Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

Bild på ett barn som äter soppa.
EU oroar sig för att vi får i oss för mycket glutamat. Livsmedel som innehåller jästextrakt verkar däremot inte vara något problem, visar Testfaktas test. Foto: Shutterstock.
Laboratorietest

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 15 Okt, 2018
Läs senare

Smakförstärkaren glutamat och dess eventuella hälsorisker har debatterats under många år. Men myndigheterna har inte funnit stöd för att sätta någon begränsning för hur mycket man kan äta – fram tills nyligen. Förra året gjorde den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa en ny riskvärdering av glutamat som resulterade i nya rekommendationer om vad som är ett acceptabelt dagligt intag: 30 milligram per kilo kroppsvikt och dag.

– Det finns studier på djur som visar att ämnena i höga doser kan påverka hjärnans och nervsystemets utveckling. Den nya rekommendationen är satt utifrån dessa studier, med väldigt stor säkerhetsmarginal, säger Agneta Oskarsson, professor emerita i livsmedelstoxikologi vid SLU och en av deltagarna i expertpanelen. 

I studier har även andra effekter observerats hos människor, till exempel huvudvärk och ökat blodtryck. 

Glutamat är saltformen av ämnet glutaminsyra, som är en aminosyra. Den finns naturligt i många livsmedel och kan uppträda i flera former: både bunden i matens proteiner och fri. Det är den fria glutaminsyran som kan vara skadlig i för höga doser eftersom den tas upp i blodet mycket snabbare. 


Frågan är hur mycket fri glutaminsyra olika livsmedel innehåller? När tillsatsen glutamat används i ett livsmedel måste det skrivas ut i ingrediensförteckningen. Men för att boosta smaken är det också vanligt att livsmedelstillverkare istället för glutamat - som många konsumenter är misstänksamma mot - adderar jästextrakt eller andra ingredienser som naturligt har ett högt glutaminsyrainnehåll. 

[PDF]

Bland annat svenska Livsmedelsverket har pekat på att till exempel jästextrakt innehåller glutaminsyra, vilket gör det extra svårt för konsumenten att veta hur mycket det egentligen finns i maten.

För att ta reda på hur det förhåller sig har Testfakta låtit analysera ett antal produkter - chips, färdiglagade köttbullar, soppa och buljong, både med och utan tillsatt glutamat eller jästextrakt. 

Resultaten tyder på att det framför allt är tillsatt glutamat - inte jästextrakt - som är problemet. 

För ett barn på 25 kilo räcker det med att äta drygt två portioner av Knorrs köttsoppa med tillsatt glutamat för att hamna över acceptabelt dagligt intag, ADI. Den andra köttsoppan från Findus utan glutamat, men med jästextrakt, kräver nästan 18 portioner.

 De övriga analyserade livsmedlen med jästextrakt bidrar inte heller med några högre nivåer – det skulle krävas att man åt mycket stora mängder för att överstiga acceptabelt dagsintag. 

Svenska Livsmedelsverket vill ändå inte avfärda jästextrakt som problem utifrån Testfaktas resultat.

– Det känns lite vanskligt med tanke på att ni endast tittat på några få livsmedel.  
Alla glutaminkällor kan innebära ett problem och öka risken för att intaget överskrider ADI, säger Nils-Gunnar Ilbäck på Livsmedelsverket.

Efsas expertpanel har föreslagit att tillsatsen glutamat ska begränsas i vissa livsmedel, däribland soppor. Frågan diskuteras i EU-kommissionen. 

Vad har Livsmedelsverket för råd till konsumenter?

– Vi har idag inga råd om att undvika glutamat. Men detta kan komma att ändras beroende på utfallet av diskussionerna i Kommissionen, säger Nils-Gunnar Ilbäck.

Fri och bunden glutaminsyra

Glutamat är saltformen av ämnet glutaminsyra. Glutaminsyra är en aminosyra som finns naturligt i många livsmedel. Men när det förekommer naturligt är ämnet till stor del bundet i matens proteiner och måste smältas i våra magar innan den kan tas upp i blodet. När glutaminsyra och glutamat används som tillsats för att höja smaken handlar det om fri glutaminsyra, som direkt kan tas upp i blodet.  
Koncentrationen i blodet kan då öka snabbt och nå hjärnan i koncentrationer som är högre än normalt.

Så sattes ADI

I djurstudier har forskare kunnat konstatera att hjärnan och nervsystemets utveckling påverkas negativt vid mycket höga doser glutamat. ADI-värdet baseras på den högsta nivå där man i studierna inte kunnat se någon påverkan (en så kallad No Observed Adverse Effect Level, NOAEL) vid 3,200 mg/kg kroppsvikt och dag. Detta värde divideras sedan med osäkerhetsfaktorn 100, vilket ger ett ADI på 30 mg/kg kroppsvikt och dag. Andra effekter som observerats hos människor, till exempel huvudvärk och ökat blodtryck, har uppträtt vid halter över ADI-nivån.

Ovanligt höga halter i ekobuljongen

Biofoods grönsaksbuljong som enligt ingredienslistan är fri från både jästextrakt och tillsatt glutamat innehåller ovanligt höga halter fri glutaminsyra. Enligt laboratoriet brukar man bara se sådana nivåer i produkter med tillsatt glutamat. Omtester har gjorts som visar samma svar. Testfakta har kontaktat Biofood som svarar att de kontaktat sin leverantör och är helt säkra på att inget tillsatt glutamat finns i produkten, utan hänvisar förekomsten till naturliga ingredienser som lök, svamp, med mera.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

Laboratorietest

Bästa fintvättmedlet för ömtåliga textilier

Effektiva vid låga temperaturer – och skonsamma mot kläder av ull, siden och andra känsliga material. Så marknadsförs fintvättmedel. Men hur bra stämmer det? Testfakta har testat.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.