Resandets baksidori ny reportagebok

Resandets baksidori ny reportagebok

Den efterlängtade semestern gör oss inte bara utvilade och redo för hösten. Vi blir även en del av den globala turistindustri som blundar för resandets lokala baksidor. Det berättar Jennie Dielemans och Shahab Salehi mer om i sin nya reportagebok "Välkommen till paradiset".

Martina Frisk Publicerad: 4 sep, 2008
Läs senare
Thailändska tjejer är som stolar, med lika många behov som stolen har ben: äta, sova, kabel-tv och mobiltelefon. Så beskriver bordellpappan Christer sina anställda ”ladies” på baren Love U Long Time (som egentligen heter något annat) i Phuket. Innan han kom dit hade hans läkare rått honom att stressa ner, tappa kilon, byta livsstil helt enkelt. Christer tycker att han har lyckats bra med det sedan ankomsten till sitt nya hemland.
    Bordellbaren i Thailand är ett av nedslagen i journalisten och författaren  Jennie Dielemans och fotografen Shahab Salehis reportagebok ”Välkommen ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2008/9/4/73550.jpg"/>till paradiset” som beskriver de soliga resmålens skuggsidor. I ett annat av  bokens kapitel, som är indelade efter resmål, får vi höra röster som annars är munkavlade: de burmesiska flyktingarna som misshandlas av sina arbetsgivare när de vill ha lön för de lyxiga hotell som de har varit med och byggt. Och Ana-Maria, som bor i semesterdrömmen Punta Cana-Bávaro i Dominikanska Republiken, men som liksom resten av invånarna inte kan gå med sina barn till stranden, eftersom många av kustremsorna bara är öppna för turister.
    ”Välkommen till paradiset” blickar även tillbaka i det kollektiva resandets historia. I kapitlet ”Så blev du turist” och i avsnittet om den svenska charterresans 70-talsboom på Gran Canaria får vi veta mer om varför vi reser som vi gör i dag.
    Gemensamt för de platser som Dielemans och Salehi besökt från 2005 ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2008/9/4/73546.jpg"/> till 2008 är att lokalbefolkningen betalar priset för reseindustrins framgång. En vetskap vi helst packar ner längst ner i resväskan.
– Vi drömmer alla om den rosaskimrande semestern. Och om det är någon gång som man verkligen inte vill tänka på sådant här så är det ju just under semestern. Det är lite ”rör inte min semester” över det. Därmed inte sagt att folk inte vill diskutera de här viktiga             frågorna. Men vi ser semestern som en rättighet. Och jag har full förståelse för att man vill komma bort från vardagen, säger Jennie Dielemans.
    Det ville även hon, en längtan som resulterade i en drömresa till Filippinerna 2004 tillsammans med hennes dåvarande pojkvän. Vistelsen fick henne att börja fundera över resandets sociala konsekvenser.
– Det var min första resa till Sydostasien, jag hade aldrig rest på det viset förut. Jag upptäckte att väldigt få dykskolor ägdes av dem som kom från ön. De turister som hade blivit kvar kallade lokalbefolkningen för ”the boys” eller ”the children”. De såg dem som barn som inte förstod vad vi turister efterfrågade. Kontentan var att jag började fundera över sättet de blev behandlade på och hur man pratade om dem, säger hon.
    En annan anledning till att boken blev till var att Jennie Dielemans tyckte att turismen var en blind fläck på konsumtionskartan.
– Vi har inte reflekterat över vårt resande utifrån ett socialt- och miljörelaterat perspektiv, till skillnad från debatten om klädindustrin som handlar om både arbetsvillkor och miljö.
Varför är det så?
– Man ser nog inte turismen som en industri. När man tillverkar kläder finns det ju en fabrik. Men turistindustrin säljer drömmar. Det är bara att slå upp en resekatalog. Där säljs orörda stränder. Men egentligen så konsumerar man ju platser, säger Jennie Dielemans.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Ny energimärkning i mars – så funkar den

Från och med 1 mars gäller en ny energimärkning för bland annat kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och tv-apparater. 
Skalan med energiklasser på den nya etiketten ändras samtidig till A-G från tidigare A+++ - D.

Laboratorietest

Hitta dina favoriter – test av strumpbyxor

Strumpbyxor är stapelvara i många kvinnors garderober. Men det är ett ömtåligt plagg som ofta skapar stor omsättning i strumplådan. Testfakta har testat åtta par svarta strumpbyxor från några av de mest kända varumärkena på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Godkänt babyskydd klarar inte sidokrock

Det finns två olika standarder för certifiering - UN-R 129 och UN-R 44 - som båda innebär att babyskyddet är testat och godkänt. Bara i den ena ingår bedömning av resultat från sidokollisionstest. Testfaktas laboratorietest av nio godkända modeller visar på stora skillnader i krocksäkerhet.

Laboratorietest

Hårfönen blåser ut öronen – risk för hörselskador

Hårfönen Ghd Helios låter hälsovådligt högt. 130 decibel är fem decibel mer än högsta tillåtna gräns för billarm.
– Om en anställd utsattes för den nivån skulle vi kräva åtgärder, säger Johanna Bengtsson Ryberg på Arbetsmiljöverket.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.