Egna varumärken kan ge större valfrihet

Egna varumärken kan ge större valfrihet

Kritiken mot dagligvaruhandelns egna varumärken har varit hård från vissa håll. Men konsumenterna är positiva och utvecklingen kan leda till tydligare utbud, menar forskare.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 14 feb, 2014
Läs senare

ICA, ICA Basic för nästan halva priset, ekologiska från I love Eco och så ett dyrare alternativ med italienskt namn. Ungefär så ser utbudet ut när du ska köpa tomater på burk i Sveriges största livsmedelskedja.

På tio år har andelen egna märkesvaror, EMV, i dagligvaruhandeln mer än fördubblats och ligger i dag på över 25 procent av den totala försäljningen. Det är fortfarande lite i en internationell jämförelse, men andelen ökar stadigt för varje år.

När EMV slog igenom i mitten av 2000-talet var det många som befarade minskad kvalitet och försämrat utbud när mindre varumärken slås ut till förmån för billiga stapelvaror.

Så vad har hänt sedan dess? Har farhågorna besannats? Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter, tillhörde de mer skeptiska.

– Fortfarande handlar EMV mest om billiga bulkprodukter där det är för mycket fokus på pris och för lite på ursprung, miljö och djurhållning, säger han.


– Det finns också en risk för likriktning av utbudet där varumärken som konsumenterna vant sig vid och uppskattar trängs undan.



Att många mindre varumärken försvunnit på bekostnad av EMV visar också flera studier. Men det innebär inte per automatik att valfriheten för konsumenten minskat, enligt Ulf Johansson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, som studerat utvecklingen av handelns egna varumärken.

De senaste åren har vi sett en trend mot ett mer segmenterat EMV-sortiment liknande det som finns i Storbritannien. Där har landets största livsmedelskedja Tesco över tio olika produktlinjer – allt ifrån lågpris till premium, ekologiskt, barn och för dem som vill äta hälsosamt.


– I stället för ett antal varumärken som erbjuder ungefär samma kvalitet till samma pris får vi alltså fler och tydligare alternativ. Konsumenten har i realiteten fått mer att välja på vad gäller pris, kvalitet och olika egenskaper, även om antalet varumärken minskat.



En sådan utveckling välkomnas även av Jan Bertoft.

– Vi vill att det ska bli lättare att välja och gå i en mer hållbar riktning. Om EMV skyndar på detta är det bra. Man kan inte bara skrika att det var bättre förr.

Han nämner Coop Änglamark och Ica:s ekologiska segment I Love Eco som positiva exempel.


– Vi var skeptiska till I Love Eco i början, men det har faktiskt lett till ett större intresse för ekologiska produkter vilket är bra.

Konsumenterna själva verkar hur som helst nöjda – åtminstone om man ska tro marknadsundersökningsföretaget Yougov:s EMV-barometer från i fjol. Enligt den är 55 procent av svenskarna uttalat positiva till EMV, medan knappt 20 procent är uttalat negativa. Jan Enander är analytiker på Yougov.

– Fortfarande förknippar de flesta konsumenter EMV med lågpris och det är alltjämt priset som driver utvecklingen.


– Men jag tror att EMV:s intåg i Ica:s mejerihylla kan ha varit en vändpunkt för hur vi konsumenter uppfattar EMV. Både Ica och Arla var öppna med att det är Arla som är producent, vilket blir ett kvitto på kvaliteten. För tio år sedan trodde folk att det fanns en Ica-fabrik som tillverkade saker, säger han.



Samtidigt är just bristen på ursprungsmärkning fortfarande ett stort problem, enligt Jan Bertoft. Många billiga EMV-produkter saknar information om var och hur de är tillverkade.


– Här har handeln självklart ett stort ansvar, men även vi konsumenter kan vara med och påverka genom att höra av oss och ställa frågor. Egentligen är det ganska självklart att man ska kunna få reda på var en vara kommer ifrån, säger han.


Fakta

Fakta: EMV i olika länder

• Schweiz 52, 8

• Spanien 50,8

• Storbritannien 45,3

• Portugal 43,5

• Tyskland 41,9

• Belgien 40,4

• Österrike 39,1

• Frankrike 35,7

• Ungern 31,2

• Danmark 30,7

• Slovakien 30,1

• Finland 30,0

• Polen 30,0

• Nederländerna 29,3

• Sverige 28,9

• Tjeckien 27,2

• Norge 27,0

• Grekland 23,7

• Turkiet 20,8

• Italien 20,0


Källa: PLMA (Private Label Manufacturers Association)

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Sladdlös tappar sugen snabbt

Sladdlöst låter väl bekvämt, men det kan snabbt vara över. 

Testfaktas laboratorietest av sju batteridrivna dammsugare visar att en av dem inte klarar mer än sex minuters drift efter full laddning.

– Med den klarar man knappast dammsuga ett rum innan man måste avbryta, säger Albrecht Liskowsky ansvarig testledare på det tyska laboratoriet.

 

Laboratorietest

Billiga mascaran fixar fransarna lika bra som lyxmärket

När Testfakta laboratorietestade tio vattenfasta mascaror blev visserligen en av de dyraste produkterna, Lancôme Hypnôse, testvinnare men med knapp marginal till en av de billigaste.

 

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.