”Konsumenter luras av specialjorden”

”Konsumenter luras av specialjorden”

Örtjord till örterna, pelargonjord till pelargonerna och speciell urnjord till alla krukorna? Helt onödigt, menar forskare. – Handlare och tillverkare lurar i folk att det måste vara olika jord till olika växter, säger Tom Ericsson, docent vid SLU.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 25 apr, 2014
Läs senare

Äntligen vårvärme och dags att börja plantera på uteplatsen, i trädgården och på balkongen. Men vilken jord skall det vara? Att döma av utbudet hos trädgårdshandlarna räcker det inte bara med en sort. Förutom vanlig planteringsjord finns specialsäckar för det mesta: grönsaksjord, örtjord, u-jord och pelargonjord. Utbudet ökar för varje år och priset kan ligga på det dubbla jämfört med vanlig planteringsjord. Men är specialjorden dubbelt så bra för grödorna?

– Absolut inte. Vad tillverkarna gör är att utnyttja okunskapen hos vanligt folk för att sälja mer, säger Tom Ericsson, docent i ekologi och miljövård vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

– Till gruppen örter hör till exempel en otrolig blandning av växter. Att det skulle finnas en jord som passar speciellt till den gruppen och mindre bra till andra stämmer helt enkelt inte.

När Testfakta ringer upp jordtillverkaren Hasselfors visar det sig att deras påsar med örtjord har precis samma innehåll som den nästan hälften så dyra grönsaksjorden från samma företag. Men Pia Holmberg, produktspecialist på Hasselfors, tycker inte att man lurar konsumenterna.

– Det är som i livsmedelsbutiken, du kan köpa färdiga grytbitar eller skära samma kött själv. Det handlar om enkelhet och bekvämlighet. I trädgårdshandeln är det mycket folk såhär års och personalen har inte möjlighet att ge råd till alla, därför är det bra med olika påsar, säger hon.

I pelargonjorden skiljer sig jordblandningens fuktbevarande egenskaper från vanlig jord, och i urnjorden finns både långtidsverkande och korttidsverkande gödning som gör den speciell, menar Pia Holmberg.

Enligt Tom Ericsson är det är framförallt två parametrar som spelar in för en bra jord. Det ena är strukturen, att det är en lagom luftig blandning av större och mindre partiklar. Det andra är näringen – sammansättningen, koncentrationen och pH-värdet.

– Olika typer av växter har väldigt likartade behov. Det man får om man köper en dyr jord som utlovar långtidsverkande näring är tid, att du kan vänta lite längre innan du måste börja tillföra näring i vattnet. Men ingen jord kan ha näring som räcker hela sommaren, det handlar om cirka sex veckor om du odlar i kruka med välgödslad jord. När det gäller strukturen är billiga jordar från stormarknaden ofta minst lika bra som dyra, säger han.

Är man beredd på att tillföra näring själv kan man alltså lugnt välja en billig planteringsjord. Det alternativet är dessutom bättre för miljön, menar Tom Ericsson.

– Har du planterat i en kraftigt gödslad jord och det regnar mycket i början kan näringsämnena lakas ur innan dina växter hinner ta upp dem. Näringen hamnar i naturen och bidrar till övergödningen. Då är det bättre att portionera ut lite i taget i den takt som växterna hinner ta upp det.

Pia Holmberg på Hasselfors håller inte med.

– Många tycker att det känns svårt att tillsätta näringen själv. Och näringen i jorden kan visst räcka en hel sommar om den har en bra sammansättning, det beror på hur stor kruka du har och vad du odlar. Att den riskerar att regna bort är inte ett problem för dem som odlar under tak eller i växthus.

 

Fakta

Tom Ericssons tips om växtnäring

• Ta vara på kisset. Urin är den bästa växtnäringen, späd med sex till åtta delar vatten.

Köp annars en näringslösning och späd litegrann i vattnet, ca 1-2 kryddmått per liter vatten vid varje vattningstillfälle (kan variera efter lösningens koncentration).

• Odlar du grönsaker, leta efter en näringslösning med låg kadmiumhalt.

• Det går också bra att lägga på kogödsel, hönsgödsel eller klippt gräs i mindre portioner, men då måste man vara noga med att mylla ner det i jorden, annars försvinner stora delar av kvävet upp i atmosfären

Fakta: Jord

• Strukturen i en bra jord ska vara luftig och porös. Framför allt i krukor är det viktigt att den inte blir för kompakt. Om det behövs kan man själv blanda i lecakulor eller kompost i plantjorden.

• De näringsämnen som växterna behöver är framför allt kväve, fosfor och kalium samt en rad mineralämnen. De kan tillsättas jorden antingen i form av kemiskt framställt gödningsmedel, eller naturgödsel. Naturgödsel är i regel mer långtidsverkande.

• En parameter som kan skilja olika jordar åt är pH-värdet. Många hävdar att olika växter kräver olika pH-värden. Tom Ericsson vid SLU menar att de flesta växter trivs vid ett pH runt 5,5.

• Har du jord i krukorna kvar från förra året behöver du inte byta allt. För en stor kruka räcker det att blanda i cirka fem liter ny jord plus gödning som myllas ned eller blandas i vattnet.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.