Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 17 Okt, 2014
Läs senare

Bisfenol A, ftalater och perfluorerade ämnen är några exempel på hormonstörande kemikalier som det skrivits och larmats mycket om de senaste åren. Vissa av ämnena har förbjudits i exempelvis barnprodukter. I andra fall har den mediala uppmärksamheten inneburit att industrin själva valt att fasa ut ämnen med dåligt rykte. Men frågan är vad den innehåller i stället. 

– I många fall byter man bara ut ämnet mot ett annat som ofta har en snarlik kemisk uppbyggnad och som kan ha samma negativa effekter som det ämne man fasat ut. För industrin är detta inget problem, man mixtrar lite med molekylerna och så kommer larmet ett decennium senare, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet.

I en stor epidemiologisk studie mäter han och andra forskare halterna av olika hormonstörande kemikalier i kropparna hos över 2000 gravida kvinnor. Forskarna vill se vad en tidig exponering av dessa ämnen har för effekter på barnet längre fram i livet. Studien har pågått under flera år och det går att se tydliga trender där vissa kemikalier byts ut mot andra. Ett exempel är ftalaten DEHP som används för att göra PVC-plast mjukare. DEHP finns på EU:s kandidatlista över extra farliga ämnen och är förbjuden i barnprodukter eftersom den anses hormonstörande. Här heter ersättaren i första hand DINP.   
– Halterna av DEHP har sjunkit drastiskt hos kvinnorna i studien på senare tid medan halterna av DINP har gått upp. Samtidigt kommer det allt fler studier som indikerar att DINP också kan ha reproduktionseffekter på djur och människor, säger Carl-Gustaf Bornehag.

En annan grupp kemikalier som varit på tapeten den senaste tiden är så kallade perfluorerade ämnen, bland annat eftersom det påträffats i dricksvattnet i flera kommuner. Här har Carl-Gustaf Bornehag och hans kollegor kunnat konstatera att regleringarna av PFOS och PFOA har haft viss effekt. Halterna av just dessa två ämnen har gått ned i våra kroppar.
– Men i stället har man sett en ökning av andra perfluorerade ämnen som till exempel PFBS.

När det gäller PFBS finns inte så mycket forskning, men en studie vid Örebro universitet har bland annat visat att ämnet har negativa effekter på fågelembryons överlevnad.

Hur kan det då komma sig att farliga ämnen släpps ut på marknaden? För att få sälja en ny kemikalie inom EU måste företagen bevisa att ämnet inte utgör någon risk för miljö och hälsa. Men i dag har man inte några bra metoder för att riskvärdera hormonstörande ämnen, enligt Bornehag.
– Det speciella med dessa ämnen är att de kan ge effekter på sikt även vid mycket små doser. Men detta tar man inte hänsyn till när man riskvärderar kemikalier i dag. Man följer i stället en mer traditionell dos-responsmodell där utvärderingen sker vid höga doser och oftast med fokus på direkt toxiska effekter, säger han.

Erik Gravenfors, utredare och ekotoxikolog på Kemikalieinspektionen, håller med om att det finns en brist i systemet när det gäller just hormonstörande ämnen och att man här bör ta större hänsyn till lågdosstudier.

Men rent generellt tycker han ändå att det finns en del positiva tecken när det gäller att ta fram bättre ersättare till farliga kemikalier. Ett exempel är COMGHA som är ett mjukgörande alternativ till ftalater där råvaran kommer från ricinolja.

– Det krävs ett nytänkande inom kemiindustrin. I dag utgår man från vilken egenskap man vill åt, därefter hittar man råvaror som ofta är råolja och sist tittar man på toxiciteten. I stället borde man börja i andra ändan och ta med hälso- och miljöaspekten redan från början. Och försöka använda naturliga råvaror i större utsträckning, säger han. 

Fakta
Hormonstörande ämnen och deras ersättare

 

Ftalater
Används framförallt för att göra PVC-plast mjukare. Ftalaten DEHP anses extra farlig och har till stor del ersatts av ftalaten DINP som också visat sig hormonstörande i allt fler studier. Det finns även alternativa mjukgörare som inte är ftalater: DINCH räknas inte som ftalat, men framställs av ftalaten DINP. COMGHA kommer från ricinolja.  

Så står det på produkten: Fri från ftalater
Fråga: Vilken typ av plast är produkten gjord av? Är det PVC eller vinyl så innehåller den troligtvis någon annan mjukgörare.

Bisfenol A
En av världens mest använda plastkemikalier som används vid framställningen av polykarbonat och epoxiplaster samt som hårdgörare i andra plaster. Ibland ersätter man bisfenol A med andra typer av bisfenoler som till exempel bisfenol S. Enligt kemikalieinspektionen är det inte säkert att dessa är mindre skadliga.  

Så står det på produkten: Innehåller inte bisfenol A/BPA
Fråga: Innehåller den andra bisfenoler?
 

Perflourade ämnen
Används bland annat i kläder, skor och impregneringssprayer eftersom kemikalierna är vatten- och fettavstötande samtidigt som det tillåter materialet att andas.  PFOS är förbjudet och PFOA finns med på EU:s kandidatlista. Men det finns många andra perfluorerade ämnen vars effekter man inte vet så mycket om.

Så står det på produkten: Innehåller inte PFOA/PFOS
Fråga: Innehåller produkten andra perfluorerade ämnen eller fluorkarboner? En vanlig ersättare är PFBS som också kan ha hormonstörande effekter.

 

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa elcykeln för pendlaren – åtta modeller i test

Cyklar som går för fort eller saknar CE-märkning, handtag som lossnar när de blir våta och bromsar som går sönder. Det tyska laboratoriet hade en del att anmärka på de elcyklar Testfakta lät skicka in till test.

Laboratorietest

Sommarens bästa gasolgrill – stort test av sex märken

Värmeegenskaper, rosttålighet och gasolförbrukning varierar mycket mellan olika gasolgrillar. Och dyrare grillar är inte alltid bättre, visar Testfaktas test av sex märken.

Så bokar du tåget till Europa i sommar

Sugen på att resa i sommar, men med bättre miljösamvete? Att ta tåget till kontinenten behöver inte bli dyrare än att flyga. Här är bästa tipsen om hur du bokar sommarens tågäventyr. Rutter, restider, biljetter och prisexempel. 

Gör plats för vår i garderoben – här är bästa vakuumpåsarna

Ont om utrymme i garderoben? Vakuumpåsar kan spara mycket plats. Men det är inte alla påsar som håller. Vi har testat åtta märken.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Nio av elva testade frukostprodukter innehåller rester av stråförkortningsmedel – däribland populära bröd som Lingongrova från Pågen. Trots att många inom livsmedelsbranschen vill få bort medlen ökar användningen i Sverige.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 20000 kronor

Har du problem att sova gott om nätterna, känns madrassen obekväm eller vill du helt enkelt unna dig en ny säng? I Testfakta Research test av kontinentalsängar under 20 000 kronor får du vägledning inför köpet.
 - och Arne Lowden, docent och sömnspecialist, tipsar om knepen för att sova bättre.

 

Så vårdar du din elcykel – mekanikerns bästa tips

Försäljningen av elcyklar slår nya rekord. Men vad många nyblivna elcyklister inte vet är att underhållet skiljer sig från en vanlig cykel. Testfakta listar cykelmekanikerns bästa tips. 

UPPDRAGSTEST

Effektivaste diskmedlet rengör även maskinen

Missnöjd med diskresultatet? Det är stora skillnader på olika maskindiskmedel, visar Testfakta Researchs laboratorietest av nio fabrikat. Framför allt är skillnaderna stora när det handlar om rengöring av vissa typer av matrester och förmågan att bryta ned och hindra fettet från att få fäste i maskinen och på disken.

Laboratorietest

Sexton golv- och minipumpar i stort test

Många minipumpar marknadsförs med att klara höga lufttryck. Men i praktiken är det nästan omöjligt att pumpa upp ett smalare däck med dem, visar Testfaktas test av sexton olika cykelpumpar.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Fel toa till fritidshuset ger högre värmekostnader

En förbränningstoalett kräver vare sig tillgång till vatten eller avlopp och man slipper det obehagliga jobbet med att tömma latrinen. Men det är stora skillnader i prestanda, säkerhet och energiförbrukning – en kall vinterdag kan en spolning dra ut all värme ur fritidshuset, visar Testfakta Researchs laboratorietest av fem modeller på den nordiska marknaden.

Äggbranschen: "Vi har fått ner dioxinhalterna i ekoäggen"

Larmet om högre gifthalter i ekoägg än i vanliga ägg har fått många konsumenter att tveka vid ägghyllan. Enligt branschen har man nu lyckats sänka dioxinhalterna i ekoäggen betydligt, men mer arbete kvarstår.

Laboratorietest

Vårens bästa barnstövlar

Vill du att barnens gummistövlar ska hålla ett tag gäller det att välja rätt märke, visar Testfaktas test. Även stabilitet och sulgrepp skiljer sig åt.

Stäng ute vårsolen med rätt rullgardin

Skiljer det något mellan vanliga vita rullgardiner? Testfakta har jämfört åtta modeller och undersökt hur de mörklägger och hur lätta de är att montera och använda.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.