Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Magsjuka på grund av campylobacter har ökat lavinartat i Sverige. Bakterier i kyckling tros vara den största orsaken. Trots det gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenter.

Johanna Berger
Johanna Berger Publicerad: 10 Nov, 2016
Läs senare

Antalet människor som insjuknar i magsjuka av campylobacter har ökat enormt de senaste åren. Under oktober månad smittades 1015 personer i Sverige – en ökning med drygt 150 procent jämfört med samma månad i fjol. Redan under sensommaren blev rekordmånga personer sjuka.

– Det blir nya rekordsiffror i år, det är inte bra, säger Britta Björkholm, Enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Källan till smittan är ofta kyckling, och årets ökning av sjuka personer sammanfaller med en ökad förekomst av bakterien hos kycklingflockar i Sverige. Nu ser flera myndigheter gemensamt över vad man kan göra. Men fortfarande görs inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenterna.

– Vi kräver inte att företagen ska ta prover efter att kycklingen är slaktad eftersom det inte finns särskilda gränsvärden att agera mot, som det gör för andra bakterier i gris och nötkött. Där måste företaget ta prover och visa att man efterlever dessa krav. Men det finns inte för kycklingar, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Inom EU diskuteras nya regler med ett gränsvärde, något man beräknar kan komma att minska sjukdomsfallen med 50 procent. Men det är oklart när EU-reglerna kommer träda i kraft.

På Folkhälsomyndigheten menar man att även branschen måste agera.

– De veterinära myndigheterna och branschen behöver se över sina processer och ta nödvändiga åtgärder, säger Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Idag finns ett frivilligt kontrollprogram för campylobacter som branschen hävdar att de följer.

– Vi jobbar med att titta på alla flockar, och vidtar åtgärder där det finns större problem, säger Pia Gustafsson, veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel.

Vad är förklaringen till att bakterierna ökar i svenska flockar trots att det finns ett kontrollprogram?

– En lång varm sommar innebär att högsäsongen för campylobacter blir längre.

Pia Gustafsson pekar på att förekomsten av campylobacter i kyckling i Sverige ligger mycket lägre än i andra länder. De viktigaste orsakerna till att svenskar blir sjuka ligger enligt henne utanför den svenska branschens kontroll.

– Man behöver prata om kökshygien. Konsumenter måste lära sig att hantera kyckling på ett säkert sätt. Man konsumerar också mer kyckling, och det finns mer färsk importerad och ekologisk kyckling som har mer campylobacter, säger Pia Gustafsson.

Samtidigt visar statistik att drygt 66 procent av all kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad, och den ekologiska kycklingen står för mindre än en procent av produktionen.

På Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten håller man med om att en ökad konsumtion, mer importerad och ekologisk kyckling och dålig kökshygien är viktiga delförklaringar.

– Men vi vet inte vad som är den viktigaste orsaken till ökningen av insjuknade människor, säger Livsmedelsverkets Mats Lindblad.

Campylobacter-fakta

Magsjuka av campylobacter

  • Mellan år 2013 och 2016 (januari – oktober) har antalet människor som drabbades av campylobacterinfektion i Sverige (ej smittad utomlands) ökat med 66 procent.
  • I oktober 2016 rapporterades 1015 fall, jämfört med 404 fall i oktober 2015.
  • Symtom kan vara magsmärtor, blodiga diarréer, illamående, kräkningar och feber.
  • Campylobacterinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom som enligt smittskyddslagen klassas som en allmänfarlig sjukdom. Mörkertalet av infektioner tros vara stort.
  • Förorenat vatten eller opastöriserad mjölk kan även de vara en smittkälla.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Kyckling i Sverige

  • Vi förbrukar 22,4 kg kyckling per person i Sverige (2015).
  • Förbrukningen har ökat med 3,4 procent mellan 2014 och 2015 och fortsätter öka i år.
  • 66,5 % av den kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad (2015).
  • Mindre än en procent är ekologisk.
  • Kyckling kan få campylobacter i tarmarna och också på utsidan av kroppen när den föds upp. Målet är både att se till att det finns så lite bakterier som möjligt i kycklingarna under uppfödningen, och sedan se till att de sprids så lite som möjligt under transporten och slaktprocessen.
  • Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men fryst kyckling kan också innehålla bakterierna.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt

 

Så undviker du att bli sjuk:

  • Tvätta händerna noga, med tvål och vatten. Redskapen, skärbrädorna och arbetsbänken måste vara rena.
  • Använd inte en disktrasa utan ta först hushållspapper för att torka bort kycklingsaft. Stäng av kranen med handryggen eller armbågen efter du tvättat händerna.
  • Genomstek kycklingen. Värm den till minst 70 grader, då dör bakterierna.
  • Blanda inte det som ska upphettas med det som äts direkt. Ha gärna ingredienserna framme på diskbänken under skilda tider. Fixa klart salladen och ställ undan innan du tar fram kycklingen och börjar hantera den.

Källa: Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket

 

Fler nyheter

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Ny energimärkning i mars – så funkar den

Från och med 1 mars gäller en ny energimärkning för bland annat kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och tv-apparater. 
Skalan med energiklasser på den nya etiketten ändras samtidig till A-G från tidigare A+++ - D.

Laboratorietest

Hitta dina favoriter – test av strumpbyxor

Strumpbyxor är stapelvara i många kvinnors garderober. Men det är ett ömtåligt plagg som ofta skapar stor omsättning i strumplådan. Testfakta har testat åtta par svarta strumpbyxor från några av de mest kända varumärkena på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Två vinnare i stort test av bäddmadrasser

Man behöver inte vara prinsessan på ärten för att känna skillnad på olika bäddmadrasser. Men i Testfaktas stora laboratorietest blev det jämnt lopp mellan Mio Sleep Delux och Hilding Harmony Vent – båda blev Bäst i test.

Laboratorietest

Canvac luftrenare CLR6540V

Testfakta Research har på uppdrag av Elon laboratorietestat Canvac CLR6540V luftrenare.  Canvac har hög max-kapacitet, klarar att rena rum upp till 15 kvadratmeter vid mycket låg ljudnivå (20dB) och är enkel att använda.

Bästa stormköket

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Godkänt babyskydd klarar inte sidokrock

Det finns två olika standarder för certifiering - UN-R 129 och UN-R 44 - som båda innebär att babyskyddet är testat och godkänt. Bara i den ena ingår bedömning av resultat från sidokollisionstest. Testfaktas laboratorietest av nio godkända modeller visar på stora skillnader i krocksäkerhet.

Laboratorietest

Hårfönen blåser ut öronen – risk för hörselskador

Hårfönen Ghd Helios låter hälsovådligt högt. 130 decibel är fem decibel mer än högsta tillåtna gräns för billarm.
– Om en anställd utsattes för den nivån skulle vi kräva åtgärder, säger Johanna Bengtsson Ryberg på Arbetsmiljöverket.

Laboratorietest

Nytt test av luftrenare avslöjar stora skillnader i kapacitet

Testfaktas laboratorietest av luftrenare för medelstora rum visar på stora skillnader i förmågan att rena luften - trots likvärdig prestanda enligt tillverkarnas information. Totalt har 13 modeller på europeiska marknaden testats och jämförts avseende förmågan att eliminera luftföroreningar och allergena partiklar.

Laboratorietest

Roma kontinentalsäng

Kontinentalsängen Roma från möbelvaruhuset Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen Roma uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för kroppstyperna S (small), M (medium) och L (large).

Viktigt med rätt säng för god sömn

Fast eller mjuk, skum eller spiralfjädrar, zonindelad eller inte? Många begrepp och ett gigantiskt utbud gör det svårt att hitta rätt i sängdjungeln. Testfakta och ergonomiexpert Dr Florian Heidinger reder ut begreppen.

Laboratorietest

Billigaste fläckborttagaren bäst

Billigast var bäst när Testfakta lät ett tyskt laboratorium testa fläckborttagare. Vinnare är fläckborttagaren Effekt Oxi som kostar mindre än en tiondel jämfört med tvåan Leather Master Textile Stain Away. Men resultaten överlag är långt ifrån imponerande tycker laboratoriet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.