Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 17 Okt, 2014
Läs senare

Bisfenol A, ftalater och perfluorerade ämnen är några exempel på hormonstörande kemikalier som det skrivits och larmats mycket om de senaste åren. Vissa av ämnena har förbjudits i exempelvis barnprodukter. I andra fall har den mediala uppmärksamheten inneburit att industrin själva valt att fasa ut ämnen med dåligt rykte. Men frågan är vad den innehåller i stället. 

– I många fall byter man bara ut ämnet mot ett annat som ofta har en snarlik kemisk uppbyggnad och som kan ha samma negativa effekter som det ämne man fasat ut. För industrin är detta inget problem, man mixtrar lite med molekylerna och så kommer larmet ett decennium senare, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet.

I en stor epidemiologisk studie mäter han och andra forskare halterna av olika hormonstörande kemikalier i kropparna hos över 2000 gravida kvinnor. Forskarna vill se vad en tidig exponering av dessa ämnen har för effekter på barnet längre fram i livet. Studien har pågått under flera år och det går att se tydliga trender där vissa kemikalier byts ut mot andra. Ett exempel är ftalaten DEHP som används för att göra PVC-plast mjukare. DEHP finns på EU:s kandidatlista över extra farliga ämnen och är förbjuden i barnprodukter eftersom den anses hormonstörande. Här heter ersättaren i första hand DINP.   
– Halterna av DEHP har sjunkit drastiskt hos kvinnorna i studien på senare tid medan halterna av DINP har gått upp. Samtidigt kommer det allt fler studier som indikerar att DINP också kan ha reproduktionseffekter på djur och människor, säger Carl-Gustaf Bornehag.

En annan grupp kemikalier som varit på tapeten den senaste tiden är så kallade perfluorerade ämnen, bland annat eftersom det påträffats i dricksvattnet i flera kommuner. Här har Carl-Gustaf Bornehag och hans kollegor kunnat konstatera att regleringarna av PFOS och PFOA har haft viss effekt. Halterna av just dessa två ämnen har gått ned i våra kroppar.
– Men i stället har man sett en ökning av andra perfluorerade ämnen som till exempel PFBS.

När det gäller PFBS finns inte så mycket forskning, men en studie vid Örebro universitet har bland annat visat att ämnet har negativa effekter på fågelembryons överlevnad.

Hur kan det då komma sig att farliga ämnen släpps ut på marknaden? För att få sälja en ny kemikalie inom EU måste företagen bevisa att ämnet inte utgör någon risk för miljö och hälsa. Men i dag har man inte några bra metoder för att riskvärdera hormonstörande ämnen, enligt Bornehag.
– Det speciella med dessa ämnen är att de kan ge effekter på sikt även vid mycket små doser. Men detta tar man inte hänsyn till när man riskvärderar kemikalier i dag. Man följer i stället en mer traditionell dos-responsmodell där utvärderingen sker vid höga doser och oftast med fokus på direkt toxiska effekter, säger han.

Erik Gravenfors, utredare och ekotoxikolog på Kemikalieinspektionen, håller med om att det finns en brist i systemet när det gäller just hormonstörande ämnen och att man här bör ta större hänsyn till lågdosstudier.

Men rent generellt tycker han ändå att det finns en del positiva tecken när det gäller att ta fram bättre ersättare till farliga kemikalier. Ett exempel är COMGHA som är ett mjukgörande alternativ till ftalater där råvaran kommer från ricinolja.

– Det krävs ett nytänkande inom kemiindustrin. I dag utgår man från vilken egenskap man vill åt, därefter hittar man råvaror som ofta är råolja och sist tittar man på toxiciteten. I stället borde man börja i andra ändan och ta med hälso- och miljöaspekten redan från början. Och försöka använda naturliga råvaror i större utsträckning, säger han. 

Fakta
Hormonstörande ämnen och deras ersättare

 

Ftalater
Används framförallt för att göra PVC-plast mjukare. Ftalaten DEHP anses extra farlig och har till stor del ersatts av ftalaten DINP som också visat sig hormonstörande i allt fler studier. Det finns även alternativa mjukgörare som inte är ftalater: DINCH räknas inte som ftalat, men framställs av ftalaten DINP. COMGHA kommer från ricinolja.  

Så står det på produkten: Fri från ftalater
Fråga: Vilken typ av plast är produkten gjord av? Är det PVC eller vinyl så innehåller den troligtvis någon annan mjukgörare.

Bisfenol A
En av världens mest använda plastkemikalier som används vid framställningen av polykarbonat och epoxiplaster samt som hårdgörare i andra plaster. Ibland ersätter man bisfenol A med andra typer av bisfenoler som till exempel bisfenol S. Enligt kemikalieinspektionen är det inte säkert att dessa är mindre skadliga.  

Så står det på produkten: Innehåller inte bisfenol A/BPA
Fråga: Innehåller den andra bisfenoler?
 

Perflourade ämnen
Används bland annat i kläder, skor och impregneringssprayer eftersom kemikalierna är vatten- och fettavstötande samtidigt som det tillåter materialet att andas.  PFOS är förbjudet och PFOA finns med på EU:s kandidatlista. Men det finns många andra perfluorerade ämnen vars effekter man inte vet så mycket om.

Så står det på produkten: Innehåller inte PFOA/PFOS
Fråga: Innehåller produkten andra perfluorerade ämnen eller fluorkarboner? En vanlig ersättare är PFBS som också kan ha hormonstörande effekter.

 

Fler nyheter

Smarta hem-produkter inte alltid så smarta

Smarta hem-prylar säljs med löften om ett enklare liv. De är internetuppkopplade, intelligenta och ska ge oss mer tid över till annat. Men hur fungerar de i praktiken? Testfaktas reporter är inte helt övertygad.

 

Laboratorietest

Så gröna är de ”gröna tvättmedlen”

Många tvätt- och sköljmedel marknadsförs som särskilt naturliga och hållbara. Men vissa av dem innehåller mer fossila råvaror än vanliga tvättprodukter, visar Testfaktas analys.


Så fixar du belysningen till din inneodling

Med rätt belysning går det att odla inne året om. Men för den som ska välja växtlampor är det lätt att bli förvirrad. Glädjande nog behöver det inte vara så svårt som det verkar menar experten – bara du vet vad du ska titta efter.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skärpa och ergonomi viktigt för en bra sekatör

Vare sig man vill fixa en blomsterbukett, befria prydnadsväxter från vissnade blomsterstjälkar eller klippa bort grenar så är sekatören ett uppskattat verktyg. Men det är stora skillnader på olika fabrikat, visar Testfakta Researchs omfattande laboratorietest.

Laboratorietest

Takboxar klarar inte krock i låg hastighet

En krock i 30 kilometer i timmen räcker för att vissa takboxar ska öppna sig och allt innehåll flyga ut. Men vissa tillverkare har bättrat sig, visar Testfaktas test. I testet har vi även jämfört hur enkla boxarna är att montera och packa samt om de håller tätt från regn.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lättklippt med bästa grensaxen

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.

Lär dig laga elprylarna - här kan du få hjälp

Tonvis med elektronikprylar kastas varje år. Men mycket går att laga, utan att det behöver kosta. På flera håll i landet kan du få hjälp att fixa både mixers och mobiltelefoner.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ställbara sängen under 19000 kronor

 Den vanligaste liggställningen är på sidan eller på rygg. Men en säng med ställbar huvud- och fotända kan vara gynnsamt både för sömnen och hälsan. När Testfakta testar olika alternativ i standardsegmentet, sängar under 19 000 kronor, sticker några fabrikat ut. Och bäst i test är Mios nya modell Godmorgon.

Laboratorietest

Billiga batterier ger mest energi

Det är ingen mening att lägga pengar på dyra AA-batterier, visar Testfaktas test. Spelkonsolen eller digitalkameran håller minst lika länge med flera av lågprisbatterierna.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Välj rätt underställ i vinter

Klädlagret närmast kroppen är A och O för den som vill hålla värmen. Men det finns flera löften som du bör se upp med. Testfakta guidar till rätt underställ.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så stoppar du köpsuget

Trots klimatångest, dålig ekonomi och ett hem som drunknar i prylar fortsätter vi handla, mer än vi vill. Inte så konstigt menar experterna - bakom vår överkonsumtion döljer sig ofta knepiga psykologiska och sociala mekanismer. Men de går att överlista. Här är tipsen om hur du stoppar köpsuget.

Så tar du bättre mobilbilder i vintermörkret

Även om mobilkamerorna har blivit riktigt bra är det lätt att misslyckas i vintermörkret, runt julgranen och i skidbacken. Testfakta lär dig använda mobilen som ett proffs – knepen som ger bättre bilder och fallgroparna du bör undvika. 

Laboratorietest

Stort test av köttbullar: Godaste bullen är ekologisk

Har du redan börjat oroa dig för alla köttbullar som ska rullas i jul? Testfakta lät 43 kockstudenter från Grythyttan bedöma nio färdiglagade alternativ till julbordet. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.