Svårt att välja rätt solskyddsmedel

Svårt att välja rätt solskyddsmedel

Nanopartiklar, kemikalier och otillåtna ämnen. Väger man samman de senaste årens varningsrön verkar alla de olika skyddande ingredienserna i solkrämen vara farliga på sitt sätt. Testfakta guidar om fördelar och faror med olika solskyddsmedel.

Lotta Hedin, Martin Hansson
Lotta Hedin, Martin Hansson Publicerad: 13 Jul, 2012
Läs senare

Att för mycket sol kan vara skadligt för huden, och speciellt för våra barn, det är de flesta väl medvetna om idag. När semestern börjar närma sig går vi därför ut för att shoppa krämer, sprejer och stift som ska skydda våra celler från farlig strålning. Men när man står där bland hyllorna är det inte så lätt att veta vad man ska välja.

Ett solskyddsmedel kan antingen innehålla kemiska solskyddsfilter som går in i huden och verkar genom att de absorberar uv- strålningen.

Det kan också innehålla fysikaliska solskyddsfilter, partiklar som ligger kvar på huden och reflekterar strålningen. Ofta består solskyddsmedlet av en kombination av båda.

Men efter flera rapporter i medierna om skadliga ämnen i de kemiska skydden så är det många som känner sig tveksamma till att använda dem. Ett test som publicerades i norska tidningen Foreldre & Barn tidigare i år visade att 10 av 16 solkrämer för barn innehåller farliga ämnen. Bland annat hittade man hormonstörande UV-filter i krämerna.  Och att efterfrågan på solskydd utan kemiska filter ökat märks även hos Läkemedelsverket.
- Vi märker att det finns tillverkare som bara vill använda fysikaliska filter. Många konsumenter vill ha naturlighet och miljövänligt, och det finns ju en debatt om ifall de kemikaliska filtren kan vara skadliga, säger Magnus Crona utredare på kosmetikaenheten på Läkemedelsverket.

Men de fysikaliska filtren, med partiklar som ligger kvar på huden och reflekterar strålningen, är inte helt oproblematiska de heller. Det är framförallt de riktigt små partiklarna, nanopartiklarna, som man inte vet hur de skulle kunna påverka huden.

Det enda ämne som är godkänt som fysikaliskt uv- filter i EU idag är titandioxid, som också ofta förekommer i pyttesmå nanopartiklar i solkrämer. Dessa nanopartiklar har alltså fått okej från EU:s expertkommitté. Men flera forskare menar att det inte alls är tillräckligt utrett vad dessa minipartiklar, har för hälsoeffekter på människor.

Maria Strømme är professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet. Hon är inte orolig för att nanopartiklarna skulle tränga in i huden och skada kroppens system, vilket vissa tror.
– Den risken är väldigt liten. Som fysiker oroar jag mig däremot för de fotokatalytiska egenskaper som dessa partiklar har. När UV-ljuset når partiklarna kan det skapas fria radikaler vilka i sin tur kan skada celler i huden, säger hon.

Maria Strømme har själv varit i kontakt med några av de stora tillverkarna av solkrämer som hävdar att risken med fotokatalytiska skador med deras produkter är små.
– De menar att partiklarna bildar agglomerat, det vill säga större samlingar, i stället för att uppträda som små partiklar. Men vad jag vet finns det inga publicerade studier som undersökt dessa egenskaper hos solkrämer.

Vill man ha riktigt hög solskyddsfaktor, som det är i barnkrämer, är det dock svårt att undgå nanopartiklarna. Maria Strømme använder själv den här typen av produkter på sina barn.
– Man måste väga risker mot varandra. Riskerna med solkrämer är förmodligen ändå mycket små i jämförelse med hur farlig solens strålar är. Men jag tycker inte man ska använda dem i onödan utan endast då man verkligen måste tillbringa tid i solen. 

Och det är framförallt om hudens underliggande lager blir exponerade som det skulle kunna vara farligt, enligt Maria Strømme.
– Jag skulle vara extra försiktig med att använda solkräm med nanopartiklar på områden där huden är skadad – där man redan bränt sig av solen, skrapat sig eller på eksem. Sådana områden bör i stället skyddas med kläder, säger hon.

Att människor får besvär av solkrämer är heller inte särskilt vanligt, enligt Olle Larkö, professor i dermatologi, vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.
– Vissa ämnen i solkrämer kan reagera i solen och ge en typ av allergiska reaktioner eller eksem, men det är ganska ovanligt. Samtidigt vet vi ju inte vad solkrämerna kan ge för effekter på sikt, även om vi i dag inte har några hållpunkter för att de skulle vara farliga. Det bästa är ändå att använda shorts och t-shirt mitt på dagen om det är soligt, säger han.

 

Fler nyheter

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Laboratorietest

Bli inte blåst på alkoholmätaren

Hälften av de testade alkoholmätarna uppvisar felaktiga resultat. De är opålitliga och ger inte korrekt promillehalt. Testresultatet fick Elgiganten att omedelbart avsluta försäljningen av Sencor Alkomätare. 

Laboratorietest

Diskmedlet som gör rent hus

750 tallrikar diskade och rena jämfört med 100.
Skillnaden mellan toppen och botten är stor i Testfaktas stora laboratorietest av handdiskmedel. Topp tre saknar dock miljömärkning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.