Svensken shoppar mer än någonsin

Svensken shoppar mer än någonsin

Nu drar årets julhandel igång på allvar. I år spås svensken handla för i genomsnitt 7000 kronor. Vi köper allt fler prylar fast vi knappt har plats för dem längre. Förutom handeln är lagerbolagen en stor vinnare på de nya konsumtionstrenderna.

Charlotte Birgersson
Charlotte Birgersson Publicerad: 2 dec, 2011
Läs senare

Hur lång är önskelistan i år? Känner du dig redan trött inför årets julhandel. Det är lika bra att vänja sig. Listorna kommer att fortsätta växa även de kommande åren. Utvecklingen beror inte bara på julen utan är följd av våra förändrade konsumtionsmönster.

För bara tio år sedan räckte det med en osthyvel i kökslådan. Idag har vi två olika: en för att hyvla osten med och en annan för att riva den. Och varför inte en tredje också när skaftet på den första börjar bli fult?

Ett svenskt hushåll har kraftigt ökat sin konsumtion av möbler och inventarier de senaste 50 åren, visar statistik från SCB.  I dag lägger vi lika mycket pengar på prylar i hemmet som vi lägger på kläder. För 50 år sedan var sko- och klädnotan mer än tre gånger större. Den stora vinnaren på utvecklingen är handeln, som trots den ekonomiska osäkerheten förväntas sätta rekord även i årets julhandel. Handelns utredningsinstitut räknar med en ökning på en procent till 65,2 miljarder kronor.

Det finns också en annan bransch som drar nytta av den ökade köplusten: lagerföretagen. Uthyrning av förråd är idag en stor marknad – i synnerhet i storstadsområden där vinds- och källarförråd ofta saknas i nybyggda bostäder.

– Folk samlar inte bara på sig mera prylar, vi blir också mera lättrörliga, säger Carl Waern, en av delägarna i Humlans Minilager i Helsingborg.

Humlans Minilager var först i Sverige med att erbjuda privatpersoner och företag att hyra förråd i stadsmiljö. Den första anläggningen på 1 500 kvadratmeter öppnade 1988. Tillväxten i lagerutrymme speglar branschens utveckling. I dag hyr bolaget ut 20 000 kvadratmeter, fördelade på åtta anläggningar i olika västsvenska städer.
Konsumtionstrenderna speglar också det samhälle vi lever i. Sofia Ulver Sneistrup är forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och har studerat svenskarnas förändrade konsumtionsvanor.
– Dagens konsumenter har både en stor medvetenhet och en ängslighet kring att ”konsumera rätt”, säger hon.

Sofia Ulver Sneistrup spårar medvetenheten tillbaka till den politiska och ideologiska situationen i 1960- och 1970-talens Sverige. Marknadskritik och konsumentmakt fanns då i var mans medvetande. På senare år har medvetenheten förbytts till miljöfrågor och varumärken har blivit allt viktigare.

Samtidigt har även skillnaderna mellan hur olika sociala skikt konsumerar blivit större.
Sofia Ulver Sneistrups avhandling beskriver bland annat om hur svenska medelklassen uttrycker sin status genom valet av prylar, varumärken och lyxartiklar.

– Den svenska medelklassen håller på att ”konnässeras”. När vi har de prylar vi behöver för att överleva blir det allt viktigare att passa in i sitt sociala sammanhang. Motsatsen blir också allt viktigare det vill säga att skaffa vissa saker för att visa vilka grupper vi inte vill tillhöra.

Sofia Ulver Sneistrup tar barnen i kungafamiljen som exempel på unga vuxna som påverkar konsumtionen. Deras vanor har bidragit till att märkeskläder och märkesväskor som tidigare uppfattads som lyxartiklar blivit både eftertraktade av och tillgängliga för ungdomar i medelklassen.

Alla konsumtionstrender möter också motreaktioner. Samtidigt som världens medelklass vill ha mer ”lyxprodukter” växer en ny rörelse fram i överkonsumtionens spår.

– Intresset för att köpa kläder second hand, webbsidor som Blocket och ett växande antal garageloppisar runt om i Sverige är exempel på hur konsumenter hanterar den personliga överkonsumtionen.

Både ekologi och ekonomi kommer att påverka konsumenternas beteenden i framtiden, spår Sofia Ulver Sneistrup. Miljön fortsätter att ha stor betydelse. Samtidigt ökar fokus på ekonomisk hållbarhet och rättvisa genom exempelvis medvetenhet och satsning på rättvis handel.

– Konsumenterna vill vara snäll mot miljön och samtidigt god mot människan, säger hon.

 

Hushållens utgifter (kronor löpande priser)                 2009         1958

 

Kläder och skor                                                               16.220        1.300

Möbler, inventarier, textilier, hushållsutrustning             16.070        416 (1)

Sport o fritid (2)                                                               45.530 (3)   2.189

Totala utgifter för konsumtion                                          280.610      11.955

 

(1) Total för möbler, hushållsmaskiner, husgeråd, hushållstextilier.

(2) Inklusive radio, tv, musikinstrument, mopeder, leksaker, optiska artiklar, klockor, resor, tidningar, nöjen.

(3) Exklusive fritidsbostad, mobil och fast telefon.

 

Källa: SCB

 

Fakta

Julhandelns utveckling

1991 omsatte julhandeln i Sverige 37,6 miljarder kronor. I år är prognosen att fjolårets försäljningssiffra på 64,6 miljarder ökar med en procent till 65,2 miljarder kronor. Sedan mätningarna inleddes har handeln inför jul ökat alla år utom 1992, då den sjönk med hela 7,7 procent.

Källa: Handelns utredningsinstitut

facebook Comments

Fler nyheter

Äga, dela eller hyra bil – så mycket kostar det

Att äga bil är dyrt och många funderar på att nyttja delningstjänster i stället. Men hur mycket delad bil eller hyrbil kan man egentligen köpa för de pengar man ”sparar” på att inte äga bil? En hel del, visar vår uträkning.

Laboratorietest

Test av bältesstolar gav motstridiga resultat

En bältesstol klarade krocktestet överlägset. Men NTF som undersökte hur stolarna är att använda är tveksamma.
– Stolen har en bälteslösning som riskerar att göra bältet slappt, säger NTF:s expert.

Laboratorietest

Gjutjärnspannorna steker ojämnt på induktionshällen

Hållbara, javisst! Men om du har bråttom och vill utnyttja induktionshällens snabbhet är gjutjärnspannan inget bra val. 

 

Nya bilförsäkringar premierar säker körning


Flera försäkringsbolag erbjuder numera sänkta premier för skötsamma bilförare och ”sällan-bilister”. En dosa i bilen mäter köregenskaper och körsträcka.

Godaste chokladdrycken till vinterutflykten – stort test

Den höga sockerhalten tar bort chokladsmaken i chokladdryckerna, menar experterna. Barnen är inte lika känsliga och ger högst betyg till det billigaste pulvret i jämförelsen.

Laboratorietest

Åtta tvättmedel i test - en klar vinnare

Har du spillt kaffe, te eller rödvin på kläderna? Då finns det ett tvättmedel som är överlägset, visar Testfaktas test av åtta flytande kulörtvättmedel.

Överlägsen vinnare när sju espressomaskiner testas

God och smakrik – eller som en tunn kopp bryggkaffe. Trots att exakt samma kaffebönor används blir espresson olika bra. Testfakta har testat sju automatiska kaffemaskiner.

Laboratorietest

Omdebatterat ogräsmedel i importerade livsmedel

Flera importerade livsmedel köpta i svenska mataffärer innehåller resthalter av det omstridda bekämpningsmedlet glyfosat. Det visar Testfaktas och SVT:s granskning.

Trimmade elcyklar oroar myndigheter

Vanliga elcyklar kan enkelt trimmas till betydligt högre hastigheter än tillåtet. Nu befarar myndigheterna att antalet allvarliga olyckor kommer öka. Men någon kontroll av elcyklarna görs inte. 

 

Laboratorietest

Fredagsgiftet: Tio gånger mer akrylamid i vissa chips

OLW:s chips innehåller tio gånger högre halt av det cancerframkallande ämnet akrylamid än Pringles och sex gånger mer än Estrellas, visar Testfaktas analys av åtta olika sorters chips med sourcream & onion-smak.
– De här nivåerna kommer inte att accepteras när nya reglerna träder i kraft, säger Livsmedelsverkets expert. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.