Egna varumärken kan ge större valfrihet

Egna varumärken kan ge större valfrihet

Kritiken mot dagligvaruhandelns egna varumärken har varit hård från vissa håll. Men konsumenterna är positiva och utvecklingen kan leda till tydligare utbud, menar forskare.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 14 feb, 2014
Läs senare

ICA, ICA Basic för nästan halva priset, ekologiska från I love Eco och så ett dyrare alternativ med italienskt namn. Ungefär så ser utbudet ut när du ska köpa tomater på burk i Sveriges största livsmedelskedja.

På tio år har andelen egna märkesvaror, EMV, i dagligvaruhandeln mer än fördubblats och ligger i dag på över 25 procent av den totala försäljningen. Det är fortfarande lite i en internationell jämförelse, men andelen ökar stadigt för varje år.

När EMV slog igenom i mitten av 2000-talet var det många som befarade minskad kvalitet och försämrat utbud när mindre varumärken slås ut till förmån för billiga stapelvaror.

Så vad har hänt sedan dess? Har farhågorna besannats? Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter, tillhörde de mer skeptiska.

– Fortfarande handlar EMV mest om billiga bulkprodukter där det är för mycket fokus på pris och för lite på ursprung, miljö och djurhållning, säger han.


– Det finns också en risk för likriktning av utbudet där varumärken som konsumenterna vant sig vid och uppskattar trängs undan.



Att många mindre varumärken försvunnit på bekostnad av EMV visar också flera studier. Men det innebär inte per automatik att valfriheten för konsumenten minskat, enligt Ulf Johansson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, som studerat utvecklingen av handelns egna varumärken.

De senaste åren har vi sett en trend mot ett mer segmenterat EMV-sortiment liknande det som finns i Storbritannien. Där har landets största livsmedelskedja Tesco över tio olika produktlinjer – allt ifrån lågpris till premium, ekologiskt, barn och för dem som vill äta hälsosamt.


– I stället för ett antal varumärken som erbjuder ungefär samma kvalitet till samma pris får vi alltså fler och tydligare alternativ. Konsumenten har i realiteten fått mer att välja på vad gäller pris, kvalitet och olika egenskaper, även om antalet varumärken minskat.



En sådan utveckling välkomnas även av Jan Bertoft.

– Vi vill att det ska bli lättare att välja och gå i en mer hållbar riktning. Om EMV skyndar på detta är det bra. Man kan inte bara skrika att det var bättre förr.

Han nämner Coop Änglamark och Ica:s ekologiska segment I Love Eco som positiva exempel.


– Vi var skeptiska till I Love Eco i början, men det har faktiskt lett till ett större intresse för ekologiska produkter vilket är bra.

Konsumenterna själva verkar hur som helst nöjda – åtminstone om man ska tro marknadsundersökningsföretaget Yougov:s EMV-barometer från i fjol. Enligt den är 55 procent av svenskarna uttalat positiva till EMV, medan knappt 20 procent är uttalat negativa. Jan Enander är analytiker på Yougov.

– Fortfarande förknippar de flesta konsumenter EMV med lågpris och det är alltjämt priset som driver utvecklingen.


– Men jag tror att EMV:s intåg i Ica:s mejerihylla kan ha varit en vändpunkt för hur vi konsumenter uppfattar EMV. Både Ica och Arla var öppna med att det är Arla som är producent, vilket blir ett kvitto på kvaliteten. För tio år sedan trodde folk att det fanns en Ica-fabrik som tillverkade saker, säger han.



Samtidigt är just bristen på ursprungsmärkning fortfarande ett stort problem, enligt Jan Bertoft. Många billiga EMV-produkter saknar information om var och hur de är tillverkade.


– Här har handeln självklart ett stort ansvar, men även vi konsumenter kan vara med och påverka genom att höra av oss och ställa frågor. Egentligen är det ganska självklart att man ska kunna få reda på var en vara kommer ifrån, säger han.


Fakta

Fakta: EMV i olika länder

• Schweiz 52, 8

• Spanien 50,8

• Storbritannien 45,3

• Portugal 43,5

• Tyskland 41,9

• Belgien 40,4

• Österrike 39,1

• Frankrike 35,7

• Ungern 31,2

• Danmark 30,7

• Slovakien 30,1

• Finland 30,0

• Polen 30,0

• Nederländerna 29,3

• Sverige 28,9

• Tjeckien 27,2

• Norge 27,0

• Grekland 23,7

• Turkiet 20,8

• Italien 20,0


Källa: PLMA (Private Label Manufacturers Association)

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Bästa och sämsta kaffet längs vägarna

En kaffe eller två längs vägen kan vara ett måste för att klara semesterns långa bilresor. Men var smakar kaffet bäst? Och var får du mest koffein? Testfakta har svaret.

Laboratorietest

Klen klippkraft med batteridrivna grästrimmers

Med batteridrift går det inte att trimma gräskanterna särskilt länge – 10 minuter i sämsta fall. Testfakta har testat sju grästrimmers för att se vilken som klarar jobbet bäst. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.