Plastpant – vapen för att minska nedskräpning

Plastpant – vapen för att minska nedskräpning

Ett pantsystem på plastpåsar är ett sätt att motverka att de hamnar i sjöar och hav. Foto: Shutterstock
Hemköp testar pant på plastpåsar i en butik i Stockholm Foto: Hemköp

Plastskräp i naturen kan ta hundratals år att bryta ner och nu utreder regeringen pant på plast. Samtidigt går privata krafter före med att plastbanta Sverige. Sedan tidigare fanns initiativet ”Panta påsen” och nyligen började Hemköp testa plastpåsepant i en av sina butiker.

Martina Nyhlin Publicerad: 5 Aug, 2017
Läs senare

– Vi har pantat och återvunnit närmare 300 påsar på en månad, det är en bra start, men vi måste gemensamt bli ännu bättre på att återvinna, säger Hemköps vd Thomas Gäreskog.

Systemet med att panta plastpåsar som nu testas på Hemköp vid Torsplan i Stockholm funkar så att när en påse pantas i butiken dras en krona från köpesumman. Hemköp återvinner plasten som blir till nya påsar. 

Initiativet kommer efter att en ny lag sedan 1 juni i år gör butiker skyldiga att dokumentera antalet inköpta plastbärkassar och informera om kassarnas miljöpåverkan. Bakgrunden till åtgärderna från regeringen är att plast bidrar till mycket nedskräpning och att materialet kan ta hundratals år att bryta ned i naturen. 

Redan innan den nya lagen om plastbärkassar kom jobbade även startupföretaget Panta påsen för att skapa ett system där så många butiker som möjligt ansluter sig till ett pantsystem för plastkassar, med Teknikmagasinet i Liljeholmen som testbutik. De har även tagit fram en pantautomat med tillhörande app som funkar precis som för burkar.

– Vi har kontakt med flera butiker som vi ska lansera med till hösten, säger Suwar Mert, vd för Panta påsen.

Att det idag annars är just aluminiumburkar och PET-flaskor som har pant beror på att pantsystemet startades av bryggeribranschen som ville ha tillbaka sina glasflaskor för att fylla dem med dryck igen. När aluminiumburkarna kom på 80-talet och senare PET-plasten blev panten ett sätt att hantera oron för nedskräpning.

– Regeringen ville förbjuda engångsmaterial men marknaden erbjöd sig att införa pantsystem i stället, säger Bengt Lagerman, vd på Returpack, som hanterar det svenska pantsystemet.

Efter detta har lagen om producentansvar kommit, och återvinningssystemet för de förpackningar som inte har pant har byggts upp. Svenskarna är bra på att återvinna och totalt återvinns mer än 77 procent av alla metall, pappers- och glasförpackningar trots att man inte får tillbaka någon pant. Men av plasten är det däremot bara drygt 40 procent som återvinns. 

Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska ta fram ytterligare åtgärder för att minska plastens miljöpåverkan vid nedskräpning, särskilt i relation till haven. 

– Utredningen har fått ett brett uppdrag och kan föreslå många olika saker, det kan bli förbud, skatter och pant för olika typer varor - det de tycker behövs, säger miljöminister Karolina Skog (MP).

Grundsynen är att pant ger goda resultat när det gäller insamling idag och därför är ett intressant verktyg att jobba med. 

När får vi se en lag om pant på plastpåsar?

– Det kan jag inte uttala mig om, det är ju därför vi tillsatt utredningen – för att det inte finns tillräckligt underlag för sådana beslut i dag, säger Karolina Skog. Regeringen behöver svar på flera grundläggande frågor först, som om det finns riktigt nedbrytbar plast och vad man kan använda istället för plast.

– Men det är positivt att branschen gör saker och skapar egna system med pant, att det händer saker redan nu, menar Karolina Skog. 

Fakta

Utredningen av minskade negativa miljöeffekter från plast ska enligt direktivet slutredovisas senast den 1 oktober 2018.

Så mycket återvinner vi

Tidningar 95 %

Glasförpackningar 92,8 %

Aluminiumburk (pant) 86,2%

PETflaskor (pant) 82,5%

Pappersförpackningar 80,4 %

Metallförpackningar 77,5 %

Plastförpackningar 42,2%

Källa: FTI, Returpack

Historik: Pant och återvinning av förpackningar

1984 startade AB Svenska Returpack pantsystemet för aluminiumburkar.

1994 grundades systerbolaget Returpack-PET och insamling av PET-flaskor startade. De båda bolagen verkar under det gemensamma namnet och varumärket Returpack.

1995 "Producentansvarslagarna" ger företag som sprider förpackningar och tidningar på den svenska marknaden ett ansvar för att dessa samlas in och återvinns. Insamlingen sköts sedan 2005 av Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

2006 kommer det en lag om att förpackningar med konsumtionsfärdig dryck måste ingå i ett pantsystem. Dock undantogs mejeri- och juiceprodukter och icke konsumtionsfärdiga drycker, till exempel saft, från lagstiftningen.

2015 blir det möjligt att frivilligt ansluta saftprodukter till pantsystemet.

Källa: FTI, Returpack.

 

 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Vinteroveraller - priset ingen garanti för kvalitet

Vi förväntar oss att de ska hålla barnen torra och tåla rutschkanan och tuffa tag på lekplatsen. Det klarar också flera av vinter-overallerna i Testfaktas test men långt ifrån alla. Och priset är ingen garanti för kvalitet – testets dyraste overall utmärker sig negativt.

Laboratorietest

Padelbollen som håller längst

Padelbollar är en förbrukningsvara och enligt tillverkarna bör man byta ut bollarna efter två till tre matcher. Testfaktas test av tio kända varumärken visar att flera av bollarna tappar sugen långt tidigare än så, och dessutom är det stora skillnader i studs och hastighet mellan olika fabrikat.

Laboratorietest

Mio Delux Dream

Kontinentalsängen Delux Dream med bäddmadrassen Delux Sleep från möbelkedjan Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga tre kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen Delux Dream uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för såväl mindre som medelstora och större personer.

Laboratorietest

Dammsugarnas munstycke avgörande i testet

Damm på parketten eller smulor på köksgolvet. Testfaktas dammsugartest visar att det är svårt att få fram en maskin som är bra på allt.
– Att finjustera munstycket är det magiska tricket för varje tillverkare, säger Albrecht Liskowsky, testledare på laboratoriet.

Laboratorietest

Rusta dammsugare Silence 700W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas dammsugare Silence. Rustas dammsugare har testats tillsammans med jämförbara dammsugare med sladd och påse från bland annat Miele och Nilfisk. Dammsugaren från Rusta presterar sammantaget bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Det vita snuset, en lömsk nikotinfälla

Testfakta har granskat några av de vanligaste varianterna av det omdebatterade vita snuset och hittat stora variationer. I några fall närmare tre gånger högre nikotineffekt jämfört med vanligt tobakssnus. Från och med 1 juli måste också nikotinhalten deklareras på alla produkter.

Laboratorietest

Vegofärsen blir en järnfälla

Allt fler väljer vegofärs framför köttfärs. Men för någon som har ett behov av samma tillskott av järn och zink som för kött kan det vara ett förrädiskt val. Testfaktas test av 14 vegofärser visar att kroppens förmåga att tillgodogöra sig järn och zink hämmas av den så kallade fytinsyran som bland annat förekommer i baljväxter.

Laboratorietest

Connect Ultra Premium

Testfakta har på uppdrag av ÖoB laboratorietestat ett urval av alkaliska AA-batterier, däribland ÖoB:s egna fabrikat Connect Ultra Premium. Testresultatet visar att Connect Ultra Premium presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Performance.

 

Små PFAS-spår från fluorvallan längs Vasaloppet

Testfakta har låtit testa ett antal vattendrag i anslutning till Vasaloppet för att utröna om åkarnas fluorvallor bidrar till ökade nivåer av PFAS-kemikalier. 

Analysen visar knappt mätbara nivåer.

–  Det är helt klart lägre än förväntat, vilket förstås också är positivt, säger Torbjörn Synnerdahl, testansvarig vid Eurofins.

Laboratorietest

Låt pengarna styra fetavalet

Sugen på en äkta feta till den grekiska salladen? Låt priset avgöra!
Testfakta stora test av fetaost visar att det inte är några större skillnader i smak, kvalitet eller innehåll mellan alternativen. Du får en bra fetaost – oavsett om du betalar 145 eller 200 kronor kilot.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.