Så väljer du rätt knivar till köket

Så väljer du rätt knivar till köket

En vass kökskniv gör inte bara matlagningen roligare. Den kan faktiskt få maten att smaka bättre, menar experten Johan Almling.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 19 sep, 2014
Läs senare

Att kniven är kökets viktigaste redskap skriver nog de flesta kockar under på. Och även i svenska hemmakök har dyra knivar blivit allt vanligare. Enligt Johan Almling, grundare av knivakademin, finns det en enkel förklaring. Männens intåg i köket.  

– Män är generellt mer pryl- och statusfixerade och då får redskapen kosta pengar. Helst ska man ha en större uppsättning synligt upphängda på väggen.

I dag finns det specialknivar för i stort sett alla ändamål – laxknivar, ostronknivar, urbeningsknivar och så vidare. Men i många fall blir de hängande där på väggen och används aldrig. Johan Almling nämner de fyra viktigaste basknivarna för vardagen: kockkniv, brödkniv, skalkniv och filékniv.  

– Nummer ett är kockkniven, den kan användas till det mesta i köket. Om du vill investera i en bra kniv så ska du lägga pengarna här. Man bör räkna med minst 500 kronor för en okej kockkniv, säger han.

Det viktigaste med en kniv är så klart att den är vass. Det gör inte bara matlagningen roligare utan kan faktiskt göra maten godare också, menar Johan Almling. Om du till exempel skär upp söndagssteken med en för slö kniv skadas köttfibrerna, saften rinner ur och du får en torr och tråkig köttbit. Samma sak gäller för fisk och grönsaker.
– Vi har gjort egna tester där vi skurit upp morötter med en vass och en slö kniv och därefter kokat dem lika länge. De morötter som skurits med den slöa kniven blev mycket blaskigare och mindre smakrika. Det beror på att snittytan skadats och morötterna sugit åt sig vatten.

De vassaste knivarna kommer från Japan vilket beror på att de är slipade i en snävare vinkel än europeiska knivar. Oftast håller de också skärpan längre eftersom de är tillverkade i hårdare stål än många av de europatillverkade bladen. Nackdelen är att japanska knivar kräver mer försiktighet och omtanke då själva eggen blir tunnare och lättare bryts av eller flisas. En kniv i hårdare stål som väl blivit slö innebär också mer jobb vid brynet eller slipstenen. Ju mjukare stålet är desto lättare är det att vässa.  

– Kockarna i Japan tillbringar minst två timmar om dagen bara med att sköta om sina knivar, säger Johan Almling.

Vill man slippa vårda sin kniv bör man välja en i keramik. Pressad keramik är världens näst hårdaste material efter diamant och kan därför hålla skärpan i åratal. Dessutom kan de diskas i diskmaskin till skillnad från stålknivar. Keramikknivar passar extra bra till grönsaker, enligt Johan Almling.

– Potatis och andra grönsaker släpper lättare från keramik än stål eftersom materialet har en extremt låg friktion. Dessutom slipper man problemet med att vissa grönsaker som avokado eller äpple kan reagera med stålet och bli brunt.
– Däremot får man inte skära i ben eller djupfrysta livsmedel med keramikkniv eftersom bladen är så spröda.

Innan knivköpet bör man alltså fundera igenom hur mycket tid man vill lägga på skötsel, bryning och slipning. Men även designen är viktig. Gå till en välsorterad butik och prova olika alternativ.

– Kniven ska ligga skönt i handen och detta kan vara väldigt individuellt. Förr var de många som trodde att en kockkniv skulle vara stor och tung men i dag har stålkvaliteten utvecklats och många uppskattar att knivarna är lättare och har kortare blad som gör dem smidigare och mer behändiga att använda.



 

Fakta

Olika material

Stålkniv
Finns i många olika modeller och hårdhetsgrad. Är tåligare och mer flexibla än keramiska knivar men måste handdiskas och underhållas för att inte tappa skärpan.

Keramisk kniv
Lättare än stålknivar och håller skärpan längre. Passar extra bra till grönsaker. Kan diskas i diskmaskin. Kan återskärpas, men kräver diamantbryne.  

Kolstålskniv
Är gjorda i mjukt stål. Tappar skärpa snabbt och kan behöva brynas flera gånger i veckan. Å andra sidan är de lätta att vässa upp. Måste handdiskas och torkas noga eftersom de lätt blir rostiga.  

Fyra bra knivar att ha hemma

1. Kockkniven. Kan användas till det mesta. Bladet är ofta längre än 18 centimeter och ska vara tillräckligt högt så att knogarna inte slår i skärbrädan när du hackar grönsaker.

2. Skalkniven. En liten vass kniv för att till exempel skala vitlök eller skära schalottenlök med.

3. Brödkniven. En kniv med tandat blad.

4. Filékniven. Smalt och böjligt blad som gör det lätt att bena ur fisk och putsa kött med.

Så sköter du om din kniv

- Ha aldrig knivarna lösa i bestickslådan. Använd knivställ eller list på väggen.
- Diska aldrig en stålkniv i diskmaskinen.
- Använd aldrig kniven på hårda underlag. Använd skärbräda i trä eller plast.
- Skrapa skärbrädan med ryggen av kniven och aldrig med eggen.

Bryna och slipa

För att kniven ska behålla skärpan behöver den brynas med jämna mellanrum. Hur ofta beror på vilket material den är tillverkad i och hur den används. En kniv kan brynas tio till tjugo gånger innan skäreggen försvunnit. Då behöver man lämna in kniven till en professionell knivslipare eller slipa själv med slipsten.
Det finns olika typer av brynen. Stålbryne passar bäst till stålknivar med europeisk slipning och keramiskt bryne passar till alla stålknivar. Diamantbryne fungerar på alla knivar, även keramiska.
Ett vanligt misstag är att man köper en dyr kniv och bryner ned skäreggen direkt för att man vinklat kniven fel mot brynet. Ett bra riktmärke är att vinkla japanska knivar fem i tolv eller fem över tolv och europeiska tio i tolv eller tio över tolv. Känner man sig osäker finns brynen som håller fast kniven i rätt vinkel.
 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Greppvänliga sulor minskar halkolyckor

Varje år skadas runt 25 000 personer i Sverige sedan de halkat omkull på is eller snö enligt Konsumentverket. Risken för att halka ökar markant om man inte har rätt sorts skor på fötterna. Testfakta har testat 40 olika sorters skor för att avgöra vilka som håller dig på benen – och vilka du riskerar att halka med. 

Laboratorietest

Otillåtna pesticidhalter i färska örter – flera dillsorter borde inte säljas i butik

Testfaktas stora laboratoriegranskning av färska örter visar att flera av dem innehåller det förbjudna bekämpningsmedlet DDT och otillåtet höga halter av svamppesticiden penkonazol.

Laboratorietest

Stor skillnad på smak och pris mellan olika kaffesorter

Bryggkaffe har onekligen en särskild plats i svenska hjärtan; puttrandet från en bryggare är nog ett av de svenskaste ljud som finns. Samtidigt har kaffet ökat rejält i prisde senaste åren. Testfakta har testat smak och akrylamidhalt på de tolv vanligaste 
sorterna av bryggkaffe i butik, och hittar både toppval och bottennapp. 

Laboratorietest

Test av Clas Ohlsons noppborttagare

På uppdrag av Testfakta har det ackrediterade laboratoriet Weber & Leucht GmbH i Fulda, Tyskland, genomfört ett omfattande prestanda- och kvalitetstest av Clas Ohlsons noppborttagare (artikelnummer 44-6180). Testet omfattar mekanisk prestanda, ergonomi, säkerhet och användarvänlighet och bygger på etablerade och standardiserade testmetoder för textila produkter.

Viktigt med rätt säng för god sömn

Fast eller mjuk, skum eller spiralfjädrar, zonindelad eller inte? Många begrepp och ett gigantiskt utbud gör det svårt att hitta rätt i sängdjungeln. Testfakta och ergonomiexpert Dr Florian Heidinger reder ut begreppen.

Laboratorietest

Håller kalsongerna måttet? Testfaktas stora kalsongtest ger svar.

Kalsonger som tappar formen och blir noppiga efter några tvättar gör ingen glad. Testfaktas stora laboratorietest av boxerbriefs i bomull visar att skillnaderna i kvalitet är stora. Jack & Jones, Calvin Klein och Calida klarade tvätt, torktumling och töjning bäst – medan Björn Borg och Uniqlo tappade formen.

Laboratorietest

Mögelgift i tomatpuré

Tomater som möglat under odling eller lagring kan bilda mögelgifter med potentiellt allvarliga hälsorisker. Testfaktas analys av 14 fabrikat av tomatpuré visar på anmärkningsvärt höga nivåer i vissa produkter.

Laboratorietest

Som man bäddar får man sova

En bra bäddmadrass kan göra din säng både bättre och skönare. Men det är stora skillnader mellan olika märken visar Testfaktas stora test av bäddmadrasser under 3000 kronor.

Laboratorietest

Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Priset på glasögonglas skiljer sig rejält mellan olika tillverkare och optikerkedjor. Testfaktas stora test av glasögonglas visar att premiumglasen från tillverkarna är något bättre, framför allt när det gäller reptålighet, men inga glasögonglas är dåliga.

Laboratorietest

Bästa ljusslingan till vintermörkret

Slingor av smålampor som lyser upp trädgården eller balkongen är en upplyftande syn under vinterhalvåret och gör den mörka årstiden lite ljusare. Men vad kostar det att ha dem tända dag och natt hela vintern, och hur vet man vilka som håller år efter år och vilka som bara klarar en säsong innan de ger upp? 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.