Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Foto: Shutterstock

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 Nov, 2018
Läs senare

Läs också: PFAD kan försvinna efter regeringsbeslut

För att minska koldioxidutsläppen från fordonsindustrin är drivmedelsbolagen tvingade att öka andelen förnybara råvaror i sina produkter. På många tankstationer kan man i dag välja mellan vanlig diesel och biodiesel där andelen förnybart är högre. Men är det verkligen alltid bättre för miljön att tanka med biodiesel?

Testfaktas jämförelse av innehållet i drivmedelsbolagens olika dieselprodukter visar att det förnybara innehållet i många fall innehåller palmolja eller rester från palmoljeindustrin (PFAD) – en kritiserad industri som bidrar till att regnskog skövlas och leder till stora koldioxidutsläpp när man dikar ut nya våtmarker för palmoljeplantagen. Enligt vissa beräkningar kan bränsle med hög andel PFAD eller palmolja i slutändan leda till större koldioxidutsläpp än fossil diesel.

– Drivmedelsbolagen säljer in de här produkterna som mer hållbara, men berättar inte om avigsidorna. Frågan är om man inte skulle kunna dra dem inför marknadsdomstolen, säger Martin Prieto Beaulieu, talesperson för föreningen Gröna bilister.

De uppgifter som Testfakta har fått in från bolagen visar att andelen PFAD och palmolja varierar i de olika produkterna – från 77 procent PFAD av det förnybara innehållet i ST1:s Renewable Diesel ned till 14 procent i Cirkle K:s Miles Diesel Bio och inget alls i Preems produkter. ST1 Diesel och Shell Citydiesel har både PFAD och palmolja.

[PDF]

Enligt Erica Samuelsson, informationschef på ST1, skulle det vara svårt att uppfylla kraven på minskade utsläpp utan att använda dessa råvaror. Efterfrågan av biokomponenter är helt enkelt större än tillgången.

– All palmolja vi använder är dessutom certifierad och går att spåras till plantagen. Arbetet pågår för att göra även PFAD spårbart till plantagen, säger hon.

Magnus Nilsson, tidigare talesperson för trafikfrågor på Naturskyddsföreningen och numera fristående miljökonsult, kan förstå att drivmedelsbolagen har svårt att hitta bra alternativa råvaror till sin biodiesel. Men han menar att det i längden inte är försvarbart att använda palmolja och PFAD, även om den kommer från en certifierad odling.

– Problemet är att den palmolja drivmedelsbolagen nu köper upp, odlas på marker som tidigare nyttjats för palmolja till livsmedelsindustrin. Men livsmedelsindustrin vill fortfarande ha palmolja och för att tillgodose deras behov måste nya arealer odlingsmark dikas ut, vilket leder till stora koldioxidutsläpp. Det kallas för indirekt markanvändningspåverkan, säger han.

Hur ska man då tänka som vanlig bilist? Enligt Martin Prieto Beaulieu på Gröna Bilister är det inte en helt lätt fråga.

– Biodiesel på svensk tallolja är så klart ett bättre alternativ än biodiesel gjord på palmolja eller PFAD från Indonesien. Men vi måste inse att biodiesel inte är hela lösningen eftersom råvarorna inte räcker till. Vi behöver dels komplettera med andra drivmedel som biogas och el, och dels minska bränslebehovet i stort genom att effektivisera hela transportsektorn, säger han.

Kan det vara bättre att köra på fossil diesel än diesel som innehåller PFAD eller palmolja?

– Det är svårt att säga vad som är bäst för klimat och miljö – eller snarare vad som är minst dåligt. Men som palmoljeindustrin ser ut i dag är PFAD och palmolja inte hållbara råvaror. Därför skulle jag välja bort diesel med PFAD eller palmolja för att visa drivmedelsbolagen att vi konsumenter inte accepterar det.

Fakta om jämförelsen

Testfakta har jämfört innehållet i förnybar diesel hos de största drivmedelsbolagen.  All information om andelen PFAD och palmolja kommer från företagen själva och vi har bett om innehållet i dieselprodukter som företagen marknadsför till vanliga dieselbilsägare. Vi har valt att inte redovisa dieselpriserna i eftersom dessa kan skilja sig lokalt och över tid.

Fakta om reduktionsplikten

Reduktionsplikten infördes under den förra regeringen för att främja användningen av biodrivmedel. Alla drivmedelsleverantörer behöver minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med 40 procent fram till 2030.

Fakta om palmolja

* Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen. Palmolja kan användas både som livsmedel och som råvara för bränslen. De största exportörerna av palmolja är Indonesien och Malaysia.
* Som råvara är palmolja extremt produktiv. På bara ett hektar kan man producera enorma mängder palmolja. Exempelvis raps kräver helt andra arealer för samma mängd energi.  
* Problemet är att efterfrågan överstiger tillgången vilket leder till att nya våtmarker dikas ut med stora koldioxidutsläpp som följd. Dessutom hotas ekosystemen och olika djur- och växtarter när regnskogen skövlas. * För att palmolja ska få användas i drivmedel inom EU och Sverige måste den vara certifierad och spårbar. 

Fakta om PFAD

* PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en restprodukt från palmoljeindustrin som kan användas i bränsle.
* Eftersom PFAD är klassat som restprodukt har man hittills inte behövt räkna in koldioxidutsläpp från själva odlingen, vilket gjort råvaran väldigt attraktiv att använda. Dessutom har det inte funnits samma spårbarhetskrav som för palmolja.
* PFAD har skattemässigt klassats som avfall och därför fått skattelättnader vilket gjort den billig för industrin att använda.
* Regeringen har beslutat om en omklassificering av PFAD från restprodukt till biprodukt. Det innebär i praktiken att råvaran får samma spårbarhetskrav som palmolja och att den blir mindre ekonomiskt fördelaktig att använda. Beslutet börjar gälla från och med 1 juli 2019.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.