Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 17 Okt, 2014
Läs senare

Bisfenol A, ftalater och perfluorerade ämnen är några exempel på hormonstörande kemikalier som det skrivits och larmats mycket om de senaste åren. Vissa av ämnena har förbjudits i exempelvis barnprodukter. I andra fall har den mediala uppmärksamheten inneburit att industrin själva valt att fasa ut ämnen med dåligt rykte. Men frågan är vad den innehåller i stället. 

– I många fall byter man bara ut ämnet mot ett annat som ofta har en snarlik kemisk uppbyggnad och som kan ha samma negativa effekter som det ämne man fasat ut. För industrin är detta inget problem, man mixtrar lite med molekylerna och så kommer larmet ett decennium senare, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet.

I en stor epidemiologisk studie mäter han och andra forskare halterna av olika hormonstörande kemikalier i kropparna hos över 2000 gravida kvinnor. Forskarna vill se vad en tidig exponering av dessa ämnen har för effekter på barnet längre fram i livet. Studien har pågått under flera år och det går att se tydliga trender där vissa kemikalier byts ut mot andra. Ett exempel är ftalaten DEHP som används för att göra PVC-plast mjukare. DEHP finns på EU:s kandidatlista över extra farliga ämnen och är förbjuden i barnprodukter eftersom den anses hormonstörande. Här heter ersättaren i första hand DINP.   
– Halterna av DEHP har sjunkit drastiskt hos kvinnorna i studien på senare tid medan halterna av DINP har gått upp. Samtidigt kommer det allt fler studier som indikerar att DINP också kan ha reproduktionseffekter på djur och människor, säger Carl-Gustaf Bornehag.

En annan grupp kemikalier som varit på tapeten den senaste tiden är så kallade perfluorerade ämnen, bland annat eftersom det påträffats i dricksvattnet i flera kommuner. Här har Carl-Gustaf Bornehag och hans kollegor kunnat konstatera att regleringarna av PFOS och PFOA har haft viss effekt. Halterna av just dessa två ämnen har gått ned i våra kroppar.
– Men i stället har man sett en ökning av andra perfluorerade ämnen som till exempel PFBS.

När det gäller PFBS finns inte så mycket forskning, men en studie vid Örebro universitet har bland annat visat att ämnet har negativa effekter på fågelembryons överlevnad.

Hur kan det då komma sig att farliga ämnen släpps ut på marknaden? För att få sälja en ny kemikalie inom EU måste företagen bevisa att ämnet inte utgör någon risk för miljö och hälsa. Men i dag har man inte några bra metoder för att riskvärdera hormonstörande ämnen, enligt Bornehag.
– Det speciella med dessa ämnen är att de kan ge effekter på sikt även vid mycket små doser. Men detta tar man inte hänsyn till när man riskvärderar kemikalier i dag. Man följer i stället en mer traditionell dos-responsmodell där utvärderingen sker vid höga doser och oftast med fokus på direkt toxiska effekter, säger han.

Erik Gravenfors, utredare och ekotoxikolog på Kemikalieinspektionen, håller med om att det finns en brist i systemet när det gäller just hormonstörande ämnen och att man här bör ta större hänsyn till lågdosstudier.

Men rent generellt tycker han ändå att det finns en del positiva tecken när det gäller att ta fram bättre ersättare till farliga kemikalier. Ett exempel är COMGHA som är ett mjukgörande alternativ till ftalater där råvaran kommer från ricinolja.

– Det krävs ett nytänkande inom kemiindustrin. I dag utgår man från vilken egenskap man vill åt, därefter hittar man råvaror som ofta är råolja och sist tittar man på toxiciteten. I stället borde man börja i andra ändan och ta med hälso- och miljöaspekten redan från början. Och försöka använda naturliga råvaror i större utsträckning, säger han. 

Fakta
Hormonstörande ämnen och deras ersättare

 

Ftalater
Används framförallt för att göra PVC-plast mjukare. Ftalaten DEHP anses extra farlig och har till stor del ersatts av ftalaten DINP som också visat sig hormonstörande i allt fler studier. Det finns även alternativa mjukgörare som inte är ftalater: DINCH räknas inte som ftalat, men framställs av ftalaten DINP. COMGHA kommer från ricinolja.  

Så står det på produkten: Fri från ftalater
Fråga: Vilken typ av plast är produkten gjord av? Är det PVC eller vinyl så innehåller den troligtvis någon annan mjukgörare.

Bisfenol A
En av världens mest använda plastkemikalier som används vid framställningen av polykarbonat och epoxiplaster samt som hårdgörare i andra plaster. Ibland ersätter man bisfenol A med andra typer av bisfenoler som till exempel bisfenol S. Enligt kemikalieinspektionen är det inte säkert att dessa är mindre skadliga.  

Så står det på produkten: Innehåller inte bisfenol A/BPA
Fråga: Innehåller den andra bisfenoler?
 

Perflourade ämnen
Används bland annat i kläder, skor och impregneringssprayer eftersom kemikalierna är vatten- och fettavstötande samtidigt som det tillåter materialet att andas.  PFOS är förbjudet och PFOA finns med på EU:s kandidatlista. Men det finns många andra perfluorerade ämnen vars effekter man inte vet så mycket om.

Så står det på produkten: Innehåller inte PFOA/PFOS
Fråga: Innehåller produkten andra perfluorerade ämnen eller fluorkarboner? En vanlig ersättare är PFBS som också kan ha hormonstörande effekter.

 

Fler nyheter

Laboratorietest

Problematiskt innehåll i läppbalsam

Läppbalsam eller cerat ska hjälpa oss att behandla torra läppar. Men vad innehåller produkterna och varifrån kommer det som du stryker på munnen? Testfakta har testat nio vanliga fabrikat på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Varmt kaffe halva dagen med bästa termosmuggen

Är det möjligt att ta med sig varmt kaffe i en mugg utan att det kallnar? Ja, med en termosmugg är det faktiskt det. Men vilken är bäst? Testfakta har testat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i premiumsegmentet

En säng med bra ergonomi ger skön vila utan problem för rygg eller axel. Men vad innebär en bra ergonomi och vad får man för pengarna? Testfakta Research har laboratorietestat och jämfört ett urval av kontinentalsängar i det övre prissegmentet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rustas flyttlåda PRO

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas uppgraderade flyttlåda PRO. Rustas flyttlåda presterar genomgående bra och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

New York kontinentalsäng

Kontinentalsängen New York från möbelvaruhuset Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för större och tyngre personer, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen New York uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för kroppstyp L (large).

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skummadrassen utmanar resårsängen

Glöm ungdomens tunna skumgummimadrass som idag endast tas fram när barnen har pyjamasparty. En ny generation ergonomiska skummadrasser ger en ergonomi i nivå med de klassiska resårsängarna, visar Testfaktas uppdragstest.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Så bra är de miljömärkta handdiskmedlen

Testfakta har testat miljövänliga handdiskmedel och frågat sig hur bra de klarar att diska också i kallare vatten. Resultatet från laboratoriet visar att skillnaderna är stora när det kommer till hur mycket ren disk vi får för pengarna. 

Enkla glassmaskiner riktigt bra på att göra god glass

Inget hör sommaren till lika mycket som glass. Och ingen glass är godare än den som görs på bra råvaror och äts direkt vid tillverkningen. Men vilken maskin gör den bästa glassen? Och vilken är lättast att använda?

Bästa fläkten i sommarvärmen – både tyst och stark

Lika underbart som det är med ett fläktande vinddrag i värmen, lika irriterande är det med höga ljud från fläkten. Därför står både fläktkraft och ljudnivå i fokus när Testfakta testar sommarens fläktar. Och ja: det finns en fläkt som klarar båda delarna. 

Laboratorietest

Billiga badhanddukar nästan lika bra som de dyraste

En badhandduk ska göra dig torr snabbt, vara slittålig och se fräsch ut länge. Vårt laboratorietest visar att det finns pengar att spara. Av nio vanliga badhanddukar lever nämligen både de exklusiva och billigare alternativen upp till förväntningarna. 

Laboratorietest

Bästa elcyklarna ger mycket extra kraft på vägen

De lättcyklade elcyklarna blir allt mer populära. Men vilken är bäst? Vårt laboratorietest visar på stora skillnader, både när det gäller support och räckvidd, bromsverkan och köregenskaper. 

Laboratorietest

Enorma skillnader mellan olika solcellsladdare

Idag har du goda chanser att ladda dina elektronikprylar med hjälp av solen. Men det är enormt stora skillnader i hur mycket el du får från olika solcellsladdare. Testfakta har testat.

Laboratorietest

Bästa brusreducerande hörlurarna

Brusreducerande hörlurar kan skapa lugn och ro i stökiga eller bullriga miljöer. Men vilken hörlur är mest effektiv? Och vilken låter bäst? Testfakta har laboratorietestat sju ledande hörlurar.

Laboratorietest

Bästa löparskorna klarar att både dämpa och skjuta på

Våren är här och med den löpningen. Men hur ska man veta vilken löparsko som är bäst? Testfakta har testat.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.