Stora skillnader på espresson

Stora skillnader på espresson

Laboratorietest

Trots det höga priset blir helautomatiska espressomaskiner allt mer populära. Men det är stor skillnad mellan olika modeller och framför allt skiljer sig espressokvaliteten. Det visar Testfaktas test av nio modeller.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 25 Okt, 2008
Läs senare

Philippe Barreca för den lilla koppen till näsan, drar in doften, sedan hörs en rejäl sörpling när han smakar den första klunken espresso. Känner efter, låter den stanna kvar uppe vid gommen ett tag, sedan spottas allt ut i vasken. En kaffesmakares rutiner för osökt tankarna till vinsmakarens.

– Man vill träffa smaklökarna uppe i gommen, därför sörplar jag, det är känslan av styrkan på tungan som avgör, säger Philippe Barreca, kaffeexpert som flera gånger har deltagit i Cup of Excellence, en tävling som korar kaffeproducerande länders bästa bönor.

Till vardags jobbar han även som inköpsansvarig på kaffegrossisten Arvid Nordquist, som fick i uppdrag av Testfakta att testa nio helautomatiska espressomaskiner. Automatiken i det här fallet innebär att de tar hand om hela processen från rostad kaffeböna till färdig espresso. De maler kaffebönorna, doserar och packar pulvret i bryggenheten och pressar igenom uppvärmt vatten till en färdig espresso.

Modellerna i testet har en prislapp på mellan  7 500 till 13 000 kronor. Lägger man så mycket pengar på en kaffemaskin så har man också rätt att förvänta sig en prestanda i toppklass.

Viktigast är så klart att den ska göra gott kaffe men även skumma fluffig mjölk till cappuccinon. Proffsprovarna Philippe Barreca och Martin Johnson bedömde smak, utseende, temperatur och lukt i ett blindtest. Helhetsintrycket är viktigt för kaffeupplevelsen.
– Jag tänker på synintrycket innan jag smakar på kaffet. Creman (espressons skum, reds anm) ska vara bra, fluffig och inte för mörk eller ljus. Är den för mörk är det för mycket bitterämnen i. Sedan ska det dofta behagligt. Om det är dåligt kan det dofta metall och surt. Men mest handlar det om smaken, om espresson är av bra eller dålig kvalitet, säger Martin Johnson.

Smaken skiljer sig mycket mellan modellerna. Bäst espresso, enligt Barreca och Johnson, gjorde en av testets dyraste maskiner från Electrolux som också kom tvåa i testet som helhet. Dock tar den ganska lång tid på sig att starta, något som kan vara ett stressmoment under hektiska morgnar. Testförloraren Philips blev sämst på espresso med betyget två.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"6973","link_text":null,"attributes":{"class":"media-image media-element file-media-large"}}]]Allra bäst på lungo, alltså en espresso med mer vatten i, var testvinnaren Jura, också den en av testets mest kostsamma modeller med  ett pris på cirka 13 000 kronor. Förutom att den var enkel att använda och hade många inställningsalternativ på kaffekvarnen, hade den dessutom kortast uppstartstid och fixade snabbt till en god espresso.

För den med lite tunnare plånbok är testets mest prisvärda variant från Melitta ett alternativ. För 9 000 kronor får man en lätthanterlig espressomaskin med en ångvispfunktion som gav testets bästa skummade mjölk. Samtidigt får man stå ut med en högljudd kaffekvarn och en något sämre espresso.   

För dem som föredrar lite mildare aromer är cappuccinon eller latten ett alternativ. Alla maskiner skummar mjölk, även om metoderna skiljer sig. Vissa modeller har klassiska lösningar – att mjölken skummas i en kanna som hålls under ångröret. Andra har specialkannor som ansluts till ångröret. De mest avancerade maskinerna skummar mjölken automatiskt.

I slutänden är det förstås allra viktigast att mjölken smakar bra. Här fick de två smakexperterna rycka in igen och bedöma temperatur, smak och fluffigheten. Över lag gav maskinerna en fluffig och bra mjölk. Bäst var Melittas och något sämre var De Longhis som fick avdrag för stora bubblor.

Men en god espresso eller latte är inte bara upp till maskinen. Vad är det viktigaste att tänka på?
– Att kaffe är en färskvara. Vi är så noggranna med ägg och mjölk som inte får gå en dag över bäst före-datumet. Men kaffe kan stå en månad i skafferiet utan att vi bryr oss. Förbrukningstiden på kaffe är sju till tio dagar om det är malda bönor. Efter det börjar kaffet att oxidera och förlorar sina aromer, säger Philippe Barreca.

Fakta

Följande modeller testades:

* Jura Impressa J5
* Krups Espresseria Automatic
* Saeco Talea Touch
* Siemens Surpresso S70
* De Longhi Magnifica Automatic Cappuchino
* Gaggia Platinum Vision    
* Electrolux Caffè Grande
* Philips HD 5720
* Melitta Caffeo Bistro

Espressomaskinerna testades i sex olika delmoment: kvalitet på den färdiga espresson, kvalitet på den färdiga lungon (espresso med extra vatten), kvalitet på den skummade mjölken, kvalitet och utformning på kaffekvarnen, bryggenheten och mjölkskumningsfunktionen, snabbheten och hur enkel den är att installera och hantera.
Espresson har bryggts till 30 ml och lungon till 100 ml och genom hela testet har man använt ett klassiskt rostat espressokaffe.
Innan provsmakning har samtliga maskiner kalibrerats för att ge sin optimala espresso respektive lungo. För att avgöra kvaliteten på espresson och lungon har de två proffssmakarna Philippe Barreca och Martin Johnson i ett blindtest bedömt smak, utseende, temperatur och lukt.

Resultatet från varje delmoment har betygsatts på en skala från 1 till 5. I det sammanlagda betyget har resultaten från de olika delmomenten viktats samman enligt följande: kvalitet espresso 30%, kvalitet lungo 10%, kvalitet mjölkskumning 15%, kvalitet och utformning av funktioner 20%, hanterbarhet 15% och snabbhet 10%.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Testfaktas uppdrag genomfört en kemisk analys av den bryggda espresson. Detta för att se om det bryggda kaffet innehöll höga halter av skadliga ämnena efter att det gått igenom maskinen. Analysen omfattar totalt 12 olika ämnen, däribland bly, nickel, arsenik, koppar och kadmium. Proverna togs från de olika maskinerna efter den åttonde till tolfte bryggningen.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.