Så väljer du rätt knivar till köket

Så väljer du rätt knivar till köket

En vass kökskniv gör inte bara matlagningen roligare. Den kan faktiskt få maten att smaka bättre, menar experten Johan Almling.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 19 Sep, 2014
Läs senare

Att kniven är kökets viktigaste redskap skriver nog de flesta kockar under på. Och även i svenska hemmakök har dyra knivar blivit allt vanligare. Enligt Johan Almling, grundare av knivakademin, finns det en enkel förklaring. Männens intåg i köket.  

– Män är generellt mer pryl- och statusfixerade och då får redskapen kosta pengar. Helst ska man ha en större uppsättning synligt upphängda på väggen.

I dag finns det specialknivar för i stort sett alla ändamål – laxknivar, ostronknivar, urbeningsknivar och så vidare. Men i många fall blir de hängande där på väggen och används aldrig. Johan Almling nämner de fyra viktigaste basknivarna för vardagen: kockkniv, brödkniv, skalkniv och filékniv.  

– Nummer ett är kockkniven, den kan användas till det mesta i köket. Om du vill investera i en bra kniv så ska du lägga pengarna här. Man bör räkna med minst 500 kronor för en okej kockkniv, säger han.

Det viktigaste med en kniv är så klart att den är vass. Det gör inte bara matlagningen roligare utan kan faktiskt göra maten godare också, menar Johan Almling. Om du till exempel skär upp söndagssteken med en för slö kniv skadas köttfibrerna, saften rinner ur och du får en torr och tråkig köttbit. Samma sak gäller för fisk och grönsaker.
– Vi har gjort egna tester där vi skurit upp morötter med en vass och en slö kniv och därefter kokat dem lika länge. De morötter som skurits med den slöa kniven blev mycket blaskigare och mindre smakrika. Det beror på att snittytan skadats och morötterna sugit åt sig vatten.

De vassaste knivarna kommer från Japan vilket beror på att de är slipade i en snävare vinkel än europeiska knivar. Oftast håller de också skärpan längre eftersom de är tillverkade i hårdare stål än många av de europatillverkade bladen. Nackdelen är att japanska knivar kräver mer försiktighet och omtanke då själva eggen blir tunnare och lättare bryts av eller flisas. En kniv i hårdare stål som väl blivit slö innebär också mer jobb vid brynet eller slipstenen. Ju mjukare stålet är desto lättare är det att vässa.  

– Kockarna i Japan tillbringar minst två timmar om dagen bara med att sköta om sina knivar, säger Johan Almling.

Vill man slippa vårda sin kniv bör man välja en i keramik. Pressad keramik är världens näst hårdaste material efter diamant och kan därför hålla skärpan i åratal. Dessutom kan de diskas i diskmaskin till skillnad från stålknivar. Keramikknivar passar extra bra till grönsaker, enligt Johan Almling.

– Potatis och andra grönsaker släpper lättare från keramik än stål eftersom materialet har en extremt låg friktion. Dessutom slipper man problemet med att vissa grönsaker som avokado eller äpple kan reagera med stålet och bli brunt.
– Däremot får man inte skära i ben eller djupfrysta livsmedel med keramikkniv eftersom bladen är så spröda.

Innan knivköpet bör man alltså fundera igenom hur mycket tid man vill lägga på skötsel, bryning och slipning. Men även designen är viktig. Gå till en välsorterad butik och prova olika alternativ.

– Kniven ska ligga skönt i handen och detta kan vara väldigt individuellt. Förr var de många som trodde att en kockkniv skulle vara stor och tung men i dag har stålkvaliteten utvecklats och många uppskattar att knivarna är lättare och har kortare blad som gör dem smidigare och mer behändiga att använda.



 

Fakta

Olika material

Stålkniv
Finns i många olika modeller och hårdhetsgrad. Är tåligare och mer flexibla än keramiska knivar men måste handdiskas och underhållas för att inte tappa skärpan.

Keramisk kniv
Lättare än stålknivar och håller skärpan längre. Passar extra bra till grönsaker. Kan diskas i diskmaskin. Kan återskärpas, men kräver diamantbryne.  

Kolstålskniv
Är gjorda i mjukt stål. Tappar skärpa snabbt och kan behöva brynas flera gånger i veckan. Å andra sidan är de lätta att vässa upp. Måste handdiskas och torkas noga eftersom de lätt blir rostiga.  

Fyra bra knivar att ha hemma

1. Kockkniven. Kan användas till det mesta. Bladet är ofta längre än 18 centimeter och ska vara tillräckligt högt så att knogarna inte slår i skärbrädan när du hackar grönsaker.

2. Skalkniven. En liten vass kniv för att till exempel skala vitlök eller skära schalottenlök med.

3. Brödkniven. En kniv med tandat blad.

4. Filékniven. Smalt och böjligt blad som gör det lätt att bena ur fisk och putsa kött med.

Så sköter du om din kniv

- Ha aldrig knivarna lösa i bestickslådan. Använd knivställ eller list på väggen.
- Diska aldrig en stålkniv i diskmaskinen.
- Använd aldrig kniven på hårda underlag. Använd skärbräda i trä eller plast.
- Skrapa skärbrädan med ryggen av kniven och aldrig med eggen.

Bryna och slipa

För att kniven ska behålla skärpan behöver den brynas med jämna mellanrum. Hur ofta beror på vilket material den är tillverkad i och hur den används. En kniv kan brynas tio till tjugo gånger innan skäreggen försvunnit. Då behöver man lämna in kniven till en professionell knivslipare eller slipa själv med slipsten.
Det finns olika typer av brynen. Stålbryne passar bäst till stålknivar med europeisk slipning och keramiskt bryne passar till alla stålknivar. Diamantbryne fungerar på alla knivar, även keramiska.
Ett vanligt misstag är att man köper en dyr kniv och bryner ned skäreggen direkt för att man vinklat kniven fel mot brynet. Ett bra riktmärke är att vinkla japanska knivar fem i tolv eller fem över tolv och europeiska tio i tolv eller tio över tolv. Känner man sig osäker finns brynen som håller fast kniven i rätt vinkel.
 

Fler nyheter

Laboratorietest

Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Nio av elva testade frukostprodukter innehåller rester av stråförkortningsmedel – däribland populära bröd som Lingongrova från Pågen. Trots att många inom livsmedelsbranschen vill få bort medlen ökar användningen i Sverige.

Så vårdar du din elcykel – mekanikerns bästa tips

Försäljningen av elcyklar slår nya rekord. Men vad många nyblivna elcyklister inte vet är att underhållet skiljer sig från en vanlig cykel. Testfakta listar cykelmekanikerns bästa tips. 

Laboratorietest

Sexton golv- och minipumpar i stort test

Många minipumpar marknadsförs med att klara höga lufttryck. Men i praktiken är det nästan omöjligt att pumpa upp ett smalare däck med dem, visar Testfaktas test av sexton olika cykelpumpar.

Äggbranschen: "Vi har fått ner dioxinhalterna i ekoäggen"

Larmet om högre gifthalter i ekoägg än i vanliga ägg har fått många konsumenter att tveka vid ägghyllan. Enligt branschen har man nu lyckats sänka dioxinhalterna i ekoäggen betydligt, men mer arbete kvarstår.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 20000 kronor

Har du problem att sova gott om nätterna, känns madrassen obekväm eller vill du helt enkelt unna dig en ny säng? I Testfakta Research test av kontinentalsängar under 20 000 kronor får du vägledning inför köpet.
 - och Arne Lowden, docent och sömnspecialist, tipsar om knepen för att sova bättre.

 

Laboratorietest

Vårens bästa barnstövlar

Vill du att barnens gummistövlar ska hålla ett tag gäller det att välja rätt märke, visar Testfaktas test. Även stabilitet och sulgrepp skiljer sig åt.

UPPDRAGSTEST

Effektivaste diskmedlet rengör även maskinen

Missnöjd med diskresultatet? Det är stora skillnader på olika maskindiskmedel, visar Testfakta Researchs laboratorietest av nio fabrikat. Framför allt är skillnaderna stora när det handlar om rengöring av vissa typer av matrester och förmågan att bryta ned och hindra fettet från att få fäste i maskinen och på disken.

Stäng ute vårsolen med rätt rullgardin

Skiljer det något mellan vanliga vita rullgardiner? Testfakta har jämfört åtta modeller och undersökt hur de mörklägger och hur lätta de är att montera och använda.

Äga, dela eller hyra bil – så mycket kostar det

Att äga bil är dyrt och många funderar på att nyttja delningstjänster i stället. Men hur mycket delad bil eller hyrbil kan man egentligen köpa för de pengar man ”sparar” på att inte äga bil? En hel del, visar vår uträkning.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Fel toa till fritidshuset ger högre värmekostnader

En förbränningstoalett kräver vare sig tillgång till vatten eller avlopp och man slipper det obehagliga jobbet med att tömma latrinen. Men det är stora skillnader i prestanda, säkerhet och energiförbrukning – en kall vinterdag kan en spolning dra ut all värme ur fritidshuset, visar Testfakta Researchs laboratorietest av fem modeller på den nordiska marknaden.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Hur bra är de lite billigare sängarna och hur skiljer de sig åt?
Generellt håller de en ganska hög nivå men skillnaderna i komfort och kvalitet varierar, det visar Testfakta Researchs test av tio ramsängar i det lägre prissegmentet.

Laboratorietest

Test av bältesstolar gav motstridiga resultat

En bältesstol klarade krocktestet överlägset. Men NTF som undersökte hur stolarna är att använda är tveksamma.
– Stolen har en bälteslösning som riskerar att göra bältet slappt, säger NTF:s expert.

Laboratorietest

Gjutjärnspannorna steker ojämnt på induktionshällen

Hållbara, javisst! Men om du har bråttom och vill utnyttja induktionshällens snabbhet är gjutjärnspannan inget bra val. 

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.