Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Det finns miljarder snälla bakterier i livsmedelsbutikernas kyldiskar och i hälsokosten. Probiotika, eller mjölksyrabakterier, i yoghurt och fil sägs hjälpa mot allt från magont till allergier. Men enligt näringsexperterna fungerar inte probiotika på alla.

Ia Wadendal/Testfakta Publicerad: 13 sep, 2010
Läs senare

I livsmedelshyllorna hittar du hälsofiler, hälsoyoghurtar, fruktdrycker och shots med olika sorters laktobaciller och bifidusbakterier. I hälsokostaffären erbjuds tabletter och kapslar med ungefär samma innehåll fast oftast med betydligt större mängder av de ”goda” bakterierna. Samlingsnamnet för de nyttiga bakterierna är probiotika och Världshälsoorganisationen WHO definierar probiotika som ”levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten”.

I tarmen har varje individ omkring ett kilo bakterier, både ”goda” och ”onda”. För att förbli frisk är det viktigt att bakterierna är i balans – balansen rubbas lätt om vi stressar, får infektioner, äter dåligt eller använder antibiotika. Då kan en del av de goda bakterierna slås ut, och det är just vi sådana tillfällen som det kan finnas anledning att tillföra probiotika. Men nutritionister tycker det är svårt att ge råd om vilka bakterier man ska tillföra och i vilken mängd. Det beror på att varje individ har sitt alldeles egna ekosystem i tarmen.

Förr i tiden var det lättare att få i sig de nyttiga bakterierna – då åt vi mer syrad mat som innehåller laktobaciller.

– Det är jättesvårt att ge exakta råd om probiotiska produkter. En blandning är nog bra, man får prova sig fram och kanske hålla på under en längre tid. Tarmfloran är ju individuell och kan påverkas av så mycket, säger Ulla Johansson, erfaren nutritionist och verksam vid Idun Näringskonsult i Lund.

Individens tarmflora kan vara präglad av mammans konsumtion av antibiotika eller kost. Det kan också finnas andra bakomliggande orsaker till en orolig mage som inte nödvändigtvis har med bakterier i tarmen att göra.

– Probiotika och dess effekter är ett spännande område, men det är omöjligt att säga något tvärsäkert om hur det fungerar och om det gör det på den enskilde. Än så länge är få bakterier kartlagda. Det är också skillnader inom olika bakteriestammar, konstaterar Ulla Johansson.

Hon använder probiotika själv eftersom hon har lite orolig mage, och tycker att det gör en viss nytta – ”men det är ju en subjektiv känsla och innebär inte att det fungerar på alla”.

Det har gjorts många studier av probiotika och forskarna tycker att det är ett intressant område. Ett problem är dock att ett flertal av de genomförda studierna gjorts av tillverkarna, som ju har ett egenintresse i sina produkter.

Kliniska studier – vetenskapliga undersökningar av en produkts säkerhet och effekt på människor – av probiotika har gjorts när det gäller diarré hos spädbarn och diarré i samband med antibiotikaanvändning. De visar att sjuktiden förkortas med probiotika. Samtidigt har Sahlgrenska akademin gjort en studie som visar att probiotika inte biter på salmonella.

Frida Fåk, forskare och doktor i zoologisk biologi vid Göteborgs universitet, håller på med studier som rör immunförsvaret och probiotika. Hennes råd till konsumenten är att noga kontrollera vad de probiotiska produkterna innehåller för bakterier och om det finns en kliniskt bevisad effekt.

– Man kan gå in på nätet och kolla om internationella vetenskapliga tidskrifter skrivit om produkten, och läsa om olika studier, säger hon.

Själv dricker hon probiotisk fruktdryck varje morgon i förebyggande syfte mot infektioner.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Stor skillnad på overallernas hållbarhet

Det går att göra billiga overaller bra, men det är inte alla märken som lyckas. Åhléns säljstoppar sin overall efter Testfaktas test.

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.
Laboratorietest

Pannan som släpper taget bäst

Keramiska stekpannor är tåliga mot repor, men förlorar ändå släpp lätt- förmågan snabbare än teflonpannor. Många stekpannor blir också väldigt ojämnt varma, visar Testfaktas test.

Larma ditt hem efter behov

Höstmörkret betyder högsäsong för såväl inbrottstjuvar som larmbolag. Men ett larm till villan kan bli kostsamt och om det verkligen hjälper är omstritt.
Laboratorietest

Skaljackor synas i sömmarna

En skaljacka ska stå emot både regn och vind samtidigt som den andas. Men flera märken lovar väl mycket. Framförallt är det vattentätheten vid sömmarna som brister, visar Testfaktas test.

Mördarfluga på väg till Sverige

Snart kan Sverige vara invaderat av en ny art av bananflugor som förväntas orsaka stora skador på frukt och bär.

Så väljer du rätt knivar till köket

En vass kökskniv gör inte bara matlagningen roligare. Den kan faktiskt få maten att smaka bättre, menar experten Johan Almling.
Laboratorietest

Rätt spade kan göra halva jobbet

Det går att spara både svett och tårar genom att välja rätt spade för höstens trädgårdsarbeten. Spadarnas hållbarhet skiljer sig också mycket åt, visar Testfaktas test.

Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Dags för nya höstskor? Se upp innan du impregnerar dem. Många av flaskorna som säljs i vanliga skobutiker innehåller miljöskadliga ämnen som naturen inte kan bryta ner.
Laboratorietest

Testfaktas test av hund- och kattfoder

Utbudet av foder för hundar och katter har aldrig varit så stort och priset varierar kraftigt mellan olika varumärken. Kan man lita på näringsinnehållet i de billigare alternativen och är ett högre pris en garanti för kvalitet?

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.