Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Man i träningslinne äter proteinbar.
Proteinbarer marknadsförs som bra i samband med träning, men kakorna rekommenderas inte av dietisten – De är som en chokladboll med extra protein, säger dietist Anna Hamilton. Foto: Istockfoto
Leg. dietist Anna Hamilton.
Leg. dietist Anna Hamilton. Foto: Joanna Lenner

Proteinbars framställs som ett nyttigt mellanmål för den som tränar. Men många innehåller också mängder med fett och socker, samtidigt som de saknar viktiga näringsämnen. – Tränar man normalt kan man gå upp i vikt om man äter de här regelbundet, säger dietisten Anna Hamilton.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 19 jan, 2015
Läs senare

”Ät i samband med träning” och ”för att bygga muskler och styrka”. Så lyder budskapen på förpackningarna. De chokladkakeliknande proteinbarerna säljs numera överallt ­– i mataffärerna, närbutikerna och träningskedjornas receptioner. Kakorna är lätta att ta med och trycka i sig före eller efter träning. Men frågan är hur nyttigt de är?

Testfakta tog hjälp av dietisten Anna Hamilton, en av grundarna till faktasajten matvett.se, för att granska innehållsförteckningarna på nio vanliga märken.

– Visst innehåller de mycket protein. Men man ska inte tro att det är några nyttigheter man äter. I förhållande till hur stort tillskott av kalorier de ger bidrar de över lag med väldigt lite annan näring som vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det betyder att du måste äta väldigt näringsrikt de andra målen för att få i dig allt du behöver och samtidigt inte gå upp i vikt.

Enligt Anna Hamilton kan det vara bra att fylla på med protein i samband med träning, framförallt för de som tränar väldigt hårt och ofta. Men av de proteinbars vi tittat på är det ingen som är optimal för ändamålet, även om vissa är bättre än andra.

– Ett återhämtningsmål med snabba proteiner och kolhydrater kan behövas direkt efter träningen för att hjälpa musklerna att återhämta sig och byggas upp. Men fetthalten i många av de här produkterna är för hög. Fett gör att magsäckstömningen går långsammare och man får därför inte den snabba näringstillförseln ut i kroppen.

Som återhämtningsmål är proteinpulver som man blandar ut med vatten bättre, menar Anna Hamilton. De innehåller vanligtvis mindre fett, och eftersom det är flytande näring kommer den också snabbare ut till musklerna.

En vanlig motionär behöver inte något extra intag av protein från barer eller pulver. Proteinbehovet tillgodoses för de allra flesta under de vanliga måltiderna. Däremot kan det vara bra med ett mellanmål före träningen för att orka prestera på hög nivå. Det är också bra med ett mellanmål efter passet om det är flera timmar till nästa planerade mål.

Väljer du att äta en proteinbar som mellanmål är rådet att välja en som kombinerar protein från flera källor, eftersom de har något olika egenskaper. Och välja en som har låg sockerhalt. Låg sockerhalt kompenseras dessvärre ofta av sötningsmedel i de här produkterna, vilket kan ge magbesvär i form av gaser eller ha en laxerande verkan.

På det hela taget finns det många andra mellanmål som är betydligt bättre och billigare.

– De proteinbarer vi tittat på är i princip som en fika eller en chokladboll med extra protein. Sex deciliter mjölk eller en och en halv deciliter kvarg ger samma proteinmängd, och då slipper du alla andra ingredienser som kroppen inte behöver, säger Anna Hamilton.

Fakta

Olika sorters protein
• Proteiner kan komma från animaliska produkter som kött, mjölkprodukter och ägg, eller från växtriket som bönor, linser, nötter, hampa, sädesslag.
• Många livsmedel från växtriket innehåller inte alla aminosyror som kroppen behöver.
• Protein från olika vegetabiliska källor kompletterar dock varandra. Man kan få i sig alla aminosyror från vegetabiliska källor om man äter varierat.
• Vissa proteiner går snabbare för musklerna att ta upp, till exempel vassleprotein.
• Mjölkprotein består till 20 procent av vassleprotein och till 80 procent av kasein som är ett ”långsamt protein”.

Näring och träning
• En normalperson behöver cirka 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. En person som tränar hårt och ofta behöver cirka 1,7 gram protein per kilo kroppsvikt och dag.
• Äter du mer energi än vad du behöver omvandlas onödig energi till fett och du går upp i vikt, oberoende av vad energin kommer från.
• Ett återhämtningsmål för den som tränar hårt och ofta bör innehålla 10 – 20 gram protein och ca 1 g kolhydrat per kg/kroppsvikt. Protein från vassle är bra i återhämtningsmål eftersom det går snabbt för kroppen att ta upp det.
• 20 gram protein får du i dig genom att äta ca 1,5 deciliter kvarg eller dricka 6 deciliter mjölk. Lägg till 1-2 bananer eller ett glas juice för kolhydraterna och eventuellt en smörgås så har du ett återhämtningsmål. Kvarg med bär, en rågsmörgås med ost eller ägg eller bönröra passar bra som mellanmål.
 De sötningsmedel som används i flera av produkterna kan ge magbesvär i form av gaser (till exempel polydextros, oligofruktos) eller ha en laxerande effekt (till exempel maltitiol).

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Lättklippt med bästa grensaxen

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.

Skaffa egna solceller – så gör du

Intresset för solceller ökar stort i Sverige, och det finns många företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Men hur gör man för att få till en bra lösning? Här är expertens bästa tips på vägen mot en egen solcellsanläggning.

Laboratorietest

Bästa kameran under vattnet

Alla somrar blir roligare med en stöttålig undervattenskamera i närheten. Men hur ska man veta vilken som passar en bäst? Testfakta har testat.
 

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av väggfärg

Kraven för kvalitetsmärkningen är högt ställda. Väggfärgen genomgår en rad olika testmoment där allt från emissioner av hälsovådliga ämnen till täckförmåga och praktisk målning testas. Testerna utförs på ackrediterade laboratorier med specialistkompetens inom analys och test av färgprodukter. Resultaten från testerna tolkas och betygsätts i samråd med de utförande laboratorier.

Laboratorietest

Bästa ställbara sängen under 19000 kronor

 Den vanligaste liggställningen är på sidan eller på rygg. Men en säng med ställbar huvud- och fotända kan vara gynnsamt både för sömnen och hälsan. När Testfakta testar olika alternativ i standardsegmentet, sängar under 19 000 kronor, sticker några fabrikat ut. Och bäst i test är Mios nya modell Godmorgon.

Håll picknick-maten fräsch med rätt kylväska

Dags för picknick i det gröna? Men en bra kylväska håller sig maten fräsch betydligt längre. Testfakta har testat åtta modeller för att se vilken väska som kyler bäst.

Laboratorietest

Billig olivolja nyttigast

Lågprisoljan Ica Basic innehåller mer nyttiga polyfenoler än dyra lyxoljor, visar Testfaktas test. Vi har även bedömt oljornas karaktär och efter testet lovar Fontana ändra beskrivningen på sina etiketter.

Laboratorietest

Bästa och sämsta tv-köpet inför fotbolls-VM

Har du tänkt skaffa ny tv inför sommarens sportevenemang eller Allsång på Skansen? Då bör du läsa Testfaktas test först. En apparat klarar inte kameravridningar utan börjar hacka.

– Att titta på fotboll i den vore outhärdligt, säger laboratoriets expert.

Flytta ut simträningen i sommar – prylarna du behöver

Simma utomhus i öppet vatten har blivit en allt populärare träningsform. Testfakta har undersökt vad som krävs i form av utrustning, förkunskaper och säkerhetstänk.

Laboratorietest

Bästa elcykeln för pendlaren – åtta modeller i test

Cyklar som går för fort eller saknar CE-märkning, handtag som lossnar när de blir våta och bromsar som går sönder. Det tyska laboratoriet hade en del att anmärka på de elcyklar Testfakta lät skicka in till test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.