Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 17 Okt, 2014
Läs senare

Bisfenol A, ftalater och perfluorerade ämnen är några exempel på hormonstörande kemikalier som det skrivits och larmats mycket om de senaste åren. Vissa av ämnena har förbjudits i exempelvis barnprodukter. I andra fall har den mediala uppmärksamheten inneburit att industrin själva valt att fasa ut ämnen med dåligt rykte. Men frågan är vad den innehåller i stället. 

– I många fall byter man bara ut ämnet mot ett annat som ofta har en snarlik kemisk uppbyggnad och som kan ha samma negativa effekter som det ämne man fasat ut. För industrin är detta inget problem, man mixtrar lite med molekylerna och så kommer larmet ett decennium senare, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet.

I en stor epidemiologisk studie mäter han och andra forskare halterna av olika hormonstörande kemikalier i kropparna hos över 2000 gravida kvinnor. Forskarna vill se vad en tidig exponering av dessa ämnen har för effekter på barnet längre fram i livet. Studien har pågått under flera år och det går att se tydliga trender där vissa kemikalier byts ut mot andra. Ett exempel är ftalaten DEHP som används för att göra PVC-plast mjukare. DEHP finns på EU:s kandidatlista över extra farliga ämnen och är förbjuden i barnprodukter eftersom den anses hormonstörande. Här heter ersättaren i första hand DINP.   
– Halterna av DEHP har sjunkit drastiskt hos kvinnorna i studien på senare tid medan halterna av DINP har gått upp. Samtidigt kommer det allt fler studier som indikerar att DINP också kan ha reproduktionseffekter på djur och människor, säger Carl-Gustaf Bornehag.

En annan grupp kemikalier som varit på tapeten den senaste tiden är så kallade perfluorerade ämnen, bland annat eftersom det påträffats i dricksvattnet i flera kommuner. Här har Carl-Gustaf Bornehag och hans kollegor kunnat konstatera att regleringarna av PFOS och PFOA har haft viss effekt. Halterna av just dessa två ämnen har gått ned i våra kroppar.
– Men i stället har man sett en ökning av andra perfluorerade ämnen som till exempel PFBS.

När det gäller PFBS finns inte så mycket forskning, men en studie vid Örebro universitet har bland annat visat att ämnet har negativa effekter på fågelembryons överlevnad.

Hur kan det då komma sig att farliga ämnen släpps ut på marknaden? För att få sälja en ny kemikalie inom EU måste företagen bevisa att ämnet inte utgör någon risk för miljö och hälsa. Men i dag har man inte några bra metoder för att riskvärdera hormonstörande ämnen, enligt Bornehag.
– Det speciella med dessa ämnen är att de kan ge effekter på sikt även vid mycket små doser. Men detta tar man inte hänsyn till när man riskvärderar kemikalier i dag. Man följer i stället en mer traditionell dos-responsmodell där utvärderingen sker vid höga doser och oftast med fokus på direkt toxiska effekter, säger han.

Erik Gravenfors, utredare och ekotoxikolog på Kemikalieinspektionen, håller med om att det finns en brist i systemet när det gäller just hormonstörande ämnen och att man här bör ta större hänsyn till lågdosstudier.

Men rent generellt tycker han ändå att det finns en del positiva tecken när det gäller att ta fram bättre ersättare till farliga kemikalier. Ett exempel är COMGHA som är ett mjukgörande alternativ till ftalater där råvaran kommer från ricinolja.

– Det krävs ett nytänkande inom kemiindustrin. I dag utgår man från vilken egenskap man vill åt, därefter hittar man råvaror som ofta är råolja och sist tittar man på toxiciteten. I stället borde man börja i andra ändan och ta med hälso- och miljöaspekten redan från början. Och försöka använda naturliga råvaror i större utsträckning, säger han. 

Fakta
Hormonstörande ämnen och deras ersättare

 

Ftalater
Används framförallt för att göra PVC-plast mjukare. Ftalaten DEHP anses extra farlig och har till stor del ersatts av ftalaten DINP som också visat sig hormonstörande i allt fler studier. Det finns även alternativa mjukgörare som inte är ftalater: DINCH räknas inte som ftalat, men framställs av ftalaten DINP. COMGHA kommer från ricinolja.  

Så står det på produkten: Fri från ftalater
Fråga: Vilken typ av plast är produkten gjord av? Är det PVC eller vinyl så innehåller den troligtvis någon annan mjukgörare.

Bisfenol A
En av världens mest använda plastkemikalier som används vid framställningen av polykarbonat och epoxiplaster samt som hårdgörare i andra plaster. Ibland ersätter man bisfenol A med andra typer av bisfenoler som till exempel bisfenol S. Enligt kemikalieinspektionen är det inte säkert att dessa är mindre skadliga.  

Så står det på produkten: Innehåller inte bisfenol A/BPA
Fråga: Innehåller den andra bisfenoler?
 

Perflourade ämnen
Används bland annat i kläder, skor och impregneringssprayer eftersom kemikalierna är vatten- och fettavstötande samtidigt som det tillåter materialet att andas.  PFOS är förbjudet och PFOA finns med på EU:s kandidatlista. Men det finns många andra perfluorerade ämnen vars effekter man inte vet så mycket om.

Så står det på produkten: Innehåller inte PFOA/PFOS
Fråga: Innehåller produkten andra perfluorerade ämnen eller fluorkarboner? En vanlig ersättare är PFBS som också kan ha hormonstörande effekter.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Mest kronljus för kronan

Den som köper ett riktigt kronljus får som regel ett högkvalitativt ljus som håller vad det lovar i form av brinntid och låga – oavsett vad det kostar. Testfaktas test visar också att det kan förekomma relativt stora variationer i brinntid i samma förpackning. 

Laboratorietest

Clas Ohlson Ceramic Frying Pan

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson AB genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons non-stick-stekpanna med keramisk beläggning. Clas Ohlsons stekpanna presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller med råge kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Clas Ohlson Vinterviken - konstgjord julgran

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons julgran Vinterviken. Julgranen har testats tillsammans med jämförbara julgranar från Star Trading och Jula. Clas Ohlsons julgran presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dyr airfryer ingen garanti för perfekta pommes

En airfryer i budgetklass fixar i många fall både godare pommes och är mer energisnål än en dyrare variant. Dessutom är risken att bränna sig mindre. 

Laboratorietest

Vinteroveraller - priset ingen garanti för kvalitet

Vi förväntar oss att de ska hålla barnen torra och tåla rutschkanan och tuffa tag på lekplatsen. Det klarar också flera av vinter-overallerna i Testfaktas test men långt ifrån alla. Och priset är ingen garanti för kvalitet – testets dyraste overall utmärker sig negativt.

Laboratorietest

Padelbollen som håller längst

Padelbollar är en förbrukningsvara och enligt tillverkarna bör man byta ut bollarna efter två till tre matcher. Testfaktas test av tio kända varumärken visar att flera av bollarna tappar sugen långt tidigare än så, och dessutom är det stora skillnader i studs och hastighet mellan olika fabrikat.

Laboratorietest

Mio Delux Dream

Kontinentalsängen Delux Dream med bäddmadrassen Delux Sleep från möbelkedjan Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga tre kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen Delux Dream uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för såväl mindre som medelstora och större personer.

Laboratorietest

Dammsugarnas munstycke avgörande i testet

Damm på parketten eller smulor på köksgolvet. Testfaktas dammsugartest visar att det är svårt att få fram en maskin som är bra på allt.
– Att finjustera munstycket är det magiska tricket för varje tillverkare, säger Albrecht Liskowsky, testledare på laboratoriet.

Laboratorietest

Rusta dammsugare Silence 700W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas dammsugare Silence. Rustas dammsugare har testats tillsammans med jämförbara dammsugare med sladd och påse från bland annat Miele och Nilfisk. Dammsugaren från Rusta presterar sammantaget bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Det vita snuset, en lömsk nikotinfälla

Testfakta har granskat några av de vanligaste varianterna av det omdebatterade vita snuset och hittat stora variationer. I några fall närmare tre gånger högre nikotineffekt jämfört med vanligt tobakssnus. Från och med 1 juli måste också nikotinhalten deklareras på alla produkter.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.