Så blir du inte blåst på din luftrenare

Uppdragstest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Laboratorietest

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest
Testfakta Research
Testfakta Research Publicerad: 26 Sep, 2017
Läs senare

Partiklar från avgaser och däck får fler och fler städer att införa begränsningar för fordonstrafik. I Stockholm är det till exempel förbjudet att använda dubbdäck på särskilt utsatta gator. I Tyskland diskuteras ett framtida förbud mot dieselbilar i städer. Men även våra egna hem är en stor källa till skadliga luftföroreningar. Här släpper byggnadsmaterial, möbler och kläder från sig damm och ibland även skadliga kemikalier. För en del människor är allergi mot pollen ett annat problem. De mikroskopiska partiklarna förekommer inte bara utomhus, utan följer med våra kläder, genom öppna fönster och ventilation.

Många använder luftrenare för att minska problemen. Men luftrenaren blir också ett allt vanligare inslag i svenska hem där ingen besväras av allergier eller har luftrörsproblem. Utbudet av både tillverkare och modeller har också ökat stort. Men som konsument är det inte alltid enkelt att tolka och jämföra de olika tekniska beskrivningarna av kapaciteten som tillverkarna väljer att lyfta fram.

[PDF]

Vad krävs av en luftrenare?

Den grundläggande frågan handlar förstås om luftrenarens förmåga att rena luften. Men vad innebär egentligen mått som kubikmeter luft per timma eller rummets yta i kvadratmeter för resultatet?

Olika tillverkare och återförsäljare har också olika rekommendationer på hur många gånger luften i rummet bör renas per timme. Det svenska Astma- och Allergiförbundet har tagit fram riktlinjer som vänder sig till alla typer av konsumenter. De tar bland annat hänsyn till både luftrenarens prestanda och tekniska egenskaper, som till exempel ljudnivå och energiförbrukning. En luftrenare som används i ett sovrum bör kunna rena luften två gånger i timmen. Ljudnivån ska vid den effekten helst inte överstiga 37 decibel, vilket ungefär motsvarar ljudet från en vanlig mekanisk ventilation i en bostad. 

För reda ut om tillverkarna lever upp till de grundläggande kraven har Testfakta Research på uppdrag av tillverkaren Blueair genomfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare på den nordiska och brittiska marknaden.

Kapacitetsmässigt representerar urvalet luftrenarnas mellansegment. Tillverkarnas kapacitetsangivelser varierar kraftigt och branschen saknar ett enhetligt sätt att deklarera värden. Några modeller anger kapacitet i kvadratmeter, andra i kubikmeter. Och ofta redovisas bara hur bra de är på att cirkulera luften i rummet, inte hur bra de är på att rena luften.

Så testade vi…

Testarna har utförts av de ackrediterade och oberoende laboratorierna Intertek och IBR Laboratories i Storbritannien. De är indelade i fyra moment: luftrening vid 37 decibel, luftrening vid maxeffekt, användarvänlighet och ozonutsläpp. Luftreningen avser förmågan att rena luften från pollen och damm.

…och fick fram tydliga resultat

I den samlade bedömningen av utfallet väger luftreningskapaciteten av naturliga skäl tyngst, oavsett effektnivå. Kortfattat visar testresultaten en mycket stor variation i förmågan att rena luften. Det är i några fall även stora avvikelser mellan den effekt som tillverkarna deklarerar och den som uppnås i testet. Ett exempel på detta är Stadler Form som vid maxeffekt uppger att man klarar ett rum på 50 kvadratmeter men endast når upp till 14 kvadratmeter.

Den klart högst uppmätta luftreningskapaciteten har Blueair Classic 405. Redan vid låg effekt klarar Blueair att rena luften i ett utrymme på 41 kvadratmeter, jämfört med 5–24 kvadratmeter för de övriga.

Luftrenaren Airfree P100 visade ingen märkbar luftreningseffekt på pollen och damm i laboratoriets test. Airfree producerar nästintill inget mätbart luftflöde eftersom den inte har någon fläkt. Airfree har en teknik som bygger på luftkonvention och förbränning av föroreningar genom ett värmeelement som hettar upp den inkommande luften till 200 °C. Enligt Airfree kan man inte mäta produktens prestanda med den metod som använts i vårt test eftersom den inte filtrerar utan förstör föroreningarna i luften. För att mäta Airfree’s effekt måste luften genomgå mikrobiologisk analys, vilket tyder på att den enbart skulle ha effekt på bakterier och andra mikroorganismer och inte på pollen och damm.

Även användarvänligheten undersöktes 

Vid bedömningen av luftrenarnas användarvänlighet har laboratoriets experter bland annat utvärderat hur kontroller och knappar är utformade och hur enkelt det är byta filter. De flesta luftrenarna är ganska enkla att använda men filterbytet kan vara lite svårt på vissa modeller. Bland annat dras totalomdömet för Wilfa och Blueair ner något på grund av ett krångligare filterbyte.

Ozongas inga problem

Just ozon och luftrenare har varit flitigt debatterat. Ozon kan bildas av luftrenare som använder en filterteknik där luften renas genom att partiklarna laddas (joniseras). Det är när även luften som innehåller partiklar joniseras som ozonet bildas. EU har tydliga riktlinjer, ozon som överstiger vissa gränsvärden kan vara hälsofarligt. Men testet visar att ingen av luftrenarna översteg några sådana gränsvärden. 

Fakta

Fakta om testet

Testfakta Research har på uppdrag av tillverkaren Blueair utfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare. Syftet med testet är att jämföra prestanda för ett urval av konkurrerande luftrenarfabrikat på den nordiska och brittiska marknaden.

Laboratorietestet har utförts av Intertek Testing & Certification och IBR Laboratories i Storbritannien. Testfakta har tillsammans med laboratorierna tagit fram testprotokollet.

Följande luftrenare har testats:

  • Blueair Classic 405
  • Wood's ELFI 300
  • Philips AC3256
  • Coway AP-1008DH
  • Electrolux EAP300
  • Fellowes AeraMax DX95
  • Meaco CA-HEPA 47x5
  • Wilfa AP-5W
  • DēLonghi AC150
  • Dyson Pure Cool Link TP02
  • Stadler Form Viktor V-002
  • Airfree P100

Urvalet har gjorts av Testfakta Research med utgångspunkt från modeller som klarar att rena ett medelstort rum. Men eftersom det inte finns något enhetligt sätt att deklarera varierar kapacitetsangivelserna stort mellan de valda produkterna. Några har angett kvadratmeter och andra kapacitet i kubikmeter och dessutom vid olika effektinställningar.

Samtliga luftrenare, utom Airfree P100, suger med hjälp av en mekanisk fläkt in den förorenade luften genom olika typer av filter som avlägsnar partiklarna i luften. Airfree P100 drar in den förorenade luften genom luftkonvention, utan någon mekanisk fläkt. Luftkonvention innebär förenklat att luften i rummet dras till en värmekälla. Airfree P100 renar luften från partiklar genom att den hettas upp till 200°C. Luften kyls därefter ner igen innan den går tillbaka ut i rummet.

Laboratorietestet omfattar följande moment:

  1. Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB:

·      Luftreningskapacitet för pollen och damm

·      Ljudnivå (instrumentell mätning)

·      Energiförbrukning

  1. Mätningar vid max effekt:

·      Luftreningskapacitet för pollen och damm

·      Ljudnivå (instrumentell mätning)

·      Ljudnivå (subjektiv mätning)

·      Energiförbrukning

  1. Användarvänlighet

·      Byte och rengöring av filter

·      Display och menyer

·      Kontroller

·      Programmering och inställningar

  1. Utsläpp av ozon

Luftrenarens förmåga att rena luften har testats enligt teststandard ANSI/AHAM AC-1-2015. I testet mäter man luftrenarens förmåga att eliminera olika typer av partiklar (damm och pollen) från luften i ett rum. Reningskapaciteten anges i CADR (Clean Air Delivery Rate) som visar på luftrenarens kapacitet uttryckt i kubikmeter ren luft per timma.

Tillverkarna anger kubikmeter luft per timma eller hur stor rumsyta i kvadratmeter som luftrenaren klarar av att rena. Kubikmeter luft per timma säger dock inget om luftrenarens förmåga att rena luften. Det handlar mer om fläktens kapacitet. Om partiklarna som sugs in inte filtreras bort går de ut i rummet igen.

Hur många kvadratmeter som luftrenaren klarar av beror dels på reningskapaciteten (CADR) men även på hur många gånger i timmen som rummets luft bör renas. Enligt det svenska Astma och Allergiförbundet bör en luftrenare för sovrummet rena luften två gånger i timmen. Ett sovrum med måtten 25 kvadratmeter och en takhöjd på 2,4 meter har en volym på 60 kubikmeter. För att klara att rena luften bör luftreningskapaciteten (CADR) då ligga på minst 120 kubikmeter i timmen. Vill man att luften i rummet ska renas tre, fyra eller fem gånger i timmen (som en del tillverkare och återförsäljare rekommenderar) behöver luftrenaren ha en större kapacitet.

Ljudnivån är en viktig aspekt eftersom luftrenaren ofta används för att rena luften i sovrummet. Enligt Astma och Allergiförbundets riktlinjer ska luftrenarens reningskapacitet ställas i relation till ljudnivån. Om en luftrenare har olika fläkthastigheter ska kapaciteten mätas vid en effektinställning som ger en ljudnivå närmast under eller på 37 dB.

I testet har luftrenarnas prestanda mätts vid en lägre ljudnivå (närmast under eller på 37 dB) och vid max effekt. Innan mätningarna har ljudnivån uppmätts vid olika effektinställningar för att hitta den effektnivå som ligger närmast under eller på 37 dB. Mätning av ljudnivå har gjorts i en kontrollerad laboratoriemiljö som efterliknar verkliga förhållanden i hemmet. Mätningarna utförs 1 meter från luftrenaren och från alla vinklar (det genomsnittliga värdet anger luftrenarens ljudnivå).

Utöver den instrumentella mätningen av ljudnivå har laboratoriet även låtit en grupp tränade ingenjörer att bedöma hur störande ljudet är vid olika effektnivåer. Bedömningen har gjorts vid den lägsta och högst effektnivån. 

De flesta luftrenare har en relativt låg effekt (W) men eftersom de är tänkta att gå mer eller mindre kontinuerligt är effektförbrukningen likväl viktig. Effektförbrukningen har mätts vid 37 dB och vid maximal effekt.

Bedömningen av användarvänlighet har utförts av experter på laboratoriet.

Vissa luftrenare renar luften med hjälp av vanliga filter och jonisering. Jonisering innebär att partiklarna i luften laddas negativt och sedan fastnar på ett positivt laddat metallbleck inne i luftrenaren. Om en joniserande luftrenare inte bara laddar partiklarna utan även själva luften bildas det ozon. Över vissa gränsvärden innebär ozon en hälsofara. Gällande gränsvärden för ozon (EU’s riktlinjer) är 0,055 ppm (parts per million). Laboratoriet har mätt skillnaden i ozonhalt mellan ingående och utgående luft från de olika luftrenarna.

Ingen av de testade luftrenarna släppte ut ozon över gällande EU-rekommendation (0,055 ppm). Högst ozonhalt uppmättes på Philips med 0,011 ppm.

Mätresultaten från testet har tolkats och betygsatts i samråd med laboratoriet. Betygsättningen görs på en skala från 1 till 5 där 5 är bäst. Betyg under 3 ges endast om prestandan är dålig eller sämre än vad man kan förvänta sig för denna typ av produkt.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med följande vikt:

Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB: 45 %

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)
  • Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %
  • Energiförbrukning 11 %

Mätningar vid max effekt: 45 %

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)
  • Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %
  • Energiförbrukning 11 %

Användarvänlighet: 10 %

  • Byte och rengöring av filter 50 %
  • Display och menyer 17 %
  • Kontroller 17 %
  • Programmering och inställningar 17 %

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Bästa fläkten i sommarvärmen – både tyst och stark

Lika underbart som det är med ett fläktande vinddrag i värmen, lika irriterande är det med höga ljud från fläkten. Därför står både fläktkraft och ljudnivå i fokus när Testfakta testar sommarens fläktar. Och ja: det finns en fläkt som klarar båda delarna. 

Laboratorietest

Billiga badhanddukar nästan lika bra som de dyraste

En badhandduk ska göra dig torr snabbt, vara slittålig och se fräsch ut länge. Vårt laboratorietest visar att det finns pengar att spara. Av nio vanliga badhanddukar lever nämligen både de exklusiva och billigare alternativen upp till förväntningarna. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i premiumsegmentet

En säng med bra ergonomi ger skön vila utan problem för rygg eller axel. Men vad innebär en bra ergonomi och vad får man för pengarna? Testfakta Research har laboratorietestat och jämfört ett urval av kontinentalsängar i det övre prissegmentet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rustas flyttlåda PRO

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas uppgraderade flyttlåda PRO. Rustas flyttlåda presterar genomgående bra och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

New York kontinentalsäng

Kontinentalsängen New York från möbelvaruhuset Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för större och tyngre personer, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen New York uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för kroppstyp L (large).

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skummadrassen utmanar resårsängen

Glöm ungdomens tunna skumgummimadrass som idag endast tas fram när barnen har pyjamasparty. En ny generation ergonomiska skummadrasser ger en ergonomi i nivå med de klassiska resårsängarna, visar Testfaktas uppdragstest.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Bästa elcyklarna ger mycket extra kraft på vägen

De lättcyklade elcyklarna blir allt mer populära. Men vilken är bäst? Vårt laboratorietest visar på stora skillnader, både när det gäller support och räckvidd, bromsverkan och köregenskaper. 

Laboratorietest

Enorma skillnader mellan olika solcellsladdare

Idag har du goda chanser att ladda dina elektronikprylar med hjälp av solen. Men det är enormt stora skillnader i hur mycket el du får från olika solcellsladdare. Testfakta har testat.

Laboratorietest

Bästa brusreducerande hörlurarna

Brusreducerande hörlurar kan skapa lugn och ro i stökiga eller bullriga miljöer. Men vilken hörlur är mest effektiv? Och vilken låter bäst? Testfakta har laboratorietestat sju ledande hörlurar.

Laboratorietest

Bästa löparskorna klarar att både dämpa och skjuta på

Våren är här och med den löpningen. Men hur ska man veta vilken löparsko som är bäst? Testfakta har testat.

Laboratorietest

Alla vandringsstavar klarar inte trycket

Oavsett om du vill avlasta dina leder eller vill kunna gå längre och fortare kan vandringsstavar hjälpa dig på vägen. Men det är stora skillnader mellan olika stavar, visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.