Padelbollens livslängd påverkas givetvis av antalet slag och hur hårt man slår, men för den genomsnittlige motionsspelaren är ett bollbyte var tredje match att rekommendera. I officiella tävlingssammanhang byter man boll mer frekvent, ofta under en och samma match.
International Padel Federation, FIP, är den internationella moderorganisationen som bland annat anger de officiella kraven för padelbollar som används i officiella tävlingssammanhang. Kraven omfattar bland annat bollens vikt, studsförmåga och hårdhet.
Testfakta har utgått från samma krav när man låtit testa padelbollar från tio välkända fabrikat, samtliga kategoriserade som snabbare av tillverkarna.
[PDF]
Testerna har utförts av det oberoende laboratoriet IBV, Instituto de Biomecánica de Valencia, ackrediterade av FIP för test av padelbollar.
Laboratoriet har mätt bollarnas vikt, dimension, studs, hastighet, friktion och hårdhet – först i nyskick och sedan hur bollarnas egenskaper förändrats efter en tids spel. Med hastighet menas hur snabb bollen är på banan (hastighet på studsreturen) och inte hastigheten på själva slaget.
I korthet visar testet att merparten av bollarna inte uppfyller samtliga av FIP:s officiella krav. Men eftersom avvikelserna är små och målgruppen för testet är den typiska motionsspelaren vägs dessa inte in i den samlade betygsättningen. Däremot kan avvikelserna vara viktiga för tävlingsspelaren och redovisas därför separat (se sidoartikel).
Testet visar på stora skillnader mellan bollarna, trots att tillverkarna deklarerar likartade egenskaper för studs, hastighet och hårdhet. Några är väldigt snabba, andra långsamma och några studsar avsevärt högre än andra.
För att testa bollarnas uthållighet utsattes de för 666 slag där bollen träffar banan diagonalt med en hastighet på 70 km/h. Trots ett relativt begränsat antal slag, som motsvarar knappt en tresetare, förändrades bollarnas tekniska egenskaper markant och bollhastigheten sjönk med upp till 14 procent för vissa fabrikat.
Men det är inte bara antalet slag som påverkar livslängden. Redan när bollarnas vakuumförpackning bryts påverkas kompressionen av den omgivande atmosfärens tryck. En ny boll åldras med andra ord även när den inte är i spel. Därför är det klokt att förvara bollarna i förpackningen fram till speldags.
Testet visar framför allt hur bollarna förlorar tryck och blir mjukare vilket reducerar hastigheten i studsreturen och ger ett långsammare spel. Däremot blir studsen utan kraft högre efter en tids spel, vilket har betydelse för serven då bollen släpps mot banan från höftnivå.
En boll som verkligen sticker ut är Head som förlorar hela 27 respektive 31 procent i de olika kompressionstesterna, jämfört med snittet på 16 respektive 10 procent. Trots detta påverkas inte bollens hastighet nämnvärt i testet med en bollhastighet på 70 km/h. Men sannolikt är påverkan betydligt större vid högre bollhastigheter, som till exempel vid en smash där bollen när över 120 km/h eller när den slås mot glaset.
Sammanfattningsvis kan man utifrån testet konstatera att det är stora skillnader i bollegenskaper mellan olika fabrikat och att en märkesboll inte nödvändigtvis är en garanti för längre livslängd.
