Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. Foto: Shutterstock
Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. Foto: Shutterstock

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 1 Okt, 2017
Läs senare

Fett är livsnödvändigt för oss människor. Men vilket fett som är bäst och nyttigast har debatterats flitigt de senaste åren – och då särskilt de eventuella farorna med mättat fett.

Medan Livsmedelsverket rekommenderar vegetabiliska oljor framför smör anser LCHF-förespråkarna att det mättade fettet i smöret inte utgör något problem.

Karin Jonsson, forskare och näringsfysiolog vid Chalmers Tekniska Högskola, tycker att frågan behöver nyanseras.

– Mättat fett höjer andelen LDL-kolesterol i blodet, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men allt mättat fett är inte lika dåligt. Fettet i ost och kokos verkar exempelvis mer fördelaktigt än smör, säger hon.

Mättat fett är även ett mindre problem ur hjärt-kärl-synpunkt än raffinerade vita kolhydrater som vitt ris och vitt bröd, enligt Karin Jonsson.

– Jag ser ingen fara med smör i rimliga mängder så länge man får den näring man behöver och håller sig inom den energimängd man gör av med. Men är man i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom skulle jag välja kallpressade oljor, nötter, frön och fet fisk som de främsta fettkällorna.

Även om smör inte nödvändigtvis är farligt kan man knappast kalla det för en hälsobomb. Smör innehåller väldigt lite omega-6 och omega-3-fettsyror, de livsviktiga fettsyror som kroppen inte själv kan producera.

– Dessa finns främst i vegetabiliska oljor. Kallpressade oljor innehåller även polyfenoler som kan fungera som antioxidanter och motverka att kolesterolet oxiderar och blir farligt.

Även margarin innehåller bra fettsyror och vitaminer, om än i tillsatt form. Därför rekommenderar Livsmedelsverket margarin före smör. Men det är något myndigheten fått kritik för – dels för att margarin anses onaturligt och dels för att det kan innehålla för mycket omega-6. Karin Jonsson har i sin egen forskning hittat samband mellan högt margarinintag och ökad risk för allergi.

– Men de studier som finns, inklusive min egen, är inte tillräckligt omfattande för att dra några riktiga slutsatser. Här behövs större klinisk forskning innan resultaten kan ligga till grund för kostråd.

Enligt Livsmedelsverket egna studie från 2016 kan margarin dessutom innehålla förhållandevis höga halter av de cancerframkallande ämnena glycidol och 3-MCPD. Ämnena bildas när vegetabiliska oljor raffineras och av de matfetter som fanns med i undersökningen innehöll vissa margariner klart högst halter av glycidol och 3-MCPD.

Men resultaten har inte påverkat Livsmedelsverkets rekommendationer kring margarin, enligt Petra Bergkvist vid myndigheten.

– Dels råder det osäkerhet kring hur stort intag av 3-MCPD som är säker och dels har många producenter troligtvis lyckats få ned halterna genom att ställa högre krav på råvarorna. Gränsvärden för glycidol införs inom några månader, och senare för 3-MCPD. Våra kostråd kvarstår eftersom vi behöver de fleromättade fettsyrorna som finns bland annat i margarin, säger hon. 

Om margarinet får räknas som det mest utskällda av matfetter har kokosfett hypats desto mer den senaste tiden. Kokosfett sägs bland annat vara antiinflammatoriskt, bakteriedödande och förbättrar matsmältningen. Karin Jonsson är dock inte övertygad.

– Det finns en hel del intressanta studier på kokosfett, men de är inte särskilt välgjorda och många påståenden vilar inte på någon stabil vetenskaplig grund, säger hon. 

Ingen risk att steka i olja

De flesta oljor i jämförelsen fungerar bra att steka i. Man har tidigare varit rädd för bildandet av transfetter vid stekning i exempelvis oliv- eller rapsolja. Men enligt stekstudier gjorda i Danmark måste man komma upp i temperaturer på över 200 grader under flera timmar för att problematiska mängder av transfett ska bildas.

Däremot ska man aldrig steka på för hög temperatur och för länge. Dels kan de nyttiga ämnena i fettet gå förlorade och dels kan det bildas en rad ohälsosamma ämnen från både oljan och maten. Vissa ämnen som akrylamid börjar bildas redan vid 100 grader.
Att temperaturen är för hög syns tydligare när du steker med smör och margarin än med olja. Ett tips för den som steker i olja är att helt enkelt slänga i en liten klick smör eller margarin som riktmärke. Eller att lägga i lite grönsaker i oljan innan den hunnit bli varm, så ser du när det är dags att skruva ned värmen.

Källa: Livsmedelsverket

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Så ser du över ditt digitala arv

Mail, bilder och gamla statusuppdateringar. Frågetecken kring avlidna personers digitala efterlämningar blir allt vanligare vid bouppteckningar.
– Kommer inte de anhöriga överens kan det bli jättejobbigt, säger juristen Lisa Cahlman Friis.
Här är tipsen om hur du kan förbereda dig och underlätta för dem du lämnar.

Laboratorietest

Laddat för semester med bästa powerbanken

Batteritorsk i stugan eller på resan? Testfakta har tagit reda på vilka powerbanks som gör det lätt att hålla liv i mobil och surfplatta på semestern. Långt ifrån alla tillverkare håller vad de lovar. 

Stort sug efter begagnade mobiler

Är du trött på att ständigt köpa ny teknik, eller behöver du en mindre dyrbar telefon till barnen? Nu finns det många webbutiker som säljer begagnade smartphones. Men se upp – villkoren varierar mellan olika aktörer.

Högsäsong för kycklingbakterier i hettan

Grillar du kyckling i sommar? Det är högsäsong för den elaka magsjukebakterien campylobacter. Visserligen är förra årets rekordutbrott över men värmeböljan bidrar till att bakterien frodas i kycklingstallarna samtidigt som svensk kontroll kritiseras.

Laboratorietest

Lättklippt med bästa grensaxen

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.

Skaffa egna solceller – så gör du

Intresset för solceller ökar stort i Sverige, och det finns många företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Men hur gör man för att få till en bra lösning? Här är expertens bästa tips på vägen mot en egen solcellsanläggning.

Laboratorietest

Bästa kameran under vattnet

Alla somrar blir roligare med en stöttålig undervattenskamera i närheten. Men hur ska man veta vilken som passar en bäst? Testfakta har testat.
 

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av väggfärg

Kraven för kvalitetsmärkningen är högt ställda. Väggfärgen genomgår en rad olika testmoment där allt från emissioner av hälsovådliga ämnen till täckförmåga och praktisk målning testas. Testerna utförs på ackrediterade laboratorier med specialistkompetens inom analys och test av färgprodukter. Resultaten från testerna tolkas och betygsätts i samråd med de utförande laboratorier.

Laboratorietest

Bästa ställbara sängen under 19000 kronor

 Den vanligaste liggställningen är på sidan eller på rygg. Men en säng med ställbar huvud- och fotända kan vara gynnsamt både för sömnen och hälsan. När Testfakta testar olika alternativ i standardsegmentet, sängar under 19 000 kronor, sticker några fabrikat ut. Och bäst i test är Mios nya modell Godmorgon.

Håll picknick-maten fräsch med rätt kylväska

Dags för picknick i det gröna? Men en bra kylväska håller sig maten fräsch betydligt längre. Testfakta har testat åtta modeller för att se vilken väska som kyler bäst.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.