Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Stor skillnad på overallernas hållbarhet

Det går att göra billiga overaller bra, men det är inte alla märken som lyckas. Åhléns säljstoppar sin overall efter Testfaktas test.

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.
Laboratorietest

Pannan som släpper taget bäst

Keramiska stekpannor är tåliga mot repor, men förlorar ändå släpp lätt- förmågan snabbare än teflonpannor. Många stekpannor blir också väldigt ojämnt varma, visar Testfaktas test.

Larma ditt hem efter behov

Höstmörkret betyder högsäsong för såväl inbrottstjuvar som larmbolag. Men ett larm till villan kan bli kostsamt och om det verkligen hjälper är omstritt.
Laboratorietest

Skaljackor synas i sömmarna

En skaljacka ska stå emot både regn och vind samtidigt som den andas. Men flera märken lovar väl mycket. Framförallt är det vattentätheten vid sömmarna som brister, visar Testfaktas test.

Mördarfluga på väg till Sverige

Snart kan Sverige vara invaderat av en ny art av bananflugor som förväntas orsaka stora skador på frukt och bär.

Så väljer du rätt knivar till köket

En vass kökskniv gör inte bara matlagningen roligare. Den kan faktiskt få maten att smaka bättre, menar experten Johan Almling.
Laboratorietest

Rätt spade kan göra halva jobbet

Det går att spara både svett och tårar genom att välja rätt spade för höstens trädgårdsarbeten. Spadarnas hållbarhet skiljer sig också mycket åt, visar Testfaktas test.

Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Dags för nya höstskor? Se upp innan du impregnerar dem. Många av flaskorna som säljs i vanliga skobutiker innehåller miljöskadliga ämnen som naturen inte kan bryta ner.
Laboratorietest

Testfaktas test av hund- och kattfoder

Utbudet av foder för hundar och katter har aldrig varit så stort och priset varierar kraftigt mellan olika varumärken. Kan man lita på näringsinnehållet i de billigare alternativen och är ett högre pris en garanti för kvalitet?

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.