Lättklippt med bästa grensaxen

Lättklippt med bästa grensaxen

Nio grensaxar från de vanligaste tillverkarna på den svenska marknaden testades på klippningseffektivitet, snittyta, konstruktion, säkerhet samt hantering och ergonomi. Foto: Rickard Kilström.
Nio grensaxar från de vanligaste tillverkarna på den svenska marknaden testades på klippningseffektivitet, snittyta, konstruktion, säkerhet samt hantering och ergonomi. Foto: Rickard Kilström.
Foto: Frazer Waller
Foto: Frazer Waller
Det testades även hur lätt de olika grensaxarna börjar rosta. De utsattes för en saltspraylösning under 48 timmars tid och samtliga grensaxar började rosta – men olika mycket. Foto: Frazer Waller
Det testades även hur lätt de olika grensaxarna börjar rosta. De utsattes för en saltspraylösning under 48 timmars tid och samtliga grensaxar började rosta – men olika mycket. Foto: Frazer Waller
Minst tryckkraft för att skära tjockare pinnar behövdes för testvinnande Fiskars. Foto: Frazer Waller
Minst tryckkraft för att skära tjockare pinnar behövdes för testvinnande Fiskars. Foto: Frazer Waller
Laboratorietest

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.

Laboratorietest
Testfakta Research
Testfakta Research Publicerad: 12 Jul, 2018
Läs senare

Testfakta Research har på uppdrag av tillverkaren Fiskars utfört ett jämförande laboratorietest av grensaxar. Grensaxar från de nio vanligaste tillverkarna på den svenska konsumentmarknaden valdes ut för testet, och från varje fabrikat valdes den modell med högst kapacitet.

Testet utfördes av det oberoende laboratoriet CATRA i brittiska Sheffield samt av SMP Sveriges Maskinprovning i Umeå. Det omfattade både tekniska mätningar och praktiska användartester där bland annat fyra ingenjörer från laboratoriet CATRA fick klippa provpinnar i olika storlekar. På SMP i Umeå bedömdes snittytan efter klippning av färska grenar i björk.

Den grensax som presterade sammantaget bäst var LX98 från Fiskars som presterade genomgående bra inom alla delområden: klippningseffektivitet, snittyta, konstruktion, säkerhet samt hantering och ergonomi. Tyska Wolf Garten presterade också bra i testet, men när det kom till klippning av tjockare pinnar var Fiskars snäppet bättre.

[PDF] 

Även om merparten av grensaxarna deklarerar en lägre klippkapacitet än både Fiskars och Wolf Garten visar mätningarna på stora skillnader i tryckkraft även på tunnare grenar. Modellerna från Felco och Plantagen kräver nästan dubbelt så mycket kraft för att klippa en 18 mm tjock pinne jämfört med de bästa grensaxarna i testet. 

– Skillnaderna i kraften som behövs förklaras sannolikt av olika hävstångsmekanismer. Grensaxen från Fiskars exempelvis har ett speciellt växelsystem. Även skärbladens utformning och skärpa kan vara en betydelsefull faktor och till viss mån längden på handtagen, säger Steve Green, testledare och metallurg på brittiska laboratoriet CATRA. 

De lägre betygen för Felcos och Plantagens modeller när det gäller klippningseffektivitet vägs upp något genom att de fick högst betyg av alla i bedömningen av snittytan.

Och hur tåliga är de då? Vad händer om man tappar den från trädet eller glömmer att ta in den under vintern?
Svaret är att de tål ganska mycket. Laboratoriet gjorde ett så kallat falltest från 1,5 meter mot ett betonggolv och de flesta klarade sig utan några allvarliga skador. Störst skada fick grensaxen från Felco där bromsklossen för handtagen gick sönder. Den gick fortfarande att använda men funktionen påverkades. Även i korrosionstestet utmärkte sig Felco negativt med klart störst rostangrepp.

Sammantaget visar testet att ett högre pris inte alltid är en garanti för bättre kvalitet och prestanda. Och om du vet med dig att du ska klippa grövre grenar – välj en med modell med hög kapacitet och bra utväxling.

Så har vi testat

Testfakta Research har på uppdrag av Fiskars Sweden AB utfört ett jämförande laboratorietest av grensaxar med större klippningskapacitet. Syftet var att jämföra kvalitet och prestanda för ett representativt urval av konkurrerande fabrikat på den svenska marknaden. 

Laboratorietestet utfördes av det brittiska oberoende laboratoriet CATRA i brittiska Sheffield, som är specialiserad på att testa kniv, skärblad och andra typer av skärverktyg. Test av snittytorna gjordes av SMP Svensk Maskinprovning i Umeå. 

Testet baserades till stora delar på standarden BS5708:1979.

I testet ingår nio olika grensaxar, alla sidoskär och med en deklarerad klippningskapacitet på 35 - 50 mm:  

  • Clas Ohlson 31-5419

  • Felco 220

  • Fiskars LX98

  • Gardena Comfort 780 B

  • Gardol 26” Bypass

  • Hornbach For_q Grensax 715mm

  • Jula Hard Head Grensax

  • Plantagen Grensax 70 cm 

  • Wolf Garten RR 750 Power Cut                                                                             

Kriterier för urvalet har varit grensaxar från de större tillverkarna och butikskedjorna på den svenska marknaden. Från varje fabrikat har den modell som ligger närmast 50 mm i klippkapacitet valts ut för testet. Grensaxar med teleskophandtag samt grensaxar som specifikt är riktade mot yrkesanvändare exkluderades. Om fabrikaten inte hade en modell med 50 mm deklarerad kapacitet eller högre så valdes modellen närmast under 50 mm.

Fem prover av varje grensax köptes in av Testfakta Research i april 2018. 

Testet fokuserar på klippningseffektivitet (hur mycket kraft som krävs), snittyta, skärbladens styrka (hårdhet) och uthållighet, konstruktionskvalitet överlag samt hanterbarhet och ergonomi. Utvärderingen baseras på resultat från tekniska mätningar och användartester. 

Laboratorietestet

Testet omfattar följande delar: 

A. Klippningseffektivitet 

B. Snittyta

C. Konstruktion och säkerhet 

1) Skärbladens hårdhet och uthållighet

2) Konstruktionens hållbarhet

3) Säkerhet

4) Korrosionsmotstånd

D. Hantering och ergonomi

 

A. Klippningseffektivitet 

Utvärdering av klippningseffektiviteten baserades på resultat från två olika tester: 

  • Teknisk mätning av tryckkraft

  • Paneltest med klippning av pinnar i stigande tjocklek

Alla mätningar utfördes på provpinnar (rundstav) av hårdare träslag i olika tjocklekar.

Den tekniska mätningenav tryckkraften mäter den mekaniska kraften som krävs för att klippa en provpinne. I testet spänns det undre handtaget fast och sedan ökas trycket successivt på det övre handtaget tills provpinnen klipps av. Den kraft som krävs för att klippa provpinnen registreras i Newton.

I paneltestetfick fyra försökspersoner klippa provpinnar i stigande tjocklek (30, 38, 43 och 50 mm) med samtliga 9 grensaxar. Antalet klarade klipp, av totalt 16 möjliga, registrerades för varje grensax. 

Panelmedlemmarna var ingenjörer från laboratoriet:

  • Medelstor (medelstark) man

  • Mindre (svagare) man

  • Medelstor (medelstark) kvinna

  • Medelstor (medelstark) kvinna

B. Snittyta 

Test och utvärdering genomfördes av SMP Svensk Maskinprovning i Umeå. Fyra provsnitt gjordes med varje grensax på färska björkgrenar som var mellan 18-25 mm tjocka. Snittytan granskades under lupp (8x förstoring). Kriterierna var om snittytan var slät och mjuk, om det var rena snitt utan sprickor eller ihoppressade fibrer, samt om flisor eller fransar förekom. 

C. Konstruktion och säkerhet

1) Skärbladens hårdhet/ uthållighet

Utvärdering av skärbladens hårdhet/ uthållighet baseras på resultat av fyra olika tester: 

  • Metallens sammansättning/legering (Denna mätning är ej betygsatt)

  • Skärbladets hårdhet

  • Skador efter klippning av provpinnar

  • Skador efter klippning av ståltråd

Metallens sammansättningpåverkar stålets hårdhet. Sammansättningen i skärbladen analyserades och andelen kol, mangan, krom, nickel och volfram kvantifierades.

Skärbladens hårdhetmättes mitt på bladet och mindre än 3 mm in från eggen. Mätningen gjordes med en Vickers Hardness testutrustning. Mätvärdet anges i Hv och ju högre värde desto hårdare stål. Gränsen för godkänt enligt standarden går vid 450 Hv, vilket alla grensaxar uppfyllde med råge. 

Skador på skärbladenefter alla klippmoment av provpinnar undersöktes i mikroskop och hack, sprickor och slitage noterades. 

För att accelerera påfrestningen på skärbladen avslutades testet med klipp av 1,2 och 2,0 mm tjock ståltråd. Skador efter klippningen undersöktes i mikroskop och hack, sprickor och slitage noterades. 

2) Konstruktionens hållbarhet

Utvärdering av konstruktionens hållbarhet baserades på tre olika tester: 

  • Belastningstest 60N (standardprovning)

  • Maximalt belastningstest (60kg)

  • Falltest 

I belastningstest 60N utsattes handtaget för ett tryck på 60N (cirka 6 kg). Detta är vad standarden kräver att en grensax ska klara utan att gå sönder.

I det maximala belastningstestetplacerades en aluminiumstav på 20 mm mellan skärbladen. Trycket på handtaget ökades till dess att aluminiumstaven klipptes eller grensaxen gick sönder. Samtliga grensaxar klarade ett tryck på 60 kg, vilket är avsevärt mer än en normal person kan uppnå i tryckkraft. Ingen av grensaxarna fick några skador av provningen.

I falltestetsläpptes grensaxarna 10 gånger från 150 cm höjd på ett betonggolv. Grensaxarna släpptes kontrollerat för att undvika att spetsen på skärbladen träffade betonggolvet först. Samtliga grensaxar fick kosmetiska skador som inte påverkade funktionen. Tre grensaxar fick större skador varav en fick skador som påverkade grensaxens funktion.

3) Säkerhet

Användarsäkerhet utvärderades med avseende på följande: 

  • Risk för att komma åt skärbladen i stängd position

  • Skarpa kanter, hörn och andra skaderisker

  • En av grensaxarna fick anmärkning för att främre delen av skärbladet var exponerat i stängd position.

4)  Korrosionsmotstånd 

Grensaxarna utsattes för en saltspraylösning under 48 timmars tid. Samtliga grensaxar fick korrosionsskador av varierande nivå.

D. Hantering och ergonomi

Utvärdering av hantering och ergonomi gjordes av laboratoriets expertpanel som bestod av fyra testingenjörer. Följande aspekter utvärderades på en skala från 1 - 5: 

  • Friktion/ smidighet

  • Stabilitet/ vridning

  • Handtagets komfort

  • Generell ergonomi

  • Hur den är att klippa med

Betygsättning och viktning av testresultaten

Resultaten av testets olika delar betygsattes på en skala från 1 - 5 där 5 är bäst. Betygsättningen baseras på laboratoriets bedömning av testresultaten. Viktningen och betygsättningen av de olika testresultaten gjordes i samråd med laboratoriet. 

Betygen för de olika delarna av testet har viktats ihop till ett totalbetyg med följande fördelning: 

A. Klippningseffektivitet 40%

Delmomenten teknisk mätning av tryckkraft och paneltest. Resultaten från teknisk mätning och paneltest har viktats med 40 respektive 60%. 

I betygsättningen har tagits hänsyn till de grensaxarna som anger en klippkapacitet under 50 mm.

B. Snittyta 20%

Delmomenten slät och mjuk snittyta, rena snitt, inga sprickor eller ihoppressade fibrer, samt jämn kant där inga flisor eller fransar får förekomma ingår i bedömningen.

C. Konstruktion och säkerhet 20%

Delmomenten skärbladens hårdhet och uthållighet, konstruktionens hållbarhet, säkerhet och korrosionsmotstånd. Resultaten för skärbladens hårdhet och uthållighet och konstruktionens hållbarhet väger tyngst med 33 respektive 33%. 

D. Hantering och ergonomi 20%

Utvärdering av friktion/ smidighet, stabilitet/ vridning, handtagets komfort, generell ergonomi och hur den är att klippa med. Resultatet från bedömningen av generell ergonomi väger tyngst med 40%.

Olika skärtekniker och snittytans betydelse
  • Grensaxar med sidoskär fungerar på samma sätt som en sax – skärbladen passerar varandra. Grensaxar med sidoskär kan klippa nära stammen och rekommenderas när man vill uppnå ett rent snitt. Rena snittytor minskar risken för angrepp från svamp och bakterier, som Testfakta Editorial skrev om i samband med ett tidigare test av sekatörer. Färska grenar klipps bäst med denna typ av grensax. 

  • Den andra typen av grensax fungerar med mothållsteknik. Här klipper det övre skärbladet mot den bredare ytan av det undre bladet. Grensaxar med mothåll lämpar sig bäst för att klippa döda eller torra grenar. 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Byggmax Wiksbo Plantjord Eko

Byggmax Wiksbo plantjord Eko har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar. Resultatet visar att jorden har bra odlingsegenskaper för samtliga testade grödor och uppfyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Bli inte blåst på alkoholmätaren

Hälften av de testade alkoholmätarna uppvisar felaktiga resultat. De är opålitliga och ger inte korrekt promillehalt. Testresultatet fick Elgiganten att omedelbart avsluta försäljningen av Sencor Alkomätare. 

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Laboratorietest

Diskmedlet som gör rent hus

750 tallrikar diskade och rena jämfört med 100.
Skillnaden mellan toppen och botten är stor i Testfaktas stora laboratorietest av handdiskmedel. Topp tre saknar dock miljömärkning.

Laboratorietest

Snart 500 000 elcyklar - men bromsarna fortfarande frågetecken

Elcykel-boomen fortsätter även i år. Trots leveransproblem är var femte nyinköpt cykel eldriven. Enligt branschens beräkningar finns det snart 500 000 elcyklar i Sverige.

Laboratorietest

Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Frityroljan är viktigare än fisken för tillskott av omega 3 från fiskpinnen. Testfaktas laboratorietester visade fyra gånger så höga halter omega 3 hos de fiskpinnar som friterats i rapsolja.

 

Laboratorietest

Högt tryck räcker inte när bästa högtryckstvätten ska koras

En stark motor hjälper inte när högtryckstvätten slutar fungera efter 27 av 300 rengöringar och en styv och svårhanterad slang gör spolningen utmanande.

Laboratorietest

Barlinek parkettgolv 3-stav ek

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax AB genomfört ett laboratorietest av Byggmax parkettgolv från Barlinek. Golvet testades tillsammans med två likvärdiga produkter.

Laboratorietest

Billigare med effektivt maskindiskmedel

Diskmaskinens fyra timmar är billigare än att diska för hand. Men då ska maskindiskmedlet också göra rent på första disken.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.