Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl

Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl

Laboratorietest

Vanligt vetemjöl innehåller så höga halter av tungmetallen kadmium att det kan vara hälsofarligt, visar Testfaktas analys. EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl följer inte unionens egen riskanalys.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 2 Mar, 2012
Läs senare

Mellan 50 och 100 gram vetemjöl om dagen beroende på fabrikat och sort. Mer än så bör inte ett barn på tio kilo få sig om man ska följa rekommendationerna för kadmium i livsmedel. Det visar Testfaktas analys av tio olika sorters vetemjöl.
Agneta Åkesson, som forskar på hälsoeffekter av kadmium i livsmedel vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, är inte förvånad över kadmiumhalterna i mjölet.

– Vi vet att mjöl och rotfrukter kan innehålla mycket kadmium. Men det är inte mindre oroväckande för det. De senaste åren har vi kunnat påvisa allt fler hälsorisker med långvarig exponering av kadmium, säger hon.

Inget fabrikat i Testfaktas undersökning ligger över EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl som i dag är satt till 0,2 milligram per kilo, men som kan komma att sänkas till 0,1 milligram per kilo. Högst halt har Finax dinkelmjöl fullkorn med 0,07 milligram per kilo, medan övriga fabrikat ligger på 0,03 och 0,04 milligram per kilo.

Men om man i stället använder sig av den riskbedömning (tolererbart dagligt intag, TDI) som EU:s egen livsmedelsmyndighet EFSA gjort för kadmium blir halterna desto mer anmärkningsvärda. Enligt den skulle ett barn på tio kilo inte få äta mer än 50 gram (knappt en deciliter) om dagen av Finax dinkelmjöl innan det börjar bli ohälsosamt. För övriga mjöl i undersökningen handlar det om cirka 100 gram.
– Och då ska man betänka att mjöl bara är en av flera källor till kadmiumexponering från livsmedel. Det här visar att EU:s gränsvärde för kadmium i livsmedel inte harmoniserar med EFSA:s riskbedömning, säger Agneta Åkesson som var en av de forskare som varit med och gjort riskbedömningen.

Historiskt har kadmium i första hand kopplats samman med skador på njurarna. Men de senaste åren har flera studier visat att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmodercancer, om exponeringen sker under lång tid.

– Just kopplingen till benskörhet och frakturer är egentligen särskilt oroväckande eftersom det är ett stort folkhälsoproblem, inte minst i Sverige, säger forskaren Agneta Åkesson. 

Att gränsvärdet för kadmium inte följer EFSA:s riskbedömning av ämnet är inget märkligt, menar Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Här väger man risker mot nytta, och gränsvärdet sätts så lågt som det praktiskt är möjligt.

– Vi kan inte bli av med de här tungmetallerna ur jorden under överskådlig framtid. Och vill vi kunna äta vetemjöl och andra livsmedel som tar upp mycket kadmium måste vi ha ett gränsvärde som fungerar i praktiken men som ändå pressar halterna nedåt, säger hon.

Testresultatet visar också att kadmiumhalten inte blir lägre för att mjölet är ekologiskt odlat. Saltå kvarns kravmärkta vetemjöl och dinkelmjöl innehåller lika mycket kadmium som Ica:s icke ekologiska mjöl.

– Som konsument går det inte att skydda sig mot miljögifter genom att välja ekologiska produkter. Det man slipper är bekämpningsmedel, säger Emma Halldin Ankarberg.

Även om riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren tycker inte Emma Halldin Ankarberg att man bör vara orolig.  

– Det finns ingen anledning att sluta äta vetemjöl. Däremot ska man alltid försöka äta så varierat som möjligt för att sprida riskerna. Det gäller all sorts mat.  

Samtidigt tycker Livsmedelsverket att det är viktigt att få ner kadmiumhalterna i livsmedel genom att bland annat minska slamspridningen på svenska åkrar.  

Även Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen. Helena Parkman, på Kemikalieinspektionen, var projektledare för rapporten ”Kadmiumhalten måste minska – för folkhälsans skull” från 2011.

– Avloppsslam innehåller inte bara mycket kadmium utan även andra ämnen som kan ha farliga egenskaper. Samtidigt är det bra att man återanvänder slammet. En väg framåt kan vara att plocka ut de goda näringsämnena och bara återanvända dessa. Här finns det en hel del nya tekniker på gång, säger hon.  

I rapporten rekommenderar Kemikalieinspektionen även att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt. Frågan ligger nu hos jordbruksverket.

Fakta

Fakta om kadmium

Kadmium är ett grundämne som finns naturligt i alla jordar. Metallen uppkommer även som en biprodukt vid zinkframställning samt vid återvinning av metall ur skrot. I Sverige används ämnet framförallt till uppladdningsbara batterier.

Den största källan till kadmium på svenska åkrar är förbränning från industrier som sedan sprids via luften. Men kadmium sprids även via handelsgödsel och avloppsslam. Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen och rekommenderat att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt.

Riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren. Man har länge vetat att långvarig exponering av kadmium kan ge skador på njurarna. Men nya studier visar att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmoderscancer.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Alla vandringsstavar klarar inte trycket

Oavsett om du vill avlasta dina leder eller vill kunna gå längre och fortare kan vandringsstavar hjälpa dig på vägen. Men det är stora skillnader mellan olika stavar, visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.