Slöa brandvarnare kan vara en livsfara

Slöa brandvarnare kan vara en livsfara

Laboratorietest

En brandvarnare kan vara skillnaden på liv och död, men förvänta dig inte att den larmar på minuten. Upp till 14 minuter kan det få ta, enligt nya standarden. En butik i Kungälv har nu valt att sluta sälja brandvarnare, eftersom de inte litar på kvaliteten.

Laboratorietest
Susanne Ståhl Publicerad: 10 sep, 2007
Läs senare

Det är lätt att tro att en brandvarnare ska reagera omedelbart på rökutveckling. Om man själv både ser och känner röken, varför larmar inte brandvarnaren? Det undrar Maria Funde-Bourne, som driver en butik i Kungälv. Efter att en kund klagat på sin brandvarnare bestämde Maria Funde-Bourne sig för att göra ett eget test. Först ute på gården och sedan tog hon kontakt med den lokala brandstationen.
– Brandvarnaren behövde vara 10 centimeter över röken för att överhuvudtaget reagera efter 40 sekunder. Den reagerade inte alls 20 centimeter över eller vid fullt utvecklad brand, berättar hon.
– Detta gäller de nya optiska brandvarnarna som alla har gått över till. De gamla joniska tjöt ju bara man stekte korv och det är så man vill ha det, menar hon.
Testfakta har tittat närmare på vad som gäller för brandvarnare. Är det skillnad på de gamla joniska och de nya optiska och hur lång tid får det ta innan larmet ska börja tjuta?
Fram tills för några år sedan var brandvarnare joniska. Förenklat kan man säga att de hade en radioaktiv kärna som reagerade på molekyler i luften. Det gjorde dem väldigt känsliga och den känsligheten kunde orsaka problem inom till exempel industrin eller hotell där man inte vill ha larm som tjuter i onödan. Nya återvinningsregler gjorde det besvärligt att ta hand om den lilla radioaktiva delen och därför har man allt mer gått över till optiska brandvarnare. De består av en fotocell som känner av störningar i ljusstrålen. Ju större störning desto lättare upptäcks den.
Nu säljs det i princip inga joniska längre och i flera länder, bland annat Danmark, har de varit förbjudna länge, på grund av den radioaktiva delen. Men var den joniska säkrare än den optiska?
– Ju renare rök desto längre tid tar det för den optiska att larma, men de bränder som normalt förekommer hemma är med synlig rök och då kommer den optiska vara lika bra som den joniska, säger Jens Hjort, projektledare på Svenska Brandskyddsföreningen.
– Det är klart att man kan känna stark frustration när man ser det brinna och inget händer, men man förväntar sig nog mer av en brandvarnare än vad den egentligen kan, fortsätter Jens Hjort.
Det allra viktigaste skyddet, betonar han, är att ha en brandvarnare. Statistik från Räddningsverket visar att i de hem dit brandkåren gjort utryckningar saknade 85 procent brandvarnare. I de allra flesta fall larmar den, om den är korrekt placerad och har fungerande batteri.
– Min uppfattning är att huvudpoängen inte är vilken brandvarnare man har, utan hur många och vilken tillgång man har, säger Jens Hjort.
Helst ska man ha en i varje rum och vill man verkligen vara på den säkra sidan kan man blanda joniska och optiska.
    När Testfakta testade brandvarnare förra året, tog det över tio minuter för ett larm att börja tjuta vid en brand i trä. Den snabbaste börjare larma efter sex minuter. Det låter mycket, men enligt den nya produktstandarden är det ett godkänt resultat. Björn Albinsson, på avdelningen för olycksförebyggande verksamhet på Räddningsverket, har för Testfaktas räkning tagit fram siffror ur den nya standarden.
– De ska först klara en konstgjord rök och sedan fyra olika bränder: trä, bomullsvekar, skumplast och bensin, säger han. Om de inte klarar det får de inte godkänt.

Så här lång tid har brandvarnare på sig beroende på brand:
  • Trä: 14 minuter
  • Bomull: 12 minuter
  • Bensin: 4 minuter
  • Skumplast: 3 minuter

Den nya standarden ger Marie Funde-Bourne inte mycket för.
– Jag är upprörd, ingen tar det här på allvar. Leverantören säger bara att deras brandvarnare är testade. Jag vill inte sälja dem, jag kan inte göra det med gott samvete.
 

 Goda råd om brandvarnare
Sätt alltid brandvarnaren i taket, mitt i rummet.
Du som bor i villa bör ha minst en brandvarnare per våning.
Kontrollera brandvarnaren var tredje månad genom att trycka på testknappen.
Gamla brandvarnare är ofta dåliga. Kasta dem som är över tio år
Var förberedd om det börjar brinna.

 

Fler bra råd och tips hittar du i det här på Brandskyddsföreningens hemsida.

 

Fakta

Runt 90 procent av alla svenskar har en brandvarnare hemma. Självklart räknar alla med att den ska larma snabbt om det brinner.

Men så är inte fallet.
    I det laboratorietest som Testfakta gjort tar det över tio minuter för en brandvarnare att tjuta när det brinner i trä. Den snabbaste reagerade på knappa sex minuter.
– Jag vill inte ta så starka ord i min mun som oacceptabelt. Men över tio minuter är lång tid när det brinner, säger Jens Hjort, projektledare på Svenska Brandförsvarsföreningen.
    De åtta brandvarnarna testades i tre olika moment. Förutom trätesten så undersöktes hur snabbt varnarna larmade när det brann i bomull och plast.
Här gick det betydligt snabbare, speciellt när det brann i plast.
Allra snabbast var Alel Basic som tjöt redan efter 28 sekunder vid plastbranden. Varnaren hade också bra resultatet i de två andra momenten. Så bra att det räckte till att bli solklar vinnare av testet. 4,8 poäng av maximala 5.
– Samtliga brandvarnare är riktigt bra när det gäller brand i bomull och plast. Även om det tog längre tid att reagera när det brann i trä klarade samtliga brandvarnare i testen kraven i den europeiska standarden, säger Ebbe Christensen, testansvarig på det danska laboratoriet Delta electronics som gjorde testet.
    Fem av de testade varnarna är så kallade joniserande, två optiska och en kombinerad. De joniserande innehåller en liten del radioaktiv substans. Så liten att SSI, Statens strålskyddsinspektion, tidigare sa att de kunde kastas i vanliga sopor. Men inte längre.
– Numer ska de lämnas in och sorteras som elsopor, precis som de optiska. Det i sin tur har fört med sig att det är så många joniserande varnare på samma ställe att de inte bara kan eldas upp med soporna. Nu räknas det som miljöfarligt avfall och skickas till slutlagring i Studsvik, säger Jens Hjort.
Naturvårdsverket har länge hoppats att de mer miljövänliga, optiska varnarna, ska ersätta de joniska. Men fortfarande är de joniserade vanligast.
Men vilka är bäst?
Generellt kan man säga att de optiska är bäst på träbrand och lite långsammare att reagera när det brinner i bomull eller plast.
De i runda slängar 500 000 brandvarnare som säljs i Sverige räddar förhoppningsvis liv. Men långt ifrån alla.
I fjol omkom drygt 100 personer i bränder. I hälften av de hushåll som drabbades saknades brandvarnare. Eller så fungerade den inte.
– Ibland händer det att batteriet i fjärrkontrollen är slut och man lånar från brandvarnaren och glömmer sätta in ett nytt. Då har man gjort lite fel prioritering, säger Jens Hjort.
Enligt Jens Hjort räcker det inte bara att ha en brandvarnare som fungerar. Den ska placeras rätt också. I taket i mitten av rummet.
– Att säga att man ska montera på väggen är inte bra. Det är klart sämre. Sitter den mitt på en vägg tar det längre tid att reagera eftersom röken stiger till taket först, säger han.
    Nexas optiska brandvarnare var den enda som kunde sättas upp på väggen, enligt instruktionerna. Det var också den enda som saknade ordentlig bruksanvisning på svenska. Ett krav som Konsumentverket har på alla brandvarnare som säljs i Sverige.
– Alla andra brandvarnare har en ordentlig bruksanvisning på svenska. Nexa har bara en på engelska. Visserligen står det några rader på svenska på själva paketet. Men frågan är om det får anses tillräckligt, säger Ebbe Christensen.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Sladdlös tappar sugen snabbt

Sladdlöst låter väl bekvämt, men det kan snabbt vara över. 

Testfaktas laboratorietest av sju batteridrivna dammsugare visar att en av dem inte klarar mer än sex minuters drift efter full laddning.

– Med den klarar man knappast dammsuga ett rum innan man måste avbryta, säger Albrecht Liskowsky ansvarig testledare på det tyska laboratoriet.

 

Laboratorietest

Billiga mascaran fixar fransarna lika bra som lyxmärket

När Testfakta laboratorietestade tio vattenfasta mascaror blev visserligen en av de dyraste produkterna, Lancôme Hypnôse, testvinnare men med knapp marginal till en av de billigaste.

 

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.