Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 17 Okt, 2014
Läs senare

Bisfenol A, ftalater och perfluorerade ämnen är några exempel på hormonstörande kemikalier som det skrivits och larmats mycket om de senaste åren. Vissa av ämnena har förbjudits i exempelvis barnprodukter. I andra fall har den mediala uppmärksamheten inneburit att industrin själva valt att fasa ut ämnen med dåligt rykte. Men frågan är vad den innehåller i stället. 

– I många fall byter man bara ut ämnet mot ett annat som ofta har en snarlik kemisk uppbyggnad och som kan ha samma negativa effekter som det ämne man fasat ut. För industrin är detta inget problem, man mixtrar lite med molekylerna och så kommer larmet ett decennium senare, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet.

I en stor epidemiologisk studie mäter han och andra forskare halterna av olika hormonstörande kemikalier i kropparna hos över 2000 gravida kvinnor. Forskarna vill se vad en tidig exponering av dessa ämnen har för effekter på barnet längre fram i livet. Studien har pågått under flera år och det går att se tydliga trender där vissa kemikalier byts ut mot andra. Ett exempel är ftalaten DEHP som används för att göra PVC-plast mjukare. DEHP finns på EU:s kandidatlista över extra farliga ämnen och är förbjuden i barnprodukter eftersom den anses hormonstörande. Här heter ersättaren i första hand DINP.   
– Halterna av DEHP har sjunkit drastiskt hos kvinnorna i studien på senare tid medan halterna av DINP har gått upp. Samtidigt kommer det allt fler studier som indikerar att DINP också kan ha reproduktionseffekter på djur och människor, säger Carl-Gustaf Bornehag.

En annan grupp kemikalier som varit på tapeten den senaste tiden är så kallade perfluorerade ämnen, bland annat eftersom det påträffats i dricksvattnet i flera kommuner. Här har Carl-Gustaf Bornehag och hans kollegor kunnat konstatera att regleringarna av PFOS och PFOA har haft viss effekt. Halterna av just dessa två ämnen har gått ned i våra kroppar.
– Men i stället har man sett en ökning av andra perfluorerade ämnen som till exempel PFBS.

När det gäller PFBS finns inte så mycket forskning, men en studie vid Örebro universitet har bland annat visat att ämnet har negativa effekter på fågelembryons överlevnad.

Hur kan det då komma sig att farliga ämnen släpps ut på marknaden? För att få sälja en ny kemikalie inom EU måste företagen bevisa att ämnet inte utgör någon risk för miljö och hälsa. Men i dag har man inte några bra metoder för att riskvärdera hormonstörande ämnen, enligt Bornehag.
– Det speciella med dessa ämnen är att de kan ge effekter på sikt även vid mycket små doser. Men detta tar man inte hänsyn till när man riskvärderar kemikalier i dag. Man följer i stället en mer traditionell dos-responsmodell där utvärderingen sker vid höga doser och oftast med fokus på direkt toxiska effekter, säger han.

Erik Gravenfors, utredare och ekotoxikolog på Kemikalieinspektionen, håller med om att det finns en brist i systemet när det gäller just hormonstörande ämnen och att man här bör ta större hänsyn till lågdosstudier.

Men rent generellt tycker han ändå att det finns en del positiva tecken när det gäller att ta fram bättre ersättare till farliga kemikalier. Ett exempel är COMGHA som är ett mjukgörande alternativ till ftalater där råvaran kommer från ricinolja.

– Det krävs ett nytänkande inom kemiindustrin. I dag utgår man från vilken egenskap man vill åt, därefter hittar man råvaror som ofta är råolja och sist tittar man på toxiciteten. I stället borde man börja i andra ändan och ta med hälso- och miljöaspekten redan från början. Och försöka använda naturliga råvaror i större utsträckning, säger han. 

Fakta
Hormonstörande ämnen och deras ersättare

 

Ftalater
Används framförallt för att göra PVC-plast mjukare. Ftalaten DEHP anses extra farlig och har till stor del ersatts av ftalaten DINP som också visat sig hormonstörande i allt fler studier. Det finns även alternativa mjukgörare som inte är ftalater: DINCH räknas inte som ftalat, men framställs av ftalaten DINP. COMGHA kommer från ricinolja.  

Så står det på produkten: Fri från ftalater
Fråga: Vilken typ av plast är produkten gjord av? Är det PVC eller vinyl så innehåller den troligtvis någon annan mjukgörare.

Bisfenol A
En av världens mest använda plastkemikalier som används vid framställningen av polykarbonat och epoxiplaster samt som hårdgörare i andra plaster. Ibland ersätter man bisfenol A med andra typer av bisfenoler som till exempel bisfenol S. Enligt kemikalieinspektionen är det inte säkert att dessa är mindre skadliga.  

Så står det på produkten: Innehåller inte bisfenol A/BPA
Fråga: Innehåller den andra bisfenoler?
 

Perflourade ämnen
Används bland annat i kläder, skor och impregneringssprayer eftersom kemikalierna är vatten- och fettavstötande samtidigt som det tillåter materialet att andas.  PFOS är förbjudet och PFOA finns med på EU:s kandidatlista. Men det finns många andra perfluorerade ämnen vars effekter man inte vet så mycket om.

Så står det på produkten: Innehåller inte PFOA/PFOS
Fråga: Innehåller produkten andra perfluorerade ämnen eller fluorkarboner? En vanlig ersättare är PFBS som också kan ha hormonstörande effekter.

 

Fler nyheter

Tänk på städningen när du väljer golv

Dags att lägga nytt golv? Gå inte bara på utseendet - titta också på hur golvet ska skötas innan du bestämmer dig. Många golvfabrikanter förordar speciella rengöringsmedel som kan vara både dyra och dåliga för miljön.

Test av sju kameradrönare – se själv hur stora skillnader det är

Det är stora skillnader mellan olika kameradrönare, både när det gäller bildkvalitet och flygsäkerhet. Det visar Testfaktas test av sju kameradrönare under 10 000 kronor.
– Testets sämsta drönare är inte bara dålig, den är farlig, säger Testfaktas expert.

Så tar du hand om dina äpplen

Äppelträden dignar av frukt, men hur gör man för att ta vara på allt? Här är tipsen om hur du håller äpplena fina och goda långt fram i vinter.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skärpa och ergonomi viktigt för en bra sekatör

Vare sig man vill fixa en blomsterbukett, befria prydnadsväxter från vissnade blomsterstjälkar eller klippa bort grenar så är sekatören ett uppskattat verktyg. Men det är stora skillnader på olika fabrikat, visar Testfakta Researchs omfattande laboratorietest.

Laboratorietest

Säkraste cykelhjälmen till skolstarten


En cykelhjälm med rotationsskydd kan ge upp till fyra gånger bättre skydd mot hjärnskakning, visar Testfaktas test. Trots det säljs det fortfarande få sådana hjälmar till barn och ungdomar.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lättklippt med bästa grensaxen

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.


Så skapar du ett snabbare och mer robust wifi hemma

Många skaffar snabbare bredband men slösar bort delar av hastigheten genom att använda dåliga och felplacerade wifi-routrar. 
Testfakta har tagit hjälp av wifi-gurun Måns Jonasson för att reda ut hur du kan skapa ett hemma-wifi som maxar internet i hela bostaden.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ställbara sängen under 19 000 kronor

 Den vanligaste liggställningen är på sidan eller på rygg. Men en säng med ställbar huvud- och fotända kan vara gynnsamt både för sömnen och hälsan. När Testfakta testar olika alternativ i standardsegmentet, sängar under 19 000 kronor, sticker några fabrikat ut. Och bäst i test är Mios nya modell Godmorgon.

Laboratorietest

Apparaten som minskar matsvinnet – test av åtta modeller

En vakuumförpackare kan förlänga matens hållbarhet i både kylen och frysen. Men alla apparater är inte lika bra att jobba med, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så ser du över ditt digitala arv

Mail, bilder och gamla statusuppdateringar. Frågetecken kring avlidna personers digitala efterlämningar blir allt vanligare vid bouppteckningar.
– Kommer inte de anhöriga överens kan det bli jättejobbigt, säger juristen Lisa Cahlman Friis.
Här är tipsen om hur du kan förbereda dig och underlätta för dem du lämnar.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Laddat för semester med bästa powerbanken

Batteritorsk i stugan eller på resan? Testfakta har tagit reda på vilka powerbanks som gör det lätt att hålla liv i mobil och surfplatta på semestern. Långt ifrån alla tillverkare håller vad de lovar. 

Stort sug efter begagnade mobiler

Är du trött på att ständigt köpa ny teknik, eller behöver du en mindre dyrbar telefon till barnen? Nu finns det många webbutiker som säljer begagnade smartphones. Men se upp – villkoren varierar mellan olika aktörer.

Högsäsong för kycklingbakterier i hettan

Grillar du kyckling i sommar? Det är högsäsong för den elaka magsjukebakterien campylobacter. Visserligen är förra årets rekordutbrott över men värmeböljan bidrar till att bakterien frodas i kycklingstallarna samtidigt som svensk kontroll kritiseras.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.