Stafylokocker i mer än varannan påssallad

Stafylokocker i mer än varannan påssallad

Laboratorietest

Sju av tio färdiga salladsmixar innehåller illasinnade bakterier som i värsta fall kan leda till matförgiftning, visar Testfaktas analys. – Det här tyder på bristande hygien vid hanteringen, säger Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 20 mar, 2014
Läs senare

Färdiga salladsmixar på påse har blivit allt populärare. Men denna genväg är inte riskfri, visar Testfaktas analys. Sju av tio undersökta sallader innehåller nämligen stafylokocker och Bacillus cereus – två elaka typer av bakterier som kan leda till matförgiftning.

Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, som utfört analysen på uppdrag av Testfakta är förvånad över resultaten.

– Detta är inget man förväntar sig ska finnas i färdiga salladsmixar. Stafylokocker kommer från människor, antingen från huden eller att någon hostat eller nyst på salladen innan den packats. Det här tyder på bristande hygien under själva packningen.



Bacillus cereus är en bakterie som lever i vanlig jord och vattendrag. Fynden i salladerna kan bero på dålig rengöring i odlings- eller packningsmiljön.


Enligt Marie-Louise Danielsson-Tham är det inte farligt att äta salladen som den är eftersom antalet farliga bakterier ändå är relativt lågt. Problemet är om man blandar den med animaliska livsmedel som kött eller räkor och låter salladen stå framme i rumstemperatur några timmar.


– Då kan bakterierna föröka sig snabbt och risken finns att man blir matförgiftad. Således inget bra alternativ för buffébordet, sommarlunchen eller picknick-korgen såvida salladerna inte hela tiden hålls väl kylda, säger hon.

[PDF]

När Testfakta undersöker var salladspåsarna packats visar det sig att alla sex sallader som innehåller stafylokocker kommer från samma packerianläggning – Norrvidinge Boställe i Teckomatorp utanför Landskrona. Ida Persson, kvalitetschef på anläggningen, blir också förvånad resultaten.


– Vi gör egna stickkontroller och vi har aldrig hittat stafylokocker tidigare. Vi är oerhört noggranna vad gäller hygienen på anläggningen och för de anställda.

– Men vi får självklart göra fler kontroller nu för att säkerställa att produkterna är säkra, säger hon.

Fynden av Bacillus cereus tycker hon däremot inte är anmärkningsvärda eftersom det förekommer naturligt i sallad och inte går att tvätta bort.


– Det går inte att garantera att salladen är helt fri från Bacillus cereus. Däremot kontrollerar vi att produkterna inte innehåller för höga nivåer. De nivåer ni har hittat håller sig under våra egna gränsvärden, säger hon.  



Men det finns ju sallader i testet som inte innehåller Bacillus cereus?

– Då skulle jag vilja ha reda på hur de har fått bort det, säger Ida Persson.

Att som konsument ta reda på om salladen innehåller farliga bakterier är mer eller mindre omöjligt. Salladerna i Testfaktas undersökning var ”ovanligt fräscha”, enligt Marie-Louise Danielsson Tham.


– Vi gjorde analysen på bäst-före-datumet och alla sallader luktade och såg okej ut.

Det hjälper inte heller att skölja salladen. Två av mixarna i undersökningen var inte färdigsköljda och sköljdes därför på laboratoriet innan de analyserades. Båda innehåller ändå de aktuella bakterierna.

– Enda sättet att skydda sig är att aldrig låta salladen stå i rumstemperatur om den blandats med kött eller fisk. Med tanke på hur utbrett problemet verkar vara borde tillverkarna upplysa om detta på förpackningen.

Högst antal farliga bakterier hittades i Garant Ekologisk Salladsmix från Willys och de båda mixarna från Top som köptes in på City Gross, men som även finns på bland annat Hemköp. Garant-salladen, liksom även den andra salladen från Willys, saknar dessutom bäst-före-datum. Testfakta ringde därför upp producenten som angav nio dagars hållbarhet på salladen.


– Detta är också anmärkningsvärt. Att inte ha bäst-före-datum på den har typen av produkt är ett lagbrott. Hur ska man som konsument kunna veta att den håller i nio dagar, säger professor Marie-Louise Danielsson-Tham.

Trots fynden ser Marie-Louise Danielsson Tham ändå en positiv utveckling jämfört med liknande undersökningar hon utfört tidigare. Då har totalantalet mikroorganismer varit hundrafalt större på bäst-före-datum.

– Det verkar som att producenterna använder hela blad i större utsträckning. Om man skär sönder salladen ökar tillväxten av bakterier, säger hon.

Fakta om stafylokocker och bacillus cereus

Stafylokocker

Kommer nästan alltid från människor som hanterat livsmedlet. Stafylokocker kan föröka sig och bilda enterotoxin (gift) om det kommer i kontakt med animaliska livsmedel. Detta kan leda till matförgiftning.

Bacillus cereus

Är en vanligt förekommande sporbakterie som lever i jord och vattendrag och finns i små mängder i de flesta råvaror. Bakterien kan orsaka matförgiftning, men då krävs ett stort antal i livsmedlet. Precis som med stafylokocker förökar den sig om den kommer i kontakt med animaliska livsmedel.

Fakta om testet

Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, har på Testfaktas uppdrag undersökt förekomsten av olika bakterier i tio salladsmixar på påse. Analysen är utförd vid laboratoriet på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan som är en del av Örebro universitet.

Salladerna är inköpta i Stockholms-området under februari 2014 och transporterades väl kylda från affärerna till laboratoriet. Åtta av salladerna var färdigsköljda och övriga två sköljdes på laboratoriet innan de analyserades.

Analyserna gjordes på bäst-före-datum. Två av salladsmixarna saknade bäst-före-datum. Därför ringde Testfakta upp producenten som angav nio dagars hållbarhet. Analysen gjordes nio dagar efter pack-datum.

Följande analyser har utförts:

- Totalantal aeroba mikroorganismer 30°C
- Enterobacteriaceae 37°C, 44°C samt presumtiva Escherichia coli (E. coli)
- Koagulasposiitva stafylokocker
- Bacillus cereus (B. cereus)
- Clostridium perfringens (C. perfringens)
- Listeria monocytogens (L. monocytogenes)

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Oregano kryddat med bekämpningsmedel

Sveriges två marknadsledande kryddvarumärken, Santa Maria och Kockens, visade sig innehålla överlägset flest rester från bekämpningsmedel. Ett av fabrikaten visade även på rester av det inom EU förbjudna ämnet klorpyrifos.

Laboratorietest

Ogräsmedel och allergener i boxvinerna

Ditt boxvin kan innehålla gifter för ogräsbekämpning.
Testfaktas laboratorietest visar att flera populära boxviner innehåller spårmängder av bekämpningsmedel, skadliga tungmetaller och höga halter av allergena ämnen.

Laboratorietest

Rusta ljusslinga

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ljusslinga Outdoor LED Light System. Rustas ljusslinga har testats tillsammans med jämförbara ljusslingor från Jula och Markslöjd. Ljusslingan från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Avfallspåsar på rulle har blivit en storsäljare

Beskattningen av matkassar i plast har gjort avfallspåsar på rulle till ett måste för många hushåll. Men hur bra fungerar de och är den stora prisskillnaden motiverad? Testfakta har testat elva vanliga fabrikat på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Stekpannan som släpper bäst i längden

Det är lätt att tro att hård keramik är det mest uthålliga. Men Testfaktas laboratorietest visar att stekpannor med en yta av PTFE klarar pannkakorna bäst i längden.

Laboratorietest

Testfaktas test av torktumlare

Testfaktas tester utförs av oberoende och specialiserade test- och forskningslaboratorier i Testfaktas laboratorienätverk. Testerna fokuserar på torktumlarens förmåga att torka tvätten, bullernivå, användarvänlighet och energieffektivitet. Syftet med testerna är att lyfta fram produkter med bra egenskaper och att hjälpa tillverkare och återförsäljare att utveckla sitt erbjudande till konsumenten.

Laboratorietest

Testfaktas test av tvättmaskiner

Testfaktas tester utförs av oberoende och specialiserade test- och forskningslaboratorier i Testfaktas laboratorienätverk. Testerna fokuserar på tvättmaskinernas förmåga att tvätta, skölja och centrifugera, användarvänlighet och energieffektivitet. Syftet med testerna är att lyfta fram produkter med bra egenskaper och att hjälpa tillverkare och återförsäljare att utveckla sitt erbjudande till konsumenten.

Laboratorietest

Skarpaste kockkniven skär inte hål i plånboken

En bra kockkniv i budgetklassen? Testfakta har låtit testa tio knivar där pristaket är 1000 kronor. Testet visar att många knivar håller hög kvalitet och att man kan få en riktigt bra kockkniv för några hundralappar. 

Laboratorietest

Rusta färdigblandad spolarvätska -18°C

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas färdigblandade spolarvätska. Testet som utförts av tyska Dekra visar att spolarvätskan presterar genomgående bra och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Billigt papper kan ge stopp i toaletten

Ett bra toalettpapper ska hålla ihop, vara mjukt och lösas upp när det väl hamnar i avloppet. Testfaktas laboratorietest av nio vanliga fabrikat visar på stora skillnader, inte minst när det gäller upplösning där det billigaste tog tio gånger längre tid att lösas upp.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.