Flera skidhjälmar klarar inte skyddskraven

Flera skidhjälmar klarar inte skyddskraven

Laboratorietest

Tre av åtta skidhjälmar lever inte upp till säkerhetskraven trots att de är skyddsklassade, visar Testfaktas test. Sämst är hjälmen från Stadium som varken dämpar tillräckligt eller klarar av att skydda huvudet mot spetsiga föremål. – Vi tar bort hjälmen från butikerna med omedelbar verkan, säger Stadiums produktionsansvarige.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 31 jan, 2009
Läs senare

Antalet svenskar som åker utför fortsätter att öka och var förra året över två miljoner. De nya carvingskidorna har höjt farten i backarna, vilket gjort skidåkningen roligare men också ökat risken för svåra olyckor.
Samtidigt har skidhjälmen blivit högsta mode. Enligt beräkningar från Svenska Liftanläggningars organisation, Slao, använder i dag så många som 40 procent skyddande huvudbonad i slalombacken. Men numera är det inte den klassiska störtkrukan som gäller, utan nya lättare hjälmar som inte täcker hela huvudet.

För att ta reda på hur säkra dessa hjälmar är lät Testfakta Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, i Borås testa några vanliga modeller. Trots att alla hjälmar i testet är CE-märkta, i enlighet med den europeiska säkerhetsstandarden, lever tre av åtta inte upp till kraven.

[PDF]

Klart sämst är Stadiums eget märke Everest, som får underkänt i två av tre testmoment. Hjälmen avvek kraftigt från säkerhetsstandarden när det gäller att skydda huvudet mot spetsiga föremål, som till exempel en skidstav eller en utstickande trädgren. Det stålredskap som användes i testet trängde igenom hjälmen på flera ställen och skadade provhuvudet som hjälmen satt på.

– Everest har ett alltför tunt ytterskal som gör att den skyddar väldigt dåligt mot spetsiga föremål. Troligtvis har man velat spara in på vikten. Jag förstår inte hur den här hjälmen har kunnat CE-märkas, säger Klas-Gustaf Andersson, testledare på SP.

Everest klarar inte heller kraven för stötdämpning. Här placerades hjälmarna på ett provhuvud och släpptes mot ett platt städ, vilket motsvarar ett fall där man slår i huvudet mot till exempel en isfläck eller annat hårt underlag. I provhuvudet sitter ett mätinstrument som känner av hur stor del av smällen som huvudet tvingas ta emot efter att hjälmen har dämpat stöten.
 När Testfakta ringer upp Stadium och berättar om resultatet ber företaget att få återkomma.  Tre timmar senare hör Göran Larsén, produktionsansvarig för skidhjälmar på företaget, av sig och meddelar att man slutar sälja hjälmen.    
– Vi tar bort hjälmen från butikerna med omedelbar verkan. Vi har köpt in den CE-märkt och den ska vara testad på ett laboratorium i Frankrike. Nu måste vi kontakta vår underleverantör och undersöka vad som kan hänt.

Men det är inte bara Everest som avviker från standarden. Sämst stötdämpande förmåga har RBK 5.5 från Jofa och även Scotts hjälm låg över gränsvärdet. Ingen av de tre hjälmarna avviker dock alarmerande mycket från säkerhetskraven för stötdämpning, enligt Klas-Gustaf Andersson.
– Samtidigt finns det en tydlig gräns som man ska hålla sig under. Hade vi testat på uppdrag av en tillverkare hade vi inte släppt igenom dessa hjälmar, säger han.  
 
Lotten Strindberg på Konsumentverket, som varit med och tagit fram standarden för skidhjälmar, blir upprörd när hon får höra om resultatet för Everest.
– Att man hamnar precis över gränsen i något testmoment är tråkigt men inget vi gör något åt. Om avvikelsen däremot är stor och SP tycker att det är allvarligt så är det möjligt att vi agerar på något sätt när vi har fått ta del av hela resultatet.  

Hur kan det komma sig att hjälmarna inte klarar kraven när de är CE-märkta?
– Det kan bero på att märkningen skedde för några år sedan och att produktionen förändrats på något sätt, att man till exempel har bytt fabrik. Det är leverantörerna själva som ansvarar för uppföljningen och det är oerhört viktigt att de gör det, säger Lotten Strindberg.

Fakta

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås har säkerhetstestat åtta skidhjälmar i enlighet med den europeiska säkerhetsstandarden SS EN 1077 samt valda delar ur den amerikanska standarden ASTM F 2040-00. Alla hjälmar i testet är CE-märkta och säger sig därmed uppfylla kraven för den europeiska standarden.

Följande hjälmar har testats:

  • Cebe, Spyner Freestyle
  • Tecno Pro, Starfire Stalker
  • Everest, Freeride
  • RBK, 5.5
  • Scott, Shadow II
  • POC, Receptor Bug
  • Sweet, Rambler
  • R.E.D., Skycap II

Stötdämpande förmåga
Hjälmarna placerades på ett provhuvud och släpptes mot ett platt städ, vilket motsvarar ett fall där man slår i huvudet mot till exempel en isfläck eller annat hårt underlag. I provhuvudet sitter ett mätinstrument som registrerar antalet g-krafter som når huvudet efter att hjälmen har dämpat stöten. Standardens krav är en maximal påfrestning mot huvudet på 250 g.
   Laboratoriet testade den stötdämpande förmågan på olika ställen på hjälmen (fram, bak och ovan). Testet utfördes både i rumstemperatur och vid -25 grader.
   SP testade även hjälmarnas stötdämpande förmåga mot en smalare och vassare yta som till exempel en skidkant eller en balk. Istället för ett platt städ användes här ett kantstäd. Detta test ingår endast i den amerikanska säkerhetsstandarden och inte i den europeiska. Standardens krav är en maximal påfrestning mot huvudet på 300 g, vilket samtliga hjälmar i urvalet klarade.  

Penetration
Hjälmarnas förmåga att stå emot spetsiga föremål som en skidstav eller en trädgren testades. Hjälmen placerades på en ett provhuvud i lera och därefter släpptes ett spetsigt ståldon mot olika delar på hjälmen. Standardens krav är att ståldonen aldrig få komma i kontakt med provhuvudet.

Hakbandet
SP testade även hakbandets förmåga att hålla kvar hjälmen vid en påfrestning, som ett fall eller en krock i backen. Hjälmen monterades på ett provhuvud som dras nedåt med en viss kraft. Standardens krav är att hakbandet inte får sträckas mer än maximalt 35 mm. Hjälmens bakkant utsattes också för ryck bakåt och framåt. Här är kravet att hjälmen sitter kvar på huvudet.

Betygsättning
Hjälmarna har betygsatts på en skala från 1-5, där 5 är bäst. En hjälm som inte uppfyller standardens krav har fått streck i totalbetyget om avvikelsen är stor eller om hjälmen avviker på flera delmoment eller mätställen.
En mindre avvikelse har endast resulterat i ett poängavdrag, även om hjälmen formellt sett inte uppfyller standardens säkerhetskrav.
Resultaten från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med 60 procents vikt för den stötupptagande förmågan, 20 procents vikt för genomträngning och 20 procents vikt för hakbandets effektivitet.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Cykelhållare håller inte måttet

Bara en av cykelhållarna i Testfaktas test klarar en krock i 30km/h. Och en kurva i hög hastighet är tillräckligt för att tre av hållarna med cyklar på ska släppa taget om bilens dragkrok.

Laboratorietest

Bästa handgräsklipparen är ett riktigt klipp

Den klassiska handjagaren gör klippningen till en motionsrunda och använder ingen annan energi än din egen. Testfakta har jämfört sju modeller.  

Prylarna som håller växterna vid liv när du är borta

Semester men ingen som vattnar blommorna? Testfakta har långtidstestat olika system för självbevattning av krukväxter.

 

Laboratorietest

Här är bästa och sämsta borrskruvdragaren

Det är högsäsong för hemmafixare. Men se till att välja rätt skruvdragare till sommarprojektet. Flera modeller klarar inte tjockare skruv, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Så bra är de billigaste elcyklarna

Hälften av cyklarna går för snabbt och vissa har riktigt dåliga köregenskaper. Men det finns ändå ett par prisvärda alternativ, visar Testfaktas test av billigare elcyklar under 12 000 kronor.

Bästa grillen för picknicken

En bärbar grill är både bättre och säkrare än en engångsgrill, och går samtidigt lätt att ta med på utflykten. Testfakta har testat åtta kolgrillar för picknicken.

Laboratorietest

Höga halter allergena konserveringsmedel i boxviner

Storsäljande vinboxar innehåller så mycket svaveldioxid att de bör undvikas av överkänsliga personer, visar Testfaktas test. En förklaring är vinernas höga sockerhalter.
– Tillsätter du socker behöver du tillsätta mer konserveringsmedel, säger vinexperten.

Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Experten: Supermaten gör oss inte friskare

Dyr ”superfood” från andra sidan jordklotet är oftast pengarna i sjön. Nyttig svensk vardagsmat kan vara minst lika hälsosamt, menar näringsexperten.

Så mycket påverkar filtret kaffesmaken

”Mjukt och välbalanserat ” eller ”platt utan karaktär” men med tydlig bismak. Valet av kaffefilter betyder mer än vad man tror, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.