Svensken shoppar mer än någonsin

Svensken shoppar mer än någonsin

Nu drar årets julhandel igång på allvar. I år spås svensken handla för i genomsnitt 7000 kronor. Vi köper allt fler prylar fast vi knappt har plats för dem längre. Förutom handeln är lagerbolagen en stor vinnare på de nya konsumtionstrenderna.

Charlotte Birgersson
Charlotte Birgersson Publicerad: 2 dec, 2011
Läs senare

Hur lång är önskelistan i år? Känner du dig redan trött inför årets julhandel. Det är lika bra att vänja sig. Listorna kommer att fortsätta växa även de kommande åren. Utvecklingen beror inte bara på julen utan är följd av våra förändrade konsumtionsmönster.

För bara tio år sedan räckte det med en osthyvel i kökslådan. Idag har vi två olika: en för att hyvla osten med och en annan för att riva den. Och varför inte en tredje också när skaftet på den första börjar bli fult?

Ett svenskt hushåll har kraftigt ökat sin konsumtion av möbler och inventarier de senaste 50 åren, visar statistik från SCB.  I dag lägger vi lika mycket pengar på prylar i hemmet som vi lägger på kläder. För 50 år sedan var sko- och klädnotan mer än tre gånger större. Den stora vinnaren på utvecklingen är handeln, som trots den ekonomiska osäkerheten förväntas sätta rekord även i årets julhandel. Handelns utredningsinstitut räknar med en ökning på en procent till 65,2 miljarder kronor.

Det finns också en annan bransch som drar nytta av den ökade köplusten: lagerföretagen. Uthyrning av förråd är idag en stor marknad – i synnerhet i storstadsområden där vinds- och källarförråd ofta saknas i nybyggda bostäder.

– Folk samlar inte bara på sig mera prylar, vi blir också mera lättrörliga, säger Carl Waern, en av delägarna i Humlans Minilager i Helsingborg.

Humlans Minilager var först i Sverige med att erbjuda privatpersoner och företag att hyra förråd i stadsmiljö. Den första anläggningen på 1 500 kvadratmeter öppnade 1988. Tillväxten i lagerutrymme speglar branschens utveckling. I dag hyr bolaget ut 20 000 kvadratmeter, fördelade på åtta anläggningar i olika västsvenska städer.
Konsumtionstrenderna speglar också det samhälle vi lever i. Sofia Ulver Sneistrup är forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och har studerat svenskarnas förändrade konsumtionsvanor.
– Dagens konsumenter har både en stor medvetenhet och en ängslighet kring att ”konsumera rätt”, säger hon.

Sofia Ulver Sneistrup spårar medvetenheten tillbaka till den politiska och ideologiska situationen i 1960- och 1970-talens Sverige. Marknadskritik och konsumentmakt fanns då i var mans medvetande. På senare år har medvetenheten förbytts till miljöfrågor och varumärken har blivit allt viktigare.

Samtidigt har även skillnaderna mellan hur olika sociala skikt konsumerar blivit större.
Sofia Ulver Sneistrups avhandling beskriver bland annat om hur svenska medelklassen uttrycker sin status genom valet av prylar, varumärken och lyxartiklar.

– Den svenska medelklassen håller på att ”konnässeras”. När vi har de prylar vi behöver för att överleva blir det allt viktigare att passa in i sitt sociala sammanhang. Motsatsen blir också allt viktigare det vill säga att skaffa vissa saker för att visa vilka grupper vi inte vill tillhöra.

Sofia Ulver Sneistrup tar barnen i kungafamiljen som exempel på unga vuxna som påverkar konsumtionen. Deras vanor har bidragit till att märkeskläder och märkesväskor som tidigare uppfattads som lyxartiklar blivit både eftertraktade av och tillgängliga för ungdomar i medelklassen.

Alla konsumtionstrender möter också motreaktioner. Samtidigt som världens medelklass vill ha mer ”lyxprodukter” växer en ny rörelse fram i överkonsumtionens spår.

– Intresset för att köpa kläder second hand, webbsidor som Blocket och ett växande antal garageloppisar runt om i Sverige är exempel på hur konsumenter hanterar den personliga överkonsumtionen.

Både ekologi och ekonomi kommer att påverka konsumenternas beteenden i framtiden, spår Sofia Ulver Sneistrup. Miljön fortsätter att ha stor betydelse. Samtidigt ökar fokus på ekonomisk hållbarhet och rättvisa genom exempelvis medvetenhet och satsning på rättvis handel.

– Konsumenterna vill vara snäll mot miljön och samtidigt god mot människan, säger hon.

 

Hushållens utgifter (kronor löpande priser)                 2009         1958

 

Kläder och skor                                                               16.220        1.300

Möbler, inventarier, textilier, hushållsutrustning             16.070        416 (1)

Sport o fritid (2)                                                               45.530 (3)   2.189

Totala utgifter för konsumtion                                          280.610      11.955

 

(1) Total för möbler, hushållsmaskiner, husgeråd, hushållstextilier.

(2) Inklusive radio, tv, musikinstrument, mopeder, leksaker, optiska artiklar, klockor, resor, tidningar, nöjen.

(3) Exklusive fritidsbostad, mobil och fast telefon.

 

Källa: SCB

 

Fakta

Julhandelns utveckling

1991 omsatte julhandeln i Sverige 37,6 miljarder kronor. I år är prognosen att fjolårets försäljningssiffra på 64,6 miljarder ökar med en procent till 65,2 miljarder kronor. Sedan mätningarna inleddes har handeln inför jul ökat alla år utom 1992, då den sjönk med hela 7,7 procent.

Källa: Handelns utredningsinstitut

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Mobiler klarar svensk vinter olika bra visar test

Telefonernas batterikapacitet kan minska med hela 40 procent när kylan slår till. Och vissa slutar helt enkelt att fungera. Men det skiljer mycket mellan olika modeller, visar Testfaktas test. 

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Laboratorietest

Här är bästa ledlampan – med det behagligaste ljuset

De ser ut som klassiska glödlampor men vad får du för ljus därhemma? Testfakta har jämfört nio ledlampor i retrostil för att se vilken som är mest lik en glödlampa.

Husmorsknep bättre än specialmedel mot fläckar

Lägg inte pengar på sprayer och andra fläckborttagningsmedel – ibland gör de mer skada än nytta. Det du redan har hemma i skåpen funkar ofta bättre eller lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Falska löften om barnhörlurar

Många hörlurar för barn utlovar en begränsad maxvolym för att skydda barnens hörsel. Men det är inte alltid löftet på förpackningen stämmer – om hörlurarna kopplas till en dator kan gränsen överskridas, visar Testfaktas test.

Hitta rätt mobilabonnemang till ditt barn

Funderar du på vad som är bästa telefonlösningen till ditt barn? Testfakta har jämfört några av operatörernas billigaste abonnemang och hittat stora variationer.

Laboratorietest

Billigt dubbdäck bäst i test

Fler dubbar ger inte automatiskt bättre grepp på vägen, visar Testfaktas test av nio vinterdäck för cykel. Testvinnaren har minst antal dubbar och är dessutom billig.

Laboratorietest

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Storhandla utan bil – åtta rullande shoppingväskor i jämförelse

Slit inte på axlar och armar i onödan genom att släpa på tunga matkassar- en shoppingväska på hjul kan vara till stor hjälp för den som inte har bil, men ändå vill storhandla. Testfakta har jämfört åtta modeller. 

Forskare: oron för mikroplaster kan vara överdriven

Rädslan för mikroplaster sprider sig. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt är vet vi inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser.
– Det får inte bli vilseledande och skrämma folk i onödan, säger biologen Martin Ogonowski

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.