Så blir du inte blåst på din luftrenare

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Laboratorietest

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest
Testfakta Research
Testfakta Research Publicerad: 26 Sep, 2017
Läs senare

Partiklar från avgaser och däck får fler och fler städer att införa begränsningar för fordonstrafik. I Stockholm är det till exempel förbjudet att använda dubbdäck på särskilt utsatta gator. I Tyskland diskuteras ett framtida förbud mot dieselbilar i städer. Men även våra egna hem är en stor källa till skadliga luftföroreningar. Här släpper byggnadsmaterial, möbler och kläder från sig damm och ibland även skadliga kemikalier. För en del människor är allergi mot pollen ett annat problem. De mikroskopiska partiklarna förekommer inte bara utomhus, utan följer med våra kläder, genom öppna fönster och ventilation.

Många använder luftrenare för att minska problemen. Men luftrenaren blir också ett allt vanligare inslag i svenska hem där ingen besväras av allergier eller har luftrörsproblem. Utbudet av både tillverkare och modeller har också ökat stort. Men som konsument är det inte alltid enkelt att tolka och jämföra de olika tekniska beskrivningarna av kapaciteten som tillverkarna väljer att lyfta fram.

[PDF]

Vad krävs av en luftrenare?

Den grundläggande frågan handlar förstås om luftrenarens förmåga att rena luften. Men vad innebär egentligen mått som kubikmeter luft per timma eller rummets yta i kvadratmeter för resultatet?

Olika tillverkare och återförsäljare har också olika rekommendationer på hur många gånger luften i rummet bör renas per timme. Det svenska Astma- och Allergiförbundet har tagit fram riktlinjer som vänder sig till alla typer av konsumenter. De tar bland annat hänsyn till både luftrenarens prestanda och tekniska egenskaper, som till exempel ljudnivå och energiförbrukning. En luftrenare som används i ett sovrum bör kunna rena luften två gånger i timmen. Ljudnivån ska vid den effekten helst inte överstiga 37 decibel, vilket ungefär motsvarar ljudet från en vanlig mekanisk ventilation i en bostad. 

För reda ut om tillverkarna lever upp till de grundläggande kraven har Testfakta Research på uppdrag av tillverkaren Blueair genomfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare på den nordiska och brittiska marknaden.

Kapacitetsmässigt representerar urvalet luftrenarnas mellansegment. Tillverkarnas kapacitetsangivelser varierar kraftigt och branschen saknar ett enhetligt sätt att deklarera värden. Några modeller anger kapacitet i kvadratmeter, andra i kubikmeter. Och ofta redovisas bara hur bra de är på att cirkulera luften i rummet, inte hur bra de är på att rena luften.

Så testade vi…

Testarna har utförts av de ackrediterade och oberoende laboratorierna Intertek och IBR Laboratories i Storbritannien. De är indelade i fyra moment: luftrening vid 37 decibel, luftrening vid maxeffekt, användarvänlighet och ozonutsläpp. Luftreningen avser förmågan att rena luften från pollen och damm.

…och fick fram tydliga resultat

I den samlade bedömningen av utfallet väger luftreningskapaciteten av naturliga skäl tyngst, oavsett effektnivå. Kortfattat visar testresultaten en mycket stor variation i förmågan att rena luften. Det är i några fall även stora avvikelser mellan den effekt som tillverkarna deklarerar och den som uppnås i testet. Ett exempel på detta är Stadler Form som vid maxeffekt uppger att man klarar ett rum på 50 kvadratmeter men endast når upp till 14 kvadratmeter.

Den klart högst uppmätta luftreningskapaciteten har Blueair Classic 405. Redan vid låg effekt klarar Blueair att rena luften i ett utrymme på 41 kvadratmeter, jämfört med 5–24 kvadratmeter för de övriga.

Luftrenaren Airfree P100 visade ingen märkbar luftreningseffekt på pollen och damm i laboratoriets test. Airfree producerar nästintill inget mätbart luftflöde eftersom den inte har någon fläkt. Airfree har en teknik som bygger på luftkonvention och förbränning av föroreningar genom ett värmeelement som hettar upp den inkommande luften till 200 °C. Enligt Airfree kan man inte mäta produktens prestanda med den metod som använts i vårt test eftersom den inte filtrerar utan förstör föroreningarna i luften. För att mäta Airfree’s effekt måste luften genomgå mikrobiologisk analys, vilket tyder på att den enbart skulle ha effekt på bakterier och andra mikroorganismer och inte på pollen och damm.

Även användarvänligheten undersöktes 

Vid bedömningen av luftrenarnas användarvänlighet har laboratoriets experter bland annat utvärderat hur kontroller och knappar är utformade och hur enkelt det är byta filter. De flesta luftrenarna är ganska enkla att använda men filterbytet kan vara lite svårt på vissa modeller. Bland annat dras totalomdömet för Wilfa och Blueair ner något på grund av ett krångligare filterbyte.

Ozongas inga problem

Just ozon och luftrenare har varit flitigt debatterat. Ozon kan bildas av luftrenare som använder en filterteknik där luften renas genom att partiklarna laddas (joniseras). Det är när även luften som innehåller partiklar joniseras som ozonet bildas. EU har tydliga riktlinjer, ozon som överstiger vissa gränsvärden kan vara hälsofarligt. Men testet visar att ingen av luftrenarna översteg några sådana gränsvärden. 

Fakta

Fakta om testet

Testfakta Research har på uppdrag av tillverkaren Blueair utfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare. Syftet med testet är att jämföra prestanda för ett urval av konkurrerande luftrenarfabrikat på den nordiska och brittiska marknaden.

Laboratorietestet har utförts av Intertek Testing & Certification och IBR Laboratories i Storbritannien. Testfakta har tillsammans med laboratorierna tagit fram testprotokollet.

Följande luftrenare har testats:

  • Blueair Classic 405
  • Wood's ELFI 300
  • Philips AC3256
  • Coway AP-1008DH
  • Electrolux EAP300
  • Fellowes AeraMax DX95
  • Meaco CA-HEPA 47x5
  • Wilfa AP-5W
  • DēLonghi AC150
  • Dyson Pure Cool Link TP02
  • Stadler Form Viktor V-002
  • Airfree P100

Urvalet har gjorts av Testfakta Research med utgångspunkt från modeller som klarar att rena ett medelstort rum. Men eftersom det inte finns något enhetligt sätt att deklarera varierar kapacitetsangivelserna stort mellan de valda produkterna. Några har angett kvadratmeter och andra kapacitet i kubikmeter och dessutom vid olika effektinställningar.

Samtliga luftrenare, utom Airfree P100, suger med hjälp av en mekanisk fläkt in den förorenade luften genom olika typer av filter som avlägsnar partiklarna i luften. Airfree P100 drar in den förorenade luften genom luftkonvention, utan någon mekanisk fläkt. Luftkonvention innebär förenklat att luften i rummet dras till en värmekälla. Airfree P100 renar luften från partiklar genom att den hettas upp till 200°C. Luften kyls därefter ner igen innan den går tillbaka ut i rummet.

Laboratorietestet omfattar följande moment:

  1. Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB:

·      Luftreningskapacitet för pollen och damm

·      Ljudnivå (instrumentell mätning)

·      Energiförbrukning

  1. Mätningar vid max effekt:

·      Luftreningskapacitet för pollen och damm

·      Ljudnivå (instrumentell mätning)

·      Ljudnivå (subjektiv mätning)

·      Energiförbrukning

  1. Användarvänlighet

·      Byte och rengöring av filter

·      Display och menyer

·      Kontroller

·      Programmering och inställningar

  1. Utsläpp av ozon

Luftrenarens förmåga att rena luften har testats enligt teststandard ANSI/AHAM AC-1-2015. I testet mäter man luftrenarens förmåga att eliminera olika typer av partiklar (damm och pollen) från luften i ett rum. Reningskapaciteten anges i CADR (Clean Air Delivery Rate) som visar på luftrenarens kapacitet uttryckt i kubikmeter ren luft per timma.

Tillverkarna anger kubikmeter luft per timma eller hur stor rumsyta i kvadratmeter som luftrenaren klarar av att rena. Kubikmeter luft per timma säger dock inget om luftrenarens förmåga att rena luften. Det handlar mer om fläktens kapacitet. Om partiklarna som sugs in inte filtreras bort går de ut i rummet igen.

Hur många kvadratmeter som luftrenaren klarar av beror dels på reningskapaciteten (CADR) men även på hur många gånger i timmen som rummets luft bör renas. Enligt det svenska Astma och Allergiförbundet bör en luftrenare för sovrummet rena luften två gånger i timmen. Ett sovrum med måtten 25 kvadratmeter och en takhöjd på 2,4 meter har en volym på 60 kubikmeter. För att klara att rena luften bör luftreningskapaciteten (CADR) då ligga på minst 120 kubikmeter i timmen. Vill man att luften i rummet ska renas tre, fyra eller fem gånger i timmen (som en del tillverkare och återförsäljare rekommenderar) behöver luftrenaren ha en större kapacitet.

Ljudnivån är en viktig aspekt eftersom luftrenaren ofta används för att rena luften i sovrummet. Enligt Astma och Allergiförbundets riktlinjer ska luftrenarens reningskapacitet ställas i relation till ljudnivån. Om en luftrenare har olika fläkthastigheter ska kapaciteten mätas vid en effektinställning som ger en ljudnivå närmast under eller på 37 dB.

I testet har luftrenarnas prestanda mätts vid en lägre ljudnivå (närmast under eller på 37 dB) och vid max effekt. Innan mätningarna har ljudnivån uppmätts vid olika effektinställningar för att hitta den effektnivå som ligger närmast under eller på 37 dB. Mätning av ljudnivå har gjorts i en kontrollerad laboratoriemiljö som efterliknar verkliga förhållanden i hemmet. Mätningarna utförs 1 meter från luftrenaren och från alla vinklar (det genomsnittliga värdet anger luftrenarens ljudnivå).

Utöver den instrumentella mätningen av ljudnivå har laboratoriet även låtit en grupp tränade ingenjörer att bedöma hur störande ljudet är vid olika effektnivåer. Bedömningen har gjorts vid den lägsta och högst effektnivån. 

De flesta luftrenare har en relativt låg effekt (W) men eftersom de är tänkta att gå mer eller mindre kontinuerligt är effektförbrukningen likväl viktig. Effektförbrukningen har mätts vid 37 dB och vid maximal effekt.

Bedömningen av användarvänlighet har utförts av experter på laboratoriet.

Vissa luftrenare renar luften med hjälp av vanliga filter och jonisering. Jonisering innebär att partiklarna i luften laddas negativt och sedan fastnar på ett positivt laddat metallbleck inne i luftrenaren. Om en joniserande luftrenare inte bara laddar partiklarna utan även själva luften bildas det ozon. Över vissa gränsvärden innebär ozon en hälsofara. Gällande gränsvärden för ozon (EU’s riktlinjer) är 0,055 ppm (parts per million). Laboratoriet har mätt skillnaden i ozonhalt mellan ingående och utgående luft från de olika luftrenarna.

Ingen av de testade luftrenarna släppte ut ozon över gällande EU-rekommendation (0,055 ppm). Högst ozonhalt uppmättes på Philips med 0,011 ppm.

Mätresultaten från testet har tolkats och betygsatts i samråd med laboratoriet. Betygsättningen görs på en skala från 1 till 5 där 5 är bäst. Betyg under 3 ges endast om prestandan är dålig eller sämre än vad man kan förvänta sig för denna typ av produkt.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med följande vikt:

Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB: 45 %

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)
  • Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %
  • Energiförbrukning 11 %

Mätningar vid max effekt: 45 %

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)
  • Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %
  • Energiförbrukning 11 %

Användarvänlighet: 10 %

  • Byte och rengöring av filter 50 %
  • Display och menyer 17 %
  • Kontroller 17 %
  • Programmering och inställningar 17 %

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.