Så får du bäst mobiltäckning

Så får du bäst mobiltäckning

Mattias Boström Publicerad: 7 sep, 2009
Läs senare
Bristande mobiltäckning tillhör vardagen för de som bor i vildmark och glesbygd. Men problemen är dock inte helt ovanliga i storstaden, trots att det sitter basstationer i stort sett i varje kvarter.
– Jag bor mitt på söder i Stockholm och hade Comviq tidigare. Men det var helt omöjligt att använda telefonen i lägenheten. Jag hade full mottagning på displayen, men det bara hackade hela tiden. Jag var tvungen att byta till Telia, säger Kristoffer Webb.
På Post- och telestyrelsens hemsida (http://e-tjanster.pts.se/Map) finns en sändarkarta som markerar positionerna på landets alla basstationer. En titt på Södermalm i Stockholm visar att kartan är fullspäckad av basstationer för de olika operatörerna. Telia är klart överrepresenterat när det gäller GSM-nätet. Att lokalisera en Tele2-mast är däremot inte lika enkelt.
– Om man bor i ett område med många Teliastationer som sänder med hög effekt, kan det rent teoretiskt bli problem. Telefonens filter kan vara för svagt för att ta bort Teliasignalen, och då kan Tele2-signalen slås ut. Men den troligaste anledningen är att signalen har studsat för många gånger mellan husen, säger Jan Boström på PTS.
Att välja operatör innan man tecknar ett 24-månadersabonnemang är således inte en så enkel uppgift som man kanske tror på förhand. Att titta på operatörernas täckningskartor är ingen garanti för att man får bra täckning. Om man bor i glesbygden är till exempel närheten till en basstation en bra indikation, ingen garanti. I stället bör man titta mer på hur antennen är riktad, vilket finns utsatt på PTS karta.
– Särskilt i glesbygd täcker en basstation ett väldigt stort område, vilket gör att signalen är svag. Risken att man ska befinna  sig i radioskugga på grund av kompakt skog, eller bakom ett berg, ger också hål i radiotäckningen som inte syns på en täckningskarta, säger Jan Boström.
Vad händer då om man tecknat ett 24-månadersabonnemang och omgående märker att täckningen än usel, trots att operatören på förhand hävdade motsatsen?
– Täckningskartorna är väldigt teoretiska och man bör ta dem som en fingervisning. Man bör ta kontakt med kundtjänst och fråga om det finns täckning där man bor, och även fråga om antennen är riktad rätt. Om det då inte funkar så bör du ha grund för en reklamation. Å andra sidan tror jag inte att operatören vill ha en missnöjd kund som inte kan ringa, säger Marek Andersson på Konsumentverket.
När man väljer operatör bör man alltså utgå ifrån var man bor och hur täckningen och antennerna är riktade. I städer är detta generellt inga problem. Utanför städerna fungerar GSM och 3G normalt ungefär lika bra, enligt Jan Boström
– 3G arbetar på högre frekvenser och är därmed mer känsligt för yttre omständigheter. GSM arbetar på lägre frekvenser, når längre och har lättare att ta sig igenom hinder, säger han.
När det gäller den norrländska glesbygden är det Ice.nets 450-nät, följt av Telias GSM-nät, som är bäst. Ice.net använder sig av Telias gamla NMT-frekvens, som har stor täckning även i glesbygd.
– Det sänder på lägre frekvenser. Det når längre och tränger lättare genom väggar. Det ska täcka 80 procent av Sveriges landyta, till skillnad mot de övriga näten som har som uttalat krav att endast täcka själva hushållen, säger Jan Boström.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa barnkängan för vinterslasket

Vattentäta, varma och med bra andningsförmåga. Så ser den ultimata vinterskon för barn ut. Många skor har svårt att klara allt, men det finns de som lyckas, visar Testfaktas test.

Post- och paketstrul – så kan du få ersättning

Klagomålen på post- och paketutdelningen i Sverige har ökat markant det senaste året. Som drabbad konsument kan du ha rätt till ersättning, men du måste klaga på rätt sätt. Testfakta reder ut vad som gäller.
Laboratorietest

Superlim inte alltid superbra

Supersnabba och superstarka. Så marknadsförs limmen i de pyttesmå förpackningarna. Men på vissa material fäster en del knappt bättre än målarfärg. Fukt och kyla är det inga av limmen som klarar, visar Testfaktas test.

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.
Laboratorietest

Noppborttagarna som kan rädda höstkoftan

En bra noppborttagare kan uträtta storverk för garderoben. Men det finns ingen anledning att lägga för mycket pengar. I Testfaktas test är den billigaste maskinen bäst och den dyraste sämst.

Farliga glödlampor stoppas

Elsäkerhetsverket har stoppat två glödlampor för ugn inköpta på Biltema.

Välj rätt larm till lägenheten

Efterfrågan på hemlarm till lägenheter växer. Men vad får man för pengarna? Testfakta har jämfört sju larm från olika företag.

Populärt diskmedel klassat som miljöfarligt

Yes Handdiskmedel klassas numera som miljöfarlig och får inte längre använda Svanen-märkningen. Orsaken är att EU skärpt klassificeringen av vissa tensider som finns i produkten.
Laboratorietest

Flera galonisar läcker

Som nya håller alla regnställ tätt. Men efter en tids användning är det flera som läcker, visar Testfaktas test.

Kritik mot DN:s prenumerationsvillkor

Det är oskäligt att kräva att en uppsägningen av en DN-prenumerationen bara kan ske per brev eller telefon, menar Konsumentverket.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.