Det var efter två allvarliga incidenter på Gustavsviksbadet i Örebro förra året som Konsumentverket bestämde sig för att se över säkerheten på olika äventyrsbad. Granskningen ingår i ett övergripande projekt för säkrare vattenmiljö tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
– Drunkning är den vanligaste dödsorsaken för små barn. Så detta är något vi ser mycket allvarligt på, säger Maria Lindstedt på Konsumentverket, som leder granskningen av äventyrsbaden.
Under 2012 har Konsumentverket besökt åtta olika badanläggningar och upptäckt en hel del brister i säkerhetsarbetet. Endast två av åtta bad har en uttalad säkerhetspolicy och den säkerhetsinformation som ges via hemsidor och skyltar är ofta otydlig och motstridig.
– Föräldrar måste veta vilken skyddsnivå de kan förvänta sig. Det är inte bra om man både har personal där det står "badvakt på tröjan" och samtidigt har skyltar av typen "allt bad sker på egen risk". Den typen av skyltar där man helt friskriver sig från ansvar vill vi ha bort från baden, säger Maria Lindstedt.
Samtidigt måste föräldrarna ta ett större ansvar för sina barn, enligt Lindstedt. Många av badanläggningarna upplever att föräldrar tror att de kan släppa sina barn fritt. Det har till och med gått så långt att flera bad har slutat med benämningen "badvakt" eftersom föräldrarna tolkar det som "barnvakt". Men vissa av baden är obevakade under vissa tider, eftersom badvakterna inte finns på plats hela tiden utan går ronder.
– Det är alltid föräldern som har huvudansvar för sitt barn. Men om det ändå händer något ska baden kunna erbjuda livräddningsutbildad personal. Det är så ansvarsfördelningen ska se ut, säger Maria Lindstedt.
För att minska antalet personskador på svenska badanläggningar vill Konsumentverket nu tillsammans med branschen ta fram rekommendationer för hur säkerhetsarbetet på en badanläggning ska se ut.
