Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Ska du titta på fyrverkerierna? Höga halter partiklar i luften kan ge känsliga personer problem. Men nyårsraketerna har blivit bättre ur miljösynpunkt.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 29 dec, 2016
Läs senare

På nyårsnatten fyrar vi av av omkring tusen ton nyårsraketer i Sverige. Vackert, men fyrverkerierna gör också nyåret till den tid på året då halterna av luftföroreningar riktigt skjuter i höjden, i alla fall i städerna.

– Under ett par timmar kan det bli extremt höga halter av partiklar i luften, mer än någon annan dag på året. Nivåerna kan ligga 20 gånger över det normala, lika högt som i Peking under de värsta smogdagarna, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar står fyrverkerierna för ungefär 0,4 procent av de totala partikelutsläppen som görs i Sverige årligen. Trafiken står för 15 procent. Men eftersom nästan alla fyrverkerier som säljs fyras av vid samma tidpunkt blir det ett stort tillskott just då. Fyrverkeriröken innehåller bland annat partiklar från förbränning, kol och svaveloxider, plus diverse metaller som används för att framkalla de vackra färgerna. Och det är framför allt astmatiker och människor med känsliga luftvägar som kan få problem, säger Lars Barregård.

– De som redan har besvär med andningen bör inte vistas i röken från nyårsraketerna.

Några hälsorisker på längre sikt för den övriga befolkningen ser Lars Barregård däremot inte.

– När man utsätts för höga partikelhalter under lång tid ökar risken att dö i förtid. Men föroreningstoppen på nyårsafton är för kortvarig för att ge några långtidseffekter.

Föroreningarna från fyrverkerierna faller förr eller senare till marken, och frågan är vad de innebär för miljön?

– Helt oproblematiskt är det inte. Fyrverkerierna bidrar till att sprida ämnen som vi vill fasa ut. Men det handlar sannolikt om små mängder om man till exempel jämför med det som släpps ut från industrin, säger Helena Parkman, utredare på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionens kontroller de senaste åren tyder också på att fyrverkerierna blivit bättre ur miljösynpunkt. Våren 2011 hittades det förbjudna och mycket giftiga ämnet hexaklorbensen i sex av åtta undersökta fyrverkeripjäser. Alla pjäser innehöll dessutom en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom. När myndigheten följde upp studien förra året såg det betydligt bättre ut – då hittades hexaklorbensen endast i en av 20 undersökta pjäser. Ingen innehöll otillåtna halter av kvicksilver. 

Om halterna av bly, kadmium, och krom också minskat vet inte myndigheten. Där gjordes ingen uppföljning eftersom lagen inte reglerar de ämnena i fyrverkerier. Men enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund är blyet borta från tillverkningen, enligt branschens egna regler.

– Våra medlemsföretag ställer hårda krav på leverantörerna och tillåter inget bly. I de fall de förekommer är det föroreningar som inte ska vara där, säger Erik Nilsson, branschförbundets ordförande.

Fyrverkerifakta

Raketer för dryga 150 miljoner
Enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund spenderar svenska konsumenter numera mellan 150 och 160 miljoner om året på fyrverkerier. Cirka 90 procent av försäljningen sker vid nyår.

Minskat sedan millennieskiftet
Alla fyrverkeriepjäser som säljs i Sverige är importerade, och importen har minskat stadigt. 1999, inför millennieskiftet, importerades 3853 ton fyrverkeripjäser. 2015 var importen 1584 ton.
Källa: SCB

Skadliga partiklar i röken
Fyrverkerier står för cirka 0,4 procent av de skadliga partikelutsläppen i luften varje år. Transportsektorn bidrar med 15 procent av partikelutsläppen.
2014 stod fyrverkerierna för 0,4 procent av de totala utsläppen av kadmium i Sverige och 1,3 procent av utsläppen av koppar.
Källa: Naturvårdsverket.

Färre olyckor
Varje år söker cirka 100 personer akut vård på grund av skador från fyrverkerier. 20 av dem är så allvarligt skadade att de måste läggas in på sjukhus. Antalet som måste vårdas på sjukhus har mer än halverats de senaste tjugo åren.
Källa: MSB

Förbjudet att bara smälla
2002 infördes förbud mot smällare i Sverige – det vill säga pjäser som har kraftigt ljud som främsta effekt.
Åldersgränsen för att köpa och hantera fyrverkerier är 18 år.
Källa: MSB

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Ny energimärkning i mars – så funkar den

Från och med 1 mars gäller en ny energimärkning för bland annat kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och tv-apparater. 
Skalan med energiklasser på den nya etiketten ändras samtidig till A-G från tidigare A+++ - D.

Laboratorietest

Hitta dina favoriter – test av strumpbyxor

Strumpbyxor är stapelvara i många kvinnors garderober. Men det är ett ömtåligt plagg som ofta skapar stor omsättning i strumplådan. Testfakta har testat åtta par svarta strumpbyxor från några av de mest kända varumärkena på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Godkänt babyskydd klarar inte sidokrock

Det finns två olika standarder för certifiering - UN-R 129 och UN-R 44 - som båda innebär att babyskyddet är testat och godkänt. Bara i den ena ingår bedömning av resultat från sidokollisionstest. Testfaktas laboratorietest av nio godkända modeller visar på stora skillnader i krocksäkerhet.

Laboratorietest

Hårfönen blåser ut öronen – risk för hörselskador

Hårfönen Ghd Helios låter hälsovådligt högt. 130 decibel är fem decibel mer än högsta tillåtna gräns för billarm.
– Om en anställd utsattes för den nivån skulle vi kräva åtgärder, säger Johanna Bengtsson Ryberg på Arbetsmiljöverket.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.