Ny livsmedelsmärkning får kritik

Ny livsmedelsmärkning får kritik

Ny livsmedelsmärkning får kritik. Testfakta.
Små portioner – som den här mängden chips – kan bli grunden till en ny märkning av mat. Kritikerna befarar att ohälsosam mat kommer få ”grönt ljus” när man fokuserar på en liten mängd. Foto: Rickard Kihlström.
Ny livsmedelsmärkning får kritik. Testfakta.
: Såhär mycket tycker Livsmedelsföretagen att en portion chips är. Foto: Rickard Kihlström.
Ny livsmedelsmärkning får kritik. Testfakta.
Fyra bitar choklad är en portion, enligt Marabou. Foto: Rickard Kihlström.
25 stycken Non-stop är vad människor äter, alltså en portion, anser Marabou. Förpackningen i bakgrunden innehåller alltså nio portioner. Foto: Rickard Kihlström.
Ny livsmedelsmärkning får kritik. Testfakta.

Flera globala livsmedelsföretag planerar en ny märkning för att visa matens näringsvärde. Men märkningen baseras på portionsstorlekar som industrin själv tagit fram. –  Orealistiskt och godtyckligt, särskilt när det gäller onyttiga livsmedel, menar Sveriges Konsumenter.

Johanna Berger Publicerad: 29 Jul, 2017
Läs senare

30 gram chips, det är en stor handfull – och utgör en portion, enligt livsmedelsföretagen. En portion choklad, även det 30 gram, består av fyra bitar av en Marabou chokladkaka. Så står det på förpackningarna. Men är det rimliga portioner?

Nej, om man frågar den ideella föreningen Sveriges Konsumenter. Här har man länge tyckt att märkningen snarare är förvirrande än att den är upplysande för konsumenten.

– När det gäller speciellt onyttiga livsmedel tycker vi att portionsstorlekarna ofta är konstiga och godtyckliga, och ger utrymme för manipulationer. Det kan bli orealistiskt utifrån hur många chips man faktiskt äter åt gången, säger Jan Bertoft, Sveriges Konsumenters generalsekreterare.

Sedan december 2016 är det obligatoriskt inom hela EU att deklarera närings- och energiinnehållet på alla matförpackningar per 100 gram. Parallellt med det får närings- och energiinnehållet fortfarande deklareras i de av industrin framtagna portionsstorlekarna, och nyligen meddelade flera stora globala livsmedelsföretag att man vill vidareutveckla den varianten. 

Den nya märkningen som planeras ska vara färgkodad, en så kallad trafikljusmärkning. Tanken är att signalfärger ska underlätta att äta mer hälsosamt. Små portionsstorlekar är en viktig utgångspunkt när den nya trafikljusmärkningen tas fram.

Men på Sveriges Konsumenter är man tveksam.

– Ett trafikljussystem kan fungera för färdigmat där man har givna portionsstorlekar, men inte för snacks, säger Jan Bertoft.

På Livsmedelsverket har man ännu inte tagit ställning till livsmedelsföretagens initiativ, dock finns det vissa farhågor:

– Det finns en risk att små portioner av livsmedel som läsk, godis och kakor märks med grönt ljus och därmed tolkas som hälsosamma och bra val, säger nutritionisten Anna-Karin Quetel.

Steve Mann, kommunikationssamordnare på Mondelez som äger märket Marabou, håller inte med:

– Vårt intresse är inte att sätta ett grönt ljus på choklad. Idén med portionsstorlekarna är att få realistiska portioner, alltså i linje med vad människor konsumerar.

Han anser att det är mer rättvisande om näringsvärden anges baserat på portioner istället för 100 gram. En normal portion smör är oftast en väldigt liten mängd. För andra typer av livsmedel kan en portion vara en större mängd.

– 30 gram är mer eller mindre standard för choklad men vi är öppna för att diskutera det, säger Steve Mann.

På Coop är man av en annan åsikt. På livsmedelskedjans egna produkter finns det inga portionsangivelser på matförpackningarna. Man använder sig enbart av 100 gram som jämförelsevikt.

– Vi har bestämt oss för att inte använda portionsbaserad deklarering på våra egna varumärken, då det försvårar snarare än förenklar för våra kunder. Det gäller främst produkter som är mindre hälsosamma, säger Kajsa Liljegren, presskontakt på Coop.

Läs även: Ohälsosamma matvanor en stor risk

Fakta

- I december blev det obligatoriskt att märka all förpackat mat med energi- och näringsvärde per 100 gram /100 milliliter. Samtidigt får förpackningarna fortsätta märkas med livsmedelsindustrins egna, frivilliga märkning.

- Den märkningen livsmedelsindustrin använder idag kallas GDA-märkning (Guideline Daily Amount) eller RI-märkning (Reference Intake eller referensintag). Den visar energivärdet och näringsvärden för bland annat kalorier, fett, salt och socker per portion, och hur många procent det utgör av referensintaget per dag.

- Den svenska nyckelhålsmärkningen är en frivillig hälsomärkning som företag kan använda sig av. Den finns enbart på livsmedel som ger näring. Chips och godis kan inte nyckelhålsmärkas. Svenska myndigheter ställer inga krav på märkning eller varningsmärkning på ohälsosam mat

- I en rapport som lämnades till regeringen i maj slog Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten fast att ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för fetma och att folk dör i förtid i Sverige. Rapporten heter ”Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet”. 

 

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa fintvättmedlet för ömtåliga textilier

Effektiva vid låga temperaturer – och skonsamma mot kläder av ull, siden och andra känsliga material. Så marknadsförs fintvättmedel. Men hur bra stämmer det? Testfakta har testat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Vilken är den bästa ramsängen? Och vad är det som skiljer storsäljarna åt? Testfakta Research har testat tio av de största sängtillverkarnas ramsängar – och det är stora skillnader mellan sängarna.

Laboratorietest

Stora skillnader i test av vinterskor för barn

Ingen gillar att ha blöta och kalla fötter. Men vilken vintersko håller barnens fötter torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat.

Laboratorietest

Billigaste kabinväskan nästan lika bra som dyraste

Idag reser många med bara kabinväska, både vid kortare och längre resor. Men kvaliteten skiljer mellan olika tillverkare visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Strid på kniven om vilken som är bäst i test

Det finns en vinnare men inga förlorare. Billiga som dyrare knivar klarade alla laboratoriets tuffa tester – även om några gjorde det med större marginal än andra. Vilken du väljer är mycket en smaksak visar Testfaktas test. 

Bästa kartongen till flytten

Dags att flytta? Tänk på att skaffa bra flyttkartonger. Testfaktas test av åtta märken visar på stora skillnader i hållbarhet och ergonomi. En flytt är tillräckligt ansträngande för att inte låta humöret sänkas av dåliga kartonger. Testfakta har jämfört åtta olika varianter. Vi har testat hur stabila och hållbara de är och hur enkla lådorna är att använda. 

Laboratorietest

Test av sju kylboxar till sommarens bilresa

En kylbox som kopplas till bilens cigarettuttag håller picknicken kall under bilresan. Men alla boxar fungerar inte lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Cykelhållare håller inte måttet

Bara en av cykelhållarna i Testfaktas test klarar en krock i 30km/h. Och en kurva i hög hastighet är tillräckligt för att tre av hållarna med cyklar på ska släppa taget om bilens dragkrok.

Laboratorietest

Bästa handgräsklipparen är ett riktigt klipp

Den klassiska handjagaren gör klippningen till en motionsrunda och använder ingen annan energi än din egen. Testfakta har jämfört sju modeller.  

Prylarna som håller växterna vid liv när du är borta

Semester men ingen som vattnar blommorna? Testfakta har långtidstestat olika system för självbevattning av krukväxter.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.