Smakförstärkaren glutamat och dess eventuella hälsorisker har debatterats under många år. Men myndigheterna har inte funnit stöd för att sätta någon begränsning för hur mycket man kan äta – fram tills nyligen. Förra året gjorde den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa en ny riskvärdering av glutamat som resulterade i nya rekommendationer om vad som är ett acceptabelt dagligt intag: 30 milligram per kilo kroppsvikt och dag.

– Det finns studier på djur som visar att ämnena i höga doser kan påverka hjärnans och nervsystemets utveckling. Den nya rekommendationen är satt utifrån dessa studier, med väldigt stor säkerhetsmarginal, säger Agneta Oskarsson, professor emerita i livsmedelstoxikologi vid SLU och en av deltagarna i expertpanelen. 

I studier har även andra effekter observerats hos människor, till exempel huvudvärk och ökat blodtryck. 

Glutamat är saltformen av ämnet glutaminsyra, som är en aminosyra. Den finns naturligt i många livsmedel och kan uppträda i flera former: både bunden i matens proteiner och fri. Det är den fria glutaminsyran som kan vara skadlig i för höga doser eftersom den tas upp i blodet mycket snabbare. 


Frågan är hur mycket fri glutaminsyra olika livsmedel innehåller? När tillsatsen glutamat används i ett livsmedel måste det skrivas ut i ingrediensförteckningen. Men för att boosta smaken är det också vanligt att livsmedelstillverkare istället för glutamat - som många konsumenter är misstänksamma mot - adderar jästextrakt eller andra ingredienser som naturligt har ett högt glutaminsyrainnehåll. 

[PDF]

Bland annat svenska Livsmedelsverket har pekat på att till exempel jästextrakt innehåller glutaminsyra, vilket gör det extra svårt för konsumenten att veta hur mycket det egentligen finns i maten.

För att ta reda på hur det förhåller sig har Testfakta låtit analysera ett antal produkter - chips, färdiglagade köttbullar, soppa och buljong, både med och utan tillsatt glutamat eller jästextrakt. 

Resultaten tyder på att det framför allt är tillsatt glutamat - inte jästextrakt - som är problemet. 

För ett barn på 25 kilo räcker det med att äta drygt två portioner av Knorrs köttsoppa med tillsatt glutamat för att hamna över acceptabelt dagligt intag, ADI. Den andra köttsoppan från Findus utan glutamat, men med jästextrakt, kräver nästan 18 portioner.

 De övriga analyserade livsmedlen med jästextrakt bidrar inte heller med några högre nivåer – det skulle krävas att man åt mycket stora mängder för att överstiga acceptabelt dagsintag. 

Svenska Livsmedelsverket vill ändå inte avfärda jästextrakt som problem utifrån Testfaktas resultat.

– Det känns lite vanskligt med tanke på att ni endast tittat på några få livsmedel.  
Alla glutaminkällor kan innebära ett problem och öka risken för att intaget överskrider ADI, säger Nils-Gunnar Ilbäck på Livsmedelsverket.

Efsas expertpanel har föreslagit att tillsatsen glutamat ska begränsas i vissa livsmedel, däribland soppor. Frågan diskuteras i EU-kommissionen. 

Vad har Livsmedelsverket för råd till konsumenter?

– Vi har idag inga råd om att undvika glutamat. Men detta kan komma att ändras beroende på utfallet av diskussionerna i Kommissionen, säger Nils-Gunnar Ilbäck.