Ny hjälmteknik gör skillnad

Ny hjälmteknik gör skillnad

Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Laboratorietest

Rätt cykelhjälm kan ge upp till fyra gånger bättre skydd mot hjärnskakning, visar Testfaktas test. I testet har en metod för att mäta hjärnans påfrestning vid olyckor använts.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 20 Maj, 2016
Läs senare

Varje dag drabbas cirka tre cyklister av allvarliga huvudskador i Sverige. En hjälm på huvudet minskar så klart risken, men Testfaktas test visar också att dagens hjälmar skyddar olika bra. Det gäller framförallt när du får en smäll snett från sidan och inte rakt på huvudet.

– Den här typen av smällar är både vanligare och ökar risken för hjärnskakning och allvarliga hjärnskador eftersom du får en rotation på både huvudet och hjärnan, säger Madelen Fahlstedt, forskare vid avdelning för neuronik vid KTH i Stockholm som hjälpt till att analysera testresultaten.

Trots att sneda islag alltså är både vanligare och farligare har hjälmbranschen fram till nu fokuserat på hjälmarnas stötdämpande förmåga vid raka islag, där det finns lagkrav.

[PDF]

– Kunskapen om riskerna med huvudrotation har funnits på forskarnivå sedan 50-talet. Men det är först nu man börjat diskutera detta på allvar inom branschen, säger Madelen Fahlstedt.

De senaste åren har det också dykt upp hjälmar som marknadsförs med att de minskar risken för huvudrotation vid en smäll – hjälmar med så kallade Mips-skydd. Men hur bra funkar de?

Testfakta lät SP Sveriges Tekniska Forskningslaboratorium i Borås testa fem hjälmar med Mips-skydd och fyra utan. Hjälmarna sattes på ett provhuvud och utsattes för både raka och sneda islag. Inuti provhuvudet sitter mätutrustning som mäter huvudets rörelse. Med hjälp av mätdatat från testerna har Madelen Fahlstedt sedan analyserat skadorna på hjärnan från de olika slagen.

– Med vår datasimuleringsmodell får vi fram hur mycket hjärnvävnaden töjs vid smällen. Ju högre töjning, desto högre risk för hjärnskakning, säger hon. 

Resultaten visar att Mips-skydden hjälper. Risken för hjärnskakning är hela fyra gånger lägre med Mips-hjälmarna från Giro och Spectra, jämfört med om du använder Abus och Specialized utan skydd. 

Men testet visar också att det inte är så enkelt som att köpa vilken Mips-hjälm som helst. Scott Arx Plus Mips ger till exempel dubbelt så hög risk för hjärnskakning som Spectra och Giro vid vissa typer av olyckor. Och även hjälmar utan Mips kan ha ett bra skydd – MET 20 Miles fick bland de bästa resultaten vid en olycka motsvarande ett fall åt sidan från cykeln trots att den saknar skydd.

 – Hjälmens design i övrigt spelar också roll, säger Madelen Fahlstedt.

I dag finns det alltså inga krav eller gränsvärden när det gäller cykelhjälmars skydd mot huvudrotation. Men det diskuteras flitigt inom branschen och man räknar med att det kommer plockas in i certifieringsstandarden inom de närmaste åren.

När det gäller hjälmarnas stötdämpning vid raka islag klarade alla testade modeller lagkraven, även om det skiljer en del mellan olika hjälmar.

– Själva stötdämpningen är också viktig eftersom den minskar risken för skallfrakturer som också kan få allvarliga konsekvenser, säger Madelen Fahlstedt.

Fakta om testet

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Testfaktas uppdrag testat nio olika cykelhjälmar, avseende skydd mot skallskador och hjärnskakning. Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, har därefter analyserat mätvärdena och gjort en riskbedömning för hjärnskakning.

Hjälmarnas förmåga att dämpa stöten vid raka islag

Detta prov är utfört enligt den lagstadgade standarden SS-EN 1078. Hjälmen placeras på en provdocka och släpps mot en horisontell yta i ca 20 km/h. Testet utfördes både vid +50°C och vid -20°C.

Vid testet mäts translationsaccelerationen, det vill säga vilka g-krafter som når huvudet. Enligt lagkravet får dessa inte överstiga 250 g.

Hjälmarnas skydd mot rotation av huvudet vid sneda islag

Hjälmarna släpps med en hastighet av 22 km/h mot ett lutande plan (45°) för att simulera olika typer av olyckor.

  1. Snett islag mot sidan av hjälmen som speglar ett fall åt sidan alternativt när man bli påkört av ett motorfordon.
  2. Snett islag mot ovandelen av hjälmen som speglar exempelvis ett fall över styret.
  3. Snett islag mot bakre delen av huvudet.

Vid testerna mäts dels g-krafterna som når huvudet, dels hur mycket huvudet roterar inuti hjälmen (rotationsacceleration och rotationshastighet).

Alla mätvärden har skickats till KTH för en vidare analys av risken för skador. Här används en modell av människohjärnan som är framtagen av forskare vid högskolan där man får fram töjningen i procent i den grå hjärnvävnaden. Utifrån dessa värden går det även att bestämma den procentuella risken för hjärnskakning.


Intressekonflikt
En av forskarna som tagit fram KTH:s datasimuleringsprogram är också en av grundarna av Mips-skyddet. För att undkomma en eventuell intressekonflikt visste forskarna inte om vilka de testade hjälmarna var när de utförde datasimuleringen.

Fakta om Mips-skydd

Ett Mips-skydd är ett extra glidskikt längst in på hjälmen som roterar något vid en sned smäll mot huvudet. Skyddet reducerar både kraften som når huvudet och huvudets rotation. Tekniken är framtagen av forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Taggar: MIPS - test - Bäst i test

facebook Comments

Fler nyheter

Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Magsjuka på grund av campylobacter har ökat lavinartat i Sverige. Bakterier i kyckling tros vara den största orsaken. Trots det gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenter.
Laboratorietest

Hälsofarliga ämnen i duschtvål för barn

Bara fyra av sexton bad- och duschprodukter för barn får grönt ljus i Testfaktas granskning. Klädkedjan Lindex lovar att plocka bort värstingen Disney Frozen duschgel från hyllan.

Fyll ditt hem med bästa ljudet

Dags att uppdatera musikanläggningen hemma? Då kan en smidig bluetooth-högtalare vara lösningen. Testfakta har jämfört åtta modeller för högst 3 000 kronor, och dyrast är inte bäst.

Laboratorietest

Bästa prästosten korad

Lång lagringstid betyder inte alltid mer smak, visar Testfaktas test av prästost. Tre av åtta ostar innehåller också den ifrågasatta tillsatsen natamycin.

Hemsydda barnprylar oroar myndigheter

Att tillverka egna babyprodukter och sälja dem via nätet är en ökande trend bland föräldralediga. Men på Konsumentverket oroas man över utvecklingen. "Vi har tyvärr sett exempel på produkter som kan vara direkt farliga", säger myndighetens expert.
Laboratorietest

Bästa barnkängan för vinterslasket

Vattentäta, varma och med bra andningsförmåga. Så ser den ultimata vinterskon för barn ut. Många skor har svårt att klara allt, men det finns de som lyckas, visar Testfaktas test.

Post- och paketstrul – så kan du få ersättning

Klagomålen på post- och paketutdelningen i Sverige har ökat markant det senaste året. Som drabbad konsument kan du ha rätt till ersättning, men du måste klaga på rätt sätt. Testfakta reder ut vad som gäller.
Laboratorietest

Superlim inte alltid superbra

Supersnabba och superstarka. Så marknadsförs limmen i de pyttesmå förpackningarna. Men på vissa material fäster en del knappt bättre än målarfärg. Fukt och kyla är det inga av limmen som klarar, visar Testfaktas test.

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.
Laboratorietest

Noppborttagarna som kan rädda höstkoftan

En bra noppborttagare kan uträtta storverk för garderoben. Men det finns ingen anledning att lägga för mycket pengar. I Testfaktas test är den billigaste maskinen bäst och den dyraste sämst.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.