Svenskarna lägger allt mer pengar på sitt utseende – alltifrån frisörbesök till tatueringar och mer avancerade skönhetsoperationer. Men vad händer om man inte är nöjd med hårfärgningen eller bröstförstoringen? Vilka rättigheter har man egentligen som konsument? I lagens mening inte så många, enligt Maria Wiezell, konsumentvägledare på Konsumentcentrum i Stockholm.

– Tyvärr släpar lagstiftningen efter här. Konsumenttjänstlagen reglerar bara arbete på lösa saker. Det innebär att din bil är mer skyddad än din kropp, säger hon. 

Att just skönhetsbranschen är ett oreglerat område har uppmärksammats en hel del det senaste året. Och det blev extra aktuellt i samband med skandalen kring de skadliga bröstimplantaten strax före jul. Här har socialstyrelsen tillsatt en utredning som ska vara klar i början av juni. Utredare är Karin Lindell som bland annat varit generaldirektör för Konsumentverket.

– Sverige är ett av få länder som inte har någon reglering eller tillsyn av det här området och konsumenten är helt rättslös som det ser ut i dag, säger hon.  

– Det går självklart att reklamera en skönhetsbehandling och även dra det vidare upp i Allmänna reklamationsnämnden eller till domstol. Men då måste du kunna bevisa att du blivit felbehandlad vilket kan vara mycket svårt, säger Karin Lindell som dock inte vill säga något om vilka förslag till förändringar hon vill se.

Ett annat problem när det gäller skönhetsingrepp är att Allmänna reklamationsnämnden inte tar upp fall som kräver rena medicinska bedömningar vilket ofta är fallet vid mer avancerade behandlingar.

Konsumentvägledare Maria Wiezell hoppas att Karin Lindells utredning ska leda till förändringar i lagstiftningen – antingen att ”arbete på kropp” lyfts in i konsumenttjänstlagen eller att man får en speciallagstiftning. Därmed skulle man få vissa minimikrav för hur avtalsvillkor och marknadsföring av den här typen av tjänster får se ut.

– Då skulle avtalsvillkoren åtminstone inte kunna vara sämre än lagstiftningen säger. Ofta lovar de här företagen mer än vad de kan hålla och så reserverar man sig i det finstilta. Men vi vet att de flesta konsumenter inte läser igenom avtalsvillkoren ordentligt.

En annan syssla som också har med kropp och utseende att göra och som i dag inte faller in under konsumenttjänstlagen är hårvårdstjänster. Maria Wiezell har fått ta emot allt fler samtal från missnöjda frisörkunder de senaste åren. Det kan handla om hårförlängningar som lossnar eller är helt utslitna efter bara någon vecka, felaktiga färgningar eller frisyrer som blivit kortare än vad man kommit överens om.

– Men även här är bevisläget problematiskt och oftast står ord mot ord. Därför är det jätteviktigt att man dokumenterar på direkten med foto. Tyvärr är det många som i stället går till en annan frisör för att rätta till felet, men då undanröjer man bevisen. Däremot kan man gå till en annan frisör som kan intyga att tjänsten är felaktigt utförd, säger Maria Wiezell.

Ett annat sätt att klaga på just frisörer är att vända sig till branschorganisationen Frisörföretagarna som organiserar en tredjedel av Sveriges frisörer.
– Om frisören är medlem hos oss kan kunden kostnadsfritt få en objektiv bedömning av en annan av våra medlemmar. Tyvärr är det inte så många konsumenter som känner till det här, säger Anna Thompson på Frisörföretagarna.

Att bevisläget är svårt visar också statistiken från ARN. Av totalt 55 anmälningar mot frisörer 2011 var det endast 14 som slutade med att konsumenten fick ersättning.

Det här kan verka dystert. Men Maria Wiezell tycker ändå att man alltid ska klaga på och reklamera en tjänst som inte är fackmannamässigt gjord eller inte är utförd enligt vad man kom överens om.

– Den här typen av tjänster kan kosta jättemycket pengar. Och det behöver ju inte gå så långt så att det blir en tvist av det hela. I många fall löser man det genom att bara gå tillbaka till företaget och säga att man är missnöjd. Många företag försöker ändå rätta till felen eller kompensera kunden, säger hon.