Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Mörkertalet över hur många otillåtna preparat, som bantningsmedel, som säljs i Sverige är stort. Dessutom ligger tillverkarna ofta före myndigheternas kontroll. När ett medel stoppas märks det om och får nytt namn.

Charlotte Birgerson
Charlotte Birgerson Publicerad: 26 Aug, 2011
Läs senare

Handeln med bland annat hälsopreparat och näringstillskott har vuxit snabbt de senaste åren, inte minst tack vare näthandelns genombrott.  

Medierna rapporterar också regelbundet om tillslag och varningar för preparat som innehåller olagliga substanser eller marknadsförs felaktigt.  

Men det är svårt att få en bild av omfattningen av handeln. I dag finns ingen samlad statstik över hur många tillslag som görs och vilka produkter som stoppas.

Anledningen är bland annat gränsdragningen mellan tillsynsmyndigheterna.

Läkemedelsverket utreder exempelvis bara det som kallas naturläkemedel som innehåller så kallade läkemedelssubstanser eller är märkta med läkemedelspåståenden.

Kommunerna och till viss del Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt.
– När det till exempel gäller bantningsprodukter är det endast VLCD, very low calory diet, som vi har lite koll på, säger statsinspektör Anna Wedholm Pallas på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.

Anledningen är att det är produkter som måste tillståndsprövas. Men prövningen är inte ett godkännande av produkterna.

– Vi tittar bara på att näringsinnehållet i produkterna stämmer överrens med vissa sammansättningskrav för VLCD.
I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren. Men mängden nya produkter och att försäljaren i många fall enbart driver en nätbutik försvårar tillsynen.

– Vi utför stickprovskontroller på de produkter som säljs i butiker och i näthandel. Det är lätt att slinka igenom, bekräftar Helena Rosén, inspektör på Livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Hon jämför med de nya drogerna som kan säljas tillåtet så länge myndigheterna inte hinner med att klassificera dem som olagliga.

– Vi kontrollerar främst produkternas märkning som måste innehålla uppgifter om bland annat ordination, bäst före datum och om produkten är lämplig för barn under 18. Alla uppgifter ska vara på begriplig svenska.
Stockholms stad fortsätter kontrollera kosttillskott i olika projekt framöver.
– Förmodligen startar vi i ett större projekt redan under nästa år, säger Helena Rosén.

Livsmedelsverket presenterade tidigare i år en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbsidor. Rapporten visade att nästan hälften av dem – 19 stycken – saknade svensk märkning och endast två uppfyllde samtliga märkeskrav.
Många hälsopåståenden kunde heller inte styrkas vetenskapligt. 16 av tillskotten innehöll även substanser som gjorde att de kunde klassificeras som läkemedel. Och i 28 produkter hittades substanser med kända biverkningar. Vanliga substanser var till exempel koffein och synefrin, ett efedrinliknade preparat som ofta förekommer bantningspreparat.  
Rapporten har lämnats upp till de berörda kommunerna för uppföljning. 

Men det är inte bara myndigheterna som anmäler. Även privatpersoner hör av sig med klagomål.
– Det kan till exempel handla om att någon fått en allergisk reaktion vid användningen av ett bantningsmedel, säger Helena Rosén. Då får produkterna inte säljas utan återkallas av företaget som tillverkar eller ansvarar för produkten.

Resultatet kan bli krav på ommärkning av produkten. Men det är sällan en produkt dras in. 

– Dessutom kommer produkten ofta tillbaka i handeln med nytt namn och ny märkning, säger Helena Rosén.

Fakta

Svårbedömd marknad

Bantningspreparat klassas som medel för så kallad egenvård. Förra året såldes sådana medel på apotek, i hälsokostaffärer eller dagligvaruhandeln för drygt 507 miljoner kronor. Antalet sålda förpackningar har inte ökat nämnvärt sedan 2009, däremot har omsättningen totalt för egenvårdsprodukter sjunkit. Det tyder på att genomsnittspriset för såld förpackning har sjunkit.

Det saknas heltäckande försäljningsstatistik för bantningsmedel i Sverige. En förklaring är att marknaden har omvandlats under de senaste åren. En annan är att uppgifterna samlas i två olika databaser – Svensk Läkemedelsdatabas och Nielsen. Databaserna kompletterar varandra men har också delvis överlappande uppgifter.

Vem gör vad?

Kontroller och godkännande av substanser i bantningsmedel görs av EU. Läkemedelsverket utreder och klassificerar det som kallas naturprodukter som innehåller så kallade läkemedelssubstanser.
Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt. I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren.

Kommunernas miljöförvaltningar gör sedan sin tillsyn antingen efter privatpersoners anmälningar om tvivelaktiga preparat eller i samband med registrering av tillverkarens, importörernas eller försäljarnas verksamhet i kommunen.

Fler nyheter

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.