Nybörjarna stupar på för bra skidor

Nybörjarna stupar på för bra skidor

Vill du också köra längdskidor på sportlovet? Se upp så att du inte köper utrustning som är bättre än du själv. - Många nybörjare lägger pengar på skidor som de sedan inte kan åka på, säger Mattias Lind, skidinstruktör i Harsa.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 31 Jan, 2014
Läs senare

Intresset för längdskidåkning fortsätter öka i Sverige, och skaran som hakar på trenden växer stadigt. I sportbutikerna har suget efter utrustning aldrig varit större, och på de stora skidorterna i landet skolas slalomlärare nu om till längdinstruktörer för att möta efterfrågan.

– Det är verkligen en enorm hajp. De som mobbade en för att man åkte längdskidor när man var yngre betalar nu för att man ska lära dem, skrattar Mattias Lind som arbetar på Team Sportia i Ljusdal och även undervisar i skidteknik i längdmeckat Harsa.

För många nyblivna åkare blir de första turerna i spåret dessvärre inte alls som det var tänkt, och enligt Mattias Lind beror det ofta på utrustningen.

–Jag träffar ofta nybörjare som har fel spann på skidorna, de är ofta för hårda för att åkaren ska kunna få fäste. Då blir det ingen rolig upplevelse, säger han.

Spannet är den upphöjda mittersta delen av skidan, där man sätter fästvalla. När man glider på skidan ska den delen inte vara i kontakt med snön. Men när åkaren skjuter ifrån med benet så ska spannet kunna trampas ner för att få fäste mot underlaget. Vilket spann man ska ha har dels att göra med åkarens vikt, men framförallt hur bra teknik man har.

– Hårda spann är bra för den duktiga åkaren som inte vill komma ner med fästvallan i onödan eftersom det försämrar glidet. Men en nybörjare orkar inte trycka ner det alls och får inget fäste.

För att hitta rätt är hans råd att gå till en butik där säljarna tar sig ordentligt med tid och verkar kunniga. Skidorna måste också provas ut av den som ska använda dem. Att köpa på nätet eller köpa åt någon annan är inget bra alternativ, om man inte redan vet exakt vad man ska ha.

– Sedan ska man vara ärlig mot försäljaren och inte överskatta sin åknivå. Att du springer mycket och är vältränad gör dig inte till en bra skidåkare från början. Du ska heller inte köpa någon ”jag tänker snart gå ner i vikt”- skida, utan det är viktigt att man utgår från dagens vikt och dagens nivå.

De stora prisskillnaderna på skidor beror enligt Mattias Lind framför allt på vilket typ av belag skidorna har på undersidan. Dyra skidor med bättre belag ger bättre glid, men för en nybörjare är det glidskillnader på marginalen som knappast är värda att lägga pengar på.

– En vanlig motionsåkare behöver inte köpa en skida där ordinariepriset ligger över 3500-4000 kronor.

Det finns också vallningsfria skidor som istället för fästvalla har mönster i belaget som hindrar skidan från att glida bakåt. Även om det kommit moderna och mer avancerade varianter av vallningsfria skidor de senaste åren är det inget Mattias Lind brukar rekommendera.

– De bättre varianterna kan fungera som träningsskida. Men du får aldrig samma möjligheter som med en vallningsbar skida, som du ju kan anpassa till olika fören.

Enligt Mattias Lind har försäljningen av vallningsfria skidor också gått ner kraftigt sedan vallatejpen kom. Den funkar precis som dubbehäftande tejp som man sätter mitt under skidan.

– Folk vill gärna ha bra skidor men är livrädda för att valla själva. Tejp kan du få hjälp med att sätta på i butiken. Sen kan du ha ett helt okej fäste i 20 mil, i de flesta temperaturer. Den har definitivt gjort att fler vågar sig ut och åka.

Fakta

Köpguide skidor på längden

• De flesta butiker säljer skidor, pjäxor och bindningar i paket med rabatterat pris. Stavar får man köpa till separat. Finns från cirka 2000 kronor och uppåt.

• Dyrare skidor väger normalt sett mindre, har lite hårdare spann, och bättre belag.

• Vill du höja nivån på nybörjarpaketet, välj hellre en dyrare pjäxa än en för avancerad skida. Dyrare pjäxor ger normalt mer följsamhet i sulan och ger foten bättre stöd. Finns i prisspannet 1 000-2 000 kronor.

• Det finns två olika typer av bindningar, Salomons SNS-system och Rottefellas NNN-system. Rottefella levereras med ett fäste där bindningen sedan klickas i och därför lätt kan flyttas på skidan. För att montera om Salomonbindningar krävs det att man borrar nya hål i skidan. Har man svårt att trampa ner spannet kan man behöva flytta bindningen.

• Stavar kostar mellan 200–3000 kronor. Ska vara cirka trettio centimeter kortare än din kroppslängd. Köp hellre lite för långa än för korta. Finns i glasfiber, aluminium och olika stor andel kolfiber. Ju mer kolfiber desto dyrare. Kolfiberstavarna blir lättare och sviktar mindre, vilket ger mer kraft i stakningen. Kolfiber kan dock vara känsligt för slag. Nybörjaren får bra stavar för mellan 500–800 kronor.

• Tejp med fästvalla eller grundpaket med tre olika fästvallaburkar för olika väderlek kostar cirka 150 kr. För att glidvalla krävs ett vallajärn, cirka 500 kronor. Glidvallor för olika väderlek cirka 130 konor styck.

Att lämna in skidorna för vallning av glidzonerna kostar ca 400 kronor i sportbutiken. Vissa hävdar att glidvalla är onödigt. Fästvalla är däremot nödvändigt för att det ska gå att åka.

• Vallningsfria skidor kostar mellan 1 000–5 000 kronor. Precis som traditionella skidor finns det olika avancerade modeller, med olika belag, hårdhet, vikt och av olika material. Finns varianter där fästet kan bytas ut efter föret.

Fler nyheter

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Vilken är den bästa ramsängen? Och vad är det som skiljer storsäljarna åt? Testfakta Research har testat tio av de största sängtillverkarnas ramsängar – och det är stora skillnader mellan sängarna.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa fintvättmedlet för ömtåliga textilier

Effektiva vid låga temperaturer – och skonsamma mot kläder av ull, siden och andra känsliga material. Så marknadsförs fintvättmedel. Men hur bra stämmer det? Testfakta har testat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Stora skillnader i test av vinterskor för barn

Ingen gillar att ha blöta och kalla fötter. Men vilken vintersko håller barnens fötter torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Laboratorietest

Billigaste kabinväskan nästan lika bra som dyraste

Idag reser många med bara kabinväska, både vid kortare och längre resor. Men kvaliteten skiljer mellan olika tillverkare visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Strid på kniven om vilken som är bäst i test

Det finns en vinnare men inga förlorare. Billiga som dyrare knivar klarade alla laboratoriets tuffa tester – även om några gjorde det med större marginal än andra. Vilken du väljer är mycket en smaksak visar Testfaktas test. 

Bästa kartongen till flytten

Dags att flytta? Tänk på att skaffa bra flyttkartonger. Testfaktas test av åtta märken visar på stora skillnader i hållbarhet och ergonomi. En flytt är tillräckligt ansträngande för att inte låta humöret sänkas av dåliga kartonger. Testfakta har jämfört åtta olika varianter. Vi har testat hur stabila och hållbara de är och hur enkla lådorna är att använda. 

Laboratorietest

Test av sju kylboxar till sommarens bilresa

En kylbox som kopplas till bilens cigarettuttag håller picknicken kall under bilresan. Men alla boxar fungerar inte lika bra, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.