– Efter ett drygt telefonsamtal slog det mig återigen att jag är mer intressant för samhället som konsument än som poet. Jag beslöt mig för att titta lite närmare på mina rättigheter: på hur köpare och säljare definieras i lagen.
Hur förberedde du dig inför skrivandet? Läste du konsumentköplagen flera gånger?
– Mitt poesiarbete är inte så kalibrerande: det är en undersökande frågeprocess som inte har en aning om vad som ska stå på nästföljande sida. Något annat vore dödfött. Jag försökte läsa igenom lagen men blev tvungen att skriva mig igenom den. Och ja, jag har läst lagtexter, inklusive religiösa, jag har läst FN-deklarationer och andra påbud. Och så en hel del annat som intresserar mig när det gäller makt och språk, Hanna Arendts fenomenala essä om auktoritet, till exempel. Konsumentköplagen: juris lyrik är en dramatisk uppgörelse, huvudfåran utgörs av en paragraftext vars huvudsakliga syfte är att vara giltig som lag, och om inte det går, så vill den ändå på något vis, kanske till varje pris, behålla makten. Därtill finns de vardagliga marginalbrottningarna mellan Säljaren och Köparen och frågan om hur de ska stå ut med sig själva och med varann. Kanske finns där en tredje också som kommer in och stör.
Varför lockade konsumentköplagen?
– Den tilltalade genom att väcka motstånd hos mig.
Hur skulle du beskriva dig själv som konsument?
– I nio köpsituationer av tio är jag socialt och prismässigt medveten, flärdresistent och resonabel. Den tionde gången är jag nervös, impulsiv och irrationell. Inte sällan leder det tionde köpet till känslan hos Köparen i min bok: ”53p § Hemmavid erfar köparen prylens torftighet men misstar den för sig egen.”
En annan sak är min förkärlek för att konsumera yta: det är värt mycket att kunna röra sig fritt i stadsrummets parker, i skog och mark, eller i främmande städer. Och jag är storkonsument när det gäller att betrakta horisonter (vilket för övrigt har påståtts lindra depressiva besvär!).
Hur är ditt förhållande till konsumtionen i samhället?
– Konsumtionssamhället är illavarslande, inte minst med tanke på de mellanmänskliga relationerna. Jag funderar över beteenden på markplan, i och mellan butikerna, men framför allt, hur systemet beter sig utanför blingblingavdelningen: på styrelsenivå, chefsnivå, distributionsnivå samt, förstås, hur det går till under tillverkningen.
Jag intresserar mig för alternativa köpprofiler: bytesaffärer, köp in natura, second hand, uthyrning. Jag undviker julfirande. Men köper gärna sumak i kvartersbutiken! Jag läser vad Naomi Klein skriver om gymnastikskoproduktion och vad Roberto Saviano skriver om napoletanska maffian och vill aldrig mer köpa någonting överhuvudtaget. Strax därefter blir jag nyfiken på hur det hela ska utveckla sig – är det verkligen möjligt att reklamjargongerna kommer fungera mycket längre till? Vad kommer vi att göra när det inte bara är torsken det handlar om, utan helt andra varor vi tagit för vana att vältra oss i som tar slut?
Fakta/ Ida Börjel
Född: 1975
Bor: Malmö
Har tidigare gett ut två diktsamlingar: "Sond" (2004) och "Skåneradio" (2006).
För "Sond" tilldelades hon 2005 de prestigefyllda litteraturpriserna Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset.
