Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Ny energimärkning i mars – så funkar den

Från och med 1 mars gäller en ny energimärkning för bland annat kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och tv-apparater. 
Skalan med energiklasser på den nya etiketten ändras samtidig till A-G från tidigare A+++ - D.

Laboratorietest

Hitta dina favoriter – test av strumpbyxor

Strumpbyxor är stapelvara i många kvinnors garderober. Men det är ett ömtåligt plagg som ofta skapar stor omsättning i strumplådan. Testfakta har testat åtta par svarta strumpbyxor från några av de mest kända varumärkena på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Godkänt babyskydd klarar inte sidokrock

Det finns två olika standarder för certifiering - UN-R 129 och UN-R 44 - som båda innebär att babyskyddet är testat och godkänt. Bara i den ena ingår bedömning av resultat från sidokollisionstest. Testfaktas laboratorietest av nio godkända modeller visar på stora skillnader i krocksäkerhet.

Laboratorietest

Hårfönen blåser ut öronen – risk för hörselskador

Hårfönen Ghd Helios låter hälsovådligt högt. 130 decibel är fem decibel mer än högsta tillåtna gräns för billarm.
– Om en anställd utsattes för den nivån skulle vi kräva åtgärder, säger Johanna Bengtsson Ryberg på Arbetsmiljöverket.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.