Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Om man jämför med för ett år sedan har kaffepriset ökat med 29,4% enligt SCB, och på fem år har priset mer än fördubblats. Det kan sättas i relation till att konsumentprisindex bara stigit med 1,1% det senaste året.
– De ökade priserna på kaffe beror åtminstone delvis på väderförhållanden som torka i producentländerna, vilket lett till minskade skördar och därmed ett lägre utbud, säger Caroline Neander, statistiker på SCB.
Samtidigt är det är en självklar del av många svenskars vardag – vi hör till topp tre av världens mest kaffedrickande folk och trots att kaffedrickandet har minskat något de senaste åren häller fortfarande i snitt i oss 2,5 koppar per person och dag. Men vilka kaffemärken smakar bäst, och hur var det med akrylamidlarmet – är det fortfarande något man behöver tänka på?
De två vanligaste kaffebönorna är Robusta och Arabica. Robustabönan växer främst i afrikanska lågländer och till viss del även i Vietnam och anses vara av något lägre kvalitet. Högre kaffekvalitet får man däremot med Arabicabönan som kräver växtplatser med hög höjd och oftast har sitt ursprung i sydamerikanska bergssluttningar. Det internationella marknadspriset för Arabica är ungefär en tredjedel mer än Robusta.
– Arabica är den dominerande bönan i svenskt bryggkaffe, förklarar Philippe Barreca, kaffeexpert med lång erfarenhet.
– Det är först på senare år som Robusta har börjat användas i svenskt kaffe, och då framför allt i vissa lågprisfabrikat.
Hur får tillverkarna då fram de bästa smakerna i ett kaffe?
– Utöver att använda bra bönor av rätt sort så handlar det om rostning och malning, förklarar Philippe.
– En lättare rostningsgrad ger ofta ett fruktigare och livligare ton medan det får en kraftig, rund och mer bitter smak när det är hårdare rostat. Sedan ska bönorna inte vara för grovt malda, men inte heller vara fint som damm, utan målet är att få lagom stora korn, och framför allt att det är så jämnt malet som möjligt.
Testfakta lät Philippe Barreca och en kollega smaktesta 12 sorters svensk bryggmalet mellanrostat kaffe, av både Arabica och Robustatyp. Det finns en ganska tydlig smakskillnad mellan de två kaffebönsorterna. Under blindtestet identifierar Philippe Barrecca snabbt två kaffesorter som sannolika Robusta-blandningar: Ica Basic och Xtra.
- Robusta har en kraftigare, bittrare, jordigare och “råare” smak jämfört med den mjukare, sötare och mer komplexa Arabican.
[PDF]
Det blir också Ica Basic (2,6) och Xtra (2,7) som hamnar i botten i smaktestet då de präglas just av Robustans mindre charmiga egenskaper, surt och strävt. Xtra beskrivs även som ”avslaget”. Ica Basic och Xtra är också är två av de billigaste sorterna, med ett kilopris på ca 120 -125 kr. Även Bellarom Gold från Lidl (6,2) är en av de billigaste kaffesorterna med ett pris på ca 124 kr/kg. Bellarom Gold hamnar dock på en fjärdeplats i smaktestet tack vare delbetyg över medel på de flesta av de eftersökta egenskaperna, även om kaffet uppfattas som något väl syrligt. Bäst i test blir Zoegas Mezzo (7,7) som beskrivs som ett trevligt och aromatiskt kaffe med bra eftersmak. Det är också det dyraste kaffet i testet. Även Arvid Nordqvists mellanrostade bryggkaffe (7,1) får goda vitsord av den professionella testpanelen och kommer in som god tvåa, strax före Löfbergs som landar på en tredjeplats med betyget 6,4.
Akrylamid i kaffe
I början på 2000-talet var akrylamid på allas läppar – åtminstone ordet. Europiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) gick då ut med att det fanns akrylamid i många vanliga livsmedel som ökade risken för cancer. Hur ser det ut idag?
– Akrylamid bildas naturligt när viss mat upphettas till hög temperatur, som till exempel när man rostar kaffebönor, säger Jenny Aasa, toxikolog på Livsmedelsverket.
–Så kallade åtgärdsnivåer har fastställts i en EU-förordning som producerande företag måste förhålla sig till. Åtgärdsgränsen för akrylamid i rostat, malet bryggkaffe är 400 μg/kg.
– Generellt kan man säga att akrylamidhalten ökar med ökad rostningsgrad av stärkelserika livsmedel som exempelvis potatis och bröd. Men för kaffe har man sett att de mörkast rostade kaffebönorna ibland innehåller lägre halter än exempelvis mellanrostat kaffe. Så för att minska intaget av akrylamid via kaffe kan man välja mörkrostat kaffe i stället för lätt- och mellanrostat kaffe, förklarar Jenny Aasa.
För att avgöra om det finns några större hälsorisker kopplade till akrylamid vid kaffepausen bad Testfakta det oberoende laboratoriet Eurofins analysera akrylamidhalt i de tolv olika kaffesorterna. Resultatet visade att ingen av sorterna kommer upp i de EU-begränsade åtgärdsnivåerna på 400 μg/kg, även om Lidls Bellarom ligger ganska högt med en akrylamidhalt på 360 μg/kg. Samtidigt visade testerna att akrylamidhalten i den färdiga kaffedrycken ligger ännu lägre – bara en tiondel av akrylamidinnehållet tar sig igenom kaffefiltret. Så slutsatsen är att det går fint att fortsätta dricka bryggkaffe i svenska mängder.
