Skaffa egna solceller – så gör du

Skaffa egna solceller – så gör du

Sugen på egna solceller? Jämför offerter från flera solcellsinstallatörer innan du bestämmer dig för vilka du vill anlita. Priserna kan variera mycket. Foto: Shutterstock

Intresset för solceller ökar stort i Sverige, och det finns många företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Men hur gör man för att få till en bra lösning? Här är expertens bästa tips på vägen mot en egen solcellsanläggning.

Martina Nyhlin Publicerad: 9 Jul, 2018
Läs senare

Flera faktorer bidrar till att intresset för solceller skjutit i höjden i Sverige: Förutom att priserna på solceller har sjunkit, går det numera att få 30 procents investeringsstöd vid en solcellsinstallation i stället för tidigare 20 procent. Staten mer stöd att dela ut än tidigare, och från den första augusti behöver man inte heller bygglov för solceller längre. 

Det finns en mängd olika företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Parallellt med många nya små aktörer satsar i princip alla elbolagen nu på denna bransch. De både säljer solcellsinstallationer och erbjuder solcellsproducenter att sälja el till dem till mer eller mindre förmånliga villkor.

Hur gör man då för att sätta igång? Enligt energi- och miljökonsulten Hugo Franzén är första steget att ta kontakt med företag och be om att få offerter. 

– Solcellsinstallatören kan oftast utifrån digitala kartor ge förslag och lämna offert på en lämplig solcellsinstallation, men installatören bör göra ett hembesök innan kontrakt skrivs, säger han.

Innan man begär in en offert bör man känna till kvadratmeterytan på sitt tak, takytans ungefärliga lutning och takets riktning i förhållande till söder. Man får även uppge sin tidigare elförbrukning. 

Hugo Franzén, energi- och miljökonsult.– Mitt råd är att man väljer ut i alla fall tre olika leverantörer, lokalt och rikstäckande, stora och små och ber om offerter, så man får ett brett underlag att välja mellan. Kontakta gärna din energirådgivare för hjälp att välja! säger Hugo Franzén.

Valet mellan en stor eller liten aktör är en smaksak, tycker han.

– Finns aktörerna med på branschorganisationen Svensk solenergis hemsida och är registrerade på Elsäkerhetsverkets hemsida som elföretag så ska de vara okej. När det gäller de större företagen, som Vattenfall och E.on - så ligger de ofta lite dyrare i pris, men kan upplevas som tryggare av vissa eftersom många haft med dem att göra tidigare som elkonsumenter, säger Hugo Franzén.

När solpanelerna på taket monteras in placeras också en växelriktare i huset, som omvandlar likström till växelström. Systemet kopplas sedan upp till din dator. 

Pengar på detta tjänar man genom att man minskar mängden köpt energi. Överskottselen säljer man till elleverantörerna och dessutom får man bland annat göra vissa skatteavdrag. Hur lång tid det tar innan man tjänat in investeringskostnaden för solcellerna varierar, det beror på ränteläge och på hur priset på el utvecklas. Men man kan räkna med att avskrivningstiden är kortare än den tekniska livslängden på solcellerna, som är 25 till 30 år. 

– Man täljer inte guld med det här, men det blir en bra affär, säger Hugo Franzén.

Solceller trivs när det inte är för varmt och passar därför bra i Sverige. Nästan alla kan satsa på solceller, om inte huset ligger i total skugga.

– Däremot kommer ekonomin att variera för dig beroende på ditt läge. Har du stora öppna ytor runtomkring och södersol blir det förstås bättre än om du har ett öst- eller västläge. Men det skiljer kanske bara tio procent i ekonomi, säger Hugo Franzén.

Läs också: Långa väntetider för solcellsbidrag

Solceller i sex steg
  1. Kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare för en första genomgång med tips och råd.
  2. Gör studiebesök hos någon som redan har en solcellsanläggning.
  3. Begär in offerter. Föreningen Svensk Solenergi listar massor av olika företag som installerar solceller. Ta eventuellt hjälp av energirådgivaren igen för att välja. Små detaljer - som huruvida man sätter solceller på båda sidor av taket eller inte kan spela roll för just din solcellsanläggning, så det är bra att rådgöra kring detta. Du kan också ladda hem programmet Solekonomi och räkna själv på din anläggning. Programmet har tagits fram i ett tidigare forskningsprojekt och finns att hämta gratis: https://www.energiforsk.se/program/solel/rapporter/berakningsprogrammet-solekonomi/
  4. Du kan använda Rot-avdrag (30% av arbetskostnaden) eller söka investeringsstöd (30% av material- och och arbetskostnaden). Investeringsstödet söker du digitalt i Boverkets e-tjänster eller via en blankett som finns hos Energimyndigheten och skickas till din länsstyrelse. Investeringsstöd kan ge mer pengar, men räkna med att väntan på beslut kan bli lång. En möjlighet är också att först använda Rot-avdraget och sedan betala tillbaka det när du får investeringsstödet.
  5. Vid installationen - var noga med att leverantören kopplar ihop solpaneler, växelriktare och dator ordentligt. De kan säga att det är lätt för dig att koppla upp datorn mot systemet senare, men det tycker inte alltid du. 
  6. Välj elbolag att handla med så sköter de resten. Du är fri att välja vilken elleverantör du vill efter installationen. Alla elbolag tar emot elen men de betalar olika mycket.
Hur snabbt räknar man hem en investering av en solcellsanläggning?

Testfaktas reporter begärde in offert på en solcellsinstallation på 10 kW (34 paneler) från ett större och ett mindre företag för sitt eget suterrängradhus. Radhuset ( 72 kvadratmeter per plan) ligger i öst-/ västläge i södra Stockholm och har en elförbrukning på runt 10 000 kWh per år. 

Anläggningen beräknas producera 8362 kWh per år, varav 2821 kan användas i hushållet direkt och resten säljas till elnätet. 

Det större företagets offert var på cirka 180 000 kr och det mindre företagets offert på ca 170 000 kr. Om man räknar in ett investeringsstöd på 30 procent skulle kostnaden bli 126 respektive 119 000 kr.

• En räknekalkyl* på den billigare anläggningen gjord i programmet Solekonomi visar att den efter nio år har gett mer pengar tillbaka via gratis el och såld el än vad den kostade i inköp. (Produktionsvärdet = det man tjänar totalt på att använda egen el i stället för att köpa och på att sälja sin el är 13111 kronor per år. Investeringen 119 000 kr delat på 13 111 kr = 9).

• Uträkningen visar också att även om husägaren lånar till anläggningen med en ränta på fem procent ger investeringen i genomsnitt 3563 kr plus per år. (Kostnad för räntor och amortering = 9548 kronor per år. Produktionsvärdet minus kostnad för räntor och amortering = 3563 kr/år).

Förutsättningar för uträkningen:
Pris: 119 000 efter investeringsstöd på 30 procent. 
Ränta: 5 procent
Lånetid: 20 år 
Säljpriset för solelen (inklusive elcertifikat, skatteavdrag med mera) är 1,45 kr/kWh. 
Det beräknade värdet på den solel du använder själv i stället för att köpa el (inklusive elcertifikat): 1.80 kr/kWh.

* Räkneexemplet utgår från nu gällande regler och prisläge för köpt och egenproducerad el. Den el du fortfarande behöver köpa utöver den el du får från anläggningen och vissa elnätsavgifter ingår inte i kalkylen.

Fler nyheter

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.