Svårt att följa nya sockerråd

Svårt att följa nya sockerråd

Två skivor mörkt bröd och en tallrik fruktyoghurt. Det räcker för att komma upp i en sockerhalt som överstiger WHO:s önskemål om hur mycket socker vi borde äta per dag. – Största ansvaret för att minska på sockret ligger på Livsmedelsverket, menar forskare.

Martin Hansson
Redaktör: Martin Hansson Publicerad: 14 mar, 2014
Läs senare

I förra veckan kom nyheten om att Världshälsoorganisationen WHO gärna skulle se en halvering av sockerkonsumtionen till max fem procent av vårt energiintag. Det motsvarar mellan fem och sju teskedar socker om dagen för en vuxen person.

– En sådan sänkning är mycket vettig. Flera studier i både Sverige och utomlands har visat på kopplingen mellan socker och ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Fem teskedar socker är ungefär vad som finns i en Marsbar eller en halv burk Coca Cola. Men att avstå från godis och läsk är en sak. Problemet är att flera av våra vanligaste basvaror är så pass söta, visar Testfaktas genomgång.
Många bröd innehåller till exempel mer än en tesked socker per skiva, en tallrik fruktyoghurt fem till åtta teskedar och två deciliter fruktmüsli fyra till sex teskedar. Det innebär att du kan ha täckt eller till och med överstigit ditt sockerbehov redan vid frukost.


– Det här är ett jätteproblem. Det värsta är att saker som anses nyttiga som bröd, flingor, juice och yoghurt ofta är de värsta sockerbovarna. Brödföretagen brukar hävda att sockret behövs vid jäsningsprocessen, men det finns ju bröd utan tillsatt socker, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.


Hon tycker att livsmedelsföretagen har ett visst ansvar, men att det största ansvaret ligger hos myndigheter som Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har redan nu sagt att man inte kommer följa WHO:s förslag utan att de gamla rekommendationerna ligger fast. 

– Det var ganska väntat. Tyvärr har de av tradition koncentrerat sig mer på fettet än sockret. Men om man från myndighetshåll kan öka medvetenheten hos befolkningen skulle detta i sin tur sätta press på företagen.

Ett sätt kan vara att införa en tydligare sockermärkning av livsmedel. Enligt Charlotte Erlanson-Albertsson vill företagen gärna dölja halterna genom att i stället skriva ”sockerarter” eller använda konstiga beteckningar som ”maltos” eller ”dextros”.


– Detta är ju också socker. Allt socker som är processat, det vill säga inte det socker som kommer från färsk frukt och grönsaker, absorberas fortare av kroppen och ger en högre glykosproduktion i blodet.



Åsa Brugård Konde, nutrionist på Livsmedelsverket, håller med om att många frukost- och mellanmålsprodukter är onödigt söta. Hon framhåller nyckelhålsmärkningen som en bra vägledning för konsumenterna. Och just nu ser man över kriterierna för bland annat socker i märkningen.


– I vårt förslag, som är ute på remiss, får smaksatt yoghurt inte längre märkas med nyckelhålet och vi har även sänkt sockerhalten för flingor med 30 procent, säger hon.


– Vi kommer även att uppdatera våra generella kostråd och då är det mycket möjligt att det kommer med en skrivelse om socker. 


I snitt ligger svenskarnas sockerkonsumtion ungefär i linje med de rekommendationer Livsmedelsverket har i dag. Men fyra av tio äter för mycket socker och intaget varierar enormt inom befolkningen. 

– Det viktigaste för oss är att fokusera på den delen av befolkningen med högt sockerintag där det finns stora hälsorisker.


– Vi borde bland annat utreda möjligheterna med en sockerskatt. Det föreslog vi för regeringen redan 2005, men tyvärr har inget hänt, säger hon.

Fotnot: Ingress och inledning på artikeln har ändrats 24 mars 2014. Tidigare framgick det inte tillräckligt tydligt att ett sockerintag på fem procent av energiintaget är ett önskemål från WHO och inte nya rekommendationer.

 

Fakta

Frukostens sockerfällor

Uträkningarna av antalet teskedar socker i livsmedlen bygger på professor Charlotte Erlanson-Albertsson definition av vad som bör räknas som hälsofarligt socker. WHO och Livsmedelsverket räknar inte in det socker som finns naturligt i exempelvis mjöl.

Bröd

Många av våra vanligaste matbröd har en sockerhalt på över 10 procent. Varje brödskiva kan innehålla en till en och en halv tesked socker.

Fruktyoghurt

Innehåller ofta mellan 8 och 13 procent socker. En portion (ca 3 dl) ger mellan fem och åtta teskedar socker.  


Fruktmüsli

Fruktmüsli kan innehålla upp till 27 procent socker. Det innebär att två deciliter ger 6 teskedar socker.

Flingor

Värstingarna (till exempel kalaspuffar och Frosties) ger en sockerhalt på mellan 40 och 45 procent. Men även flingor som havrefras och cornflakes innehåller 10 procent socker.  

Nyponsoppa och blåbärssoppa

Innehåller cirka 10 procent socker. Ett glas (2 dl) ger 4-6

Så minskar du sockret vid frukost

- Köp osötad yoghurt och lägg i färsk frukt och bär för att få en söt smak

- Blanda din egen müsli

- Titta noga på brödförpackningarna och välj bröd med lite sockerinnehåll.

- Pressa din egen juice från färsk frukt


- Tycker du ditt kaffe eller te är för beskt? Gör det svagare eller blanda med kryddor som kanel eller kardemumma.

Nya rön kring riskerna med socker

Tidigare har man framförallt kopplat ihop socker med ökad risk för fetma vilket i sin tur ökar risken för en mängd sjukdomar. Men nyligen kunde amerikanska forskare presentera en stor studie som visar på en tydlig koppling socker och hjärtdödlighet oberoende av kroppsvikt.

I studien deltog 10 000 personer under nästan femton år. Forskarna vid amerikanska smittskyddsinstitutet, CDC, kunde bland annat konstatera att den som får 17 procent av energin från socker löper 38 procent större risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar än de som åt åtta procent.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Mer än hälften luft – stora skillnader i vaniljglassen

Testfaktas granskning av tolv olika sorters vaniljglass visar på stora skillnader i både innehåll, smak, och hur man fått till själva vaniljsmaken. Dyrast är inte alltid godast – och billigast kan vara mer luft än glass.

Laboratorietest

Automatiska slangvindor i hårt test – med brandkåren som draghjälp

En automatisk slangvinda ska göra bevattningen enklare: slangen ska vara lätt att dra ut och släppa in, och tåla både upprepad användning och gassande sol. Testfaktas test av nio väggmonterade slangvindor visar att de flesta fungerar bra i vardagen, men också att det finns skillnader när det gäller vattenflöde, montering och hållbarhet. 

Laboratorietest

Skaljackor synas i sömmarna

Går det att hitta en skaljacka som både skyddar mot regn och vind – och som andas? Testfakta har testat 9 skaljackor för vandring, skidåkning och ett aktivt vardagsbruk och kan kora en tydlig vinnare och flera mycket bra jackor. Men också många jackor som inte håller måttet, speciellt när det gäller andningsförmågan och regntäta sömmar. 

Laboratorietest

Honungsfusket i svenska butiker

Många tar för givet att det är en ren och naturlig produkt när det står honung på burken. Men Testfaktas DNA-analyser visar att en stor del av den honung som säljs i svenska butiker är utspädd, manipulerad eller så hårt processad att den inte längre kan betraktas som äkta.

Laboratorietest

En pergola för alla väder

En pergola ska klara av både sol, regn, snö och vind och pryda sin plats i trädgården under många år – men alla gör det inte lika bra. I Testfaktas stenhårda laboratorietest vinner Pergolux slitagetåliga modell tack vare en stabil konstruktion.

Sängmarknaden granskas på djupet – vad avgör egentligen pris, komfort och kvalitet?

Rabatter på 50 procent, stora prisskillnader och ett närmast oöverskådligt utbud. För den som ska köpa säng är det ofta svårt att veta vad som faktiskt skiljer en modell för 10 000 kronor från en för 50 000.
Nu inleder Testfakta en omfattande genomlysning av sängmarknaden. I initiativet Årets Säng granskas marknadens utbud i oberoende laboratorietester – med målet att ge konsumenter en tydligare bild av vilka sängar som verkligen håller måttet.

Laboratorietest

Slipp strykjärnet – här är steamern som fungerar bäst i test

Handhållna steamers marknadsförs som ett snabbt och enkelt sätt att släta ut skrynkliga kläder utan strykbräda. Testfakta har låtit ett oberoende laboratorium testa nio populära modeller för att se vilka som fungerar bäst – och vilka som riskerar att lämna blöta fläckar på plaggen.

Laboratorietest

Mixat resultat i blendertest

En bra blender kan vara en god hjälp i köksarbetet. De flesta av dagens blenders har tillräcklig kraft för att krossa, hacka och mixa det mesta. Men det är vissa skillnader på både prislapp och användarvänlighet, visar vårt test av 9 blenders under 4000 kr.

Laboratorietest

Ketchupen klarar mögelgranskningen - men smakskillnaderna är stora

Ketchup är vardagsmat i de flesta svenska hem, men i kölvattnet av larmen om mögelgifter i tomatpuré har frågan fått ny aktualitet: hur ser det egentligen ut i vår ketchup? Testfakta har låtit analysera tolv populära märken i laboratorium och samtidigt genomfört ett omfattande smaktest. 

Laboratorietest

Överlägsen vinnare i stort test av flyttkartonger

Läge att flytta, eller bara dags att rensa i röran? Testfaktas test av flyttkartonger vägleder dig till det bästa valet som står pall för både lyft och stapling. Två kartonger fick godkänt, resten klarade inte att uppfylla alla kraven. 

Laboratorietest

Greppvänliga sulor minskar halkolyckor

Varje år skadas runt 25 000 personer i Sverige sedan de halkat omkull på is eller snö enligt Konsumentverket. Risken för att halka ökar markant om man inte har rätt sorts skor på fötterna. Testfakta har testat 40 olika sorters skor för att avgöra vilka som håller dig på benen – och vilka du riskerar att halka med. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.