Gröna kläder – en djungel av märkningar

Gröna kläder – en djungel av märkningar

Sakta men säkert växer det ekologiska utbudet även i klädbutikerna. Men den som vill göra ett medvetet klädval får vara beredd på ett virrvarr av olika etiketter och märkningar, och som konsument är det svårt att veta hur gröna de grönmärkta kläderna egentligen är.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 8 jun, 2012
Läs senare

Conscious by H&M, Sustainable by Lindex och Eco by Indiska. I de flesta stora klädkedjor finns idag ett större eller mindre urval av miljövänligare kläder. De har gröna lappar som lovar hållbarhet, medvetenhet och ekologi.

Men om man tycker det är krångligt att hålla reda på de olika ekomärkningarna i matbutikerna, så är klädaffärerna snäppet värre.

Förutom en lång rad etablerade textilmärkningar som Svanen, Bra miljöval eller EU:s ekoblomma, finns minst lika många av kedjornas egna märken, med egendesignade namn och symboler. Alldeles för förvirrande för kunderna, anser Christin Holm på Sveriges Konsumenter, som undersökt marknaden.

– Det borde finnas färre märkningar. Konsumenten behöver något enkelt, något de kan lita på och känner igen. Det ska vara lätt att göra rätt, men där tycker jag inte klädkedjorna tagit sitt ansvar, säger hon.

Christin Holm är kritisk mot att inte företagen i större utsträckning ansluter sig till välkända, etablerade märkningssystem, som också garanterar att man sett till plaggets hela livscykel.

– Det är lätt att man som konsument tror att ett miljömärkt plagg är ett helgott plagg. Men om det bara står ”ekologisk bomull” betyder inte det att man tittat på hela produktionskedjan, från råvaruframställning till färgning och tillverkning.

Det vanligaste för de ekomärkta plaggen i butikerna är just att de är tillverkade av ekologiskt odlad bomull. För att man ska kunna vara säker på ursprunget ska bomullen vara certifierad och kontrollerad av en oberoende tredje part, men det är sällan det syns på plaggen vad det är för kontroll och hur långt miljöhänsynen sträcker sig. För att få veta det hänvisar klädkedjorna till sina hemsidor.

Christin Holm tycker inte riktigt att det räcker.
– Man ska inte behöva hålla koll på företagens hållbarhetsrapporter för att veta vad det är man köper, säger hon.

Hennes&Mauritz är en av de kedjor som använder sin egen märkning på ekokläderna.

- Det finns få universella miljömärkningar som är gångbara i hela världen. Eftersom vi är verksamma i 44 länder i olika världsdelar har vi därför valt att tillämpa vår egen märkning Conscious samt att vi har en mindre babykollektion märkt med EU:s miljömärke Blomman, säger Henrik Lampa, produktchef för H&M:s  hållbarhetsarbete.

I Kappahls ekosortiment finns det också både plagg som har kedjans egna etiketter och loggor, och plagg som är märkta med EU:s miljöblomma samt Oeko-tex.

Eva Kindgren, CSR- och kvalitétsansvarig på Kappahl, håller inte med Sveriges Konsumenter om att det är tydligare för kunden om det finns en svan eller svala eller någon annan etablerad symbol i plaggen.

– Då måste ju konsumenten hålla reda på vad de symbolerna betyder. Fördelen med en egen märkning är att vi då kan skriva ut vad vi gjort. Står det ”organic cotton” så är det det.

– Det är heller inte gratis att använda de kända märkena i plaggen. För de pengarna kan vi istället göra andra miljösatsningar.

Kan man då som konsument lita på att kläderna håller vad de lovar, även om man inte ser någon känd ekosymbol i plaggen? Journalisten Gunilla Ander, har bevakat området och skrivit boken Bomull – en solkig historia.

– All ekomärkning på marknaden är inte seriös, och risken för fusk tror jag minskar påtagligt om det finns en etablerad märkning. Så första hand, välj sådana plagg om det finns, säger hon.

Samtidigt vill hon inte döma ut de andra ekokläderna. Ekologisk bomull utan känt miljömärke i kragen är ändå ett bättre köp än kläder som tillverkats i vanlig bomull.

– Som konsument ska man ställa krav på att det är certifierat av tredje part. Men påstår butiken att det så får man nog lita på det.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Sladdlös tappar sugen snabbt

Sladdlöst låter väl bekvämt, men det kan snabbt vara över. 

Testfaktas laboratorietest av sju batteridrivna dammsugare visar att en av dem inte klarar mer än sex minuters drift efter full laddning.

– Med den klarar man knappast dammsuga ett rum innan man måste avbryta, säger Albrecht Liskowsky ansvarig testledare på det tyska laboratoriet.

 

Laboratorietest

Billiga mascaran fixar fransarna lika bra som lyxmärket

När Testfakta laboratorietestade tio vattenfasta mascaror blev visserligen en av de dyraste produkterna, Lancôme Hypnôse, testvinnare men med knapp marginal till en av de billigaste.

 

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.