Nybörjarna stupar på för bra skidor

Nybörjarna stupar på för bra skidor

Vill du också köra längdskidor på sportlovet? Se upp så att du inte köper utrustning som är bättre än du själv. - Många nybörjare lägger pengar på skidor som de sedan inte kan åka på, säger Mattias Lind, skidinstruktör i Harsa.

Lotta Hedin Publicerad: 31 Jan, 2014
Läs senare

Intresset för längdskidåkning fortsätter öka i Sverige, och skaran som hakar på trenden växer stadigt. I sportbutikerna har suget efter utrustning aldrig varit större, och på de stora skidorterna i landet skolas slalomlärare nu om till längdinstruktörer för att möta efterfrågan.

– Det är verkligen en enorm hajp. De som mobbade en för att man åkte längdskidor när man var yngre betalar nu för att man ska lära dem, skrattar Mattias Lind som arbetar på Team Sportia i Ljusdal och även undervisar i skidteknik i längdmeckat Harsa.

För många nyblivna åkare blir de första turerna i spåret dessvärre inte alls som det var tänkt, och enligt Mattias Lind beror det ofta på utrustningen.

–Jag träffar ofta nybörjare som har fel spann på skidorna, de är ofta för hårda för att åkaren ska kunna få fäste. Då blir det ingen rolig upplevelse, säger han.

Spannet är den upphöjda mittersta delen av skidan, där man sätter fästvalla. När man glider på skidan ska den delen inte vara i kontakt med snön. Men när åkaren skjuter ifrån med benet så ska spannet kunna trampas ner för att få fäste mot underlaget. Vilket spann man ska ha har dels att göra med åkarens vikt, men framförallt hur bra teknik man har.

– Hårda spann är bra för den duktiga åkaren som inte vill komma ner med fästvallan i onödan eftersom det försämrar glidet. Men en nybörjare orkar inte trycka ner det alls och får inget fäste.

För att hitta rätt är hans råd att gå till en butik där säljarna tar sig ordentligt med tid och verkar kunniga. Skidorna måste också provas ut av den som ska använda dem. Att köpa på nätet eller köpa åt någon annan är inget bra alternativ, om man inte redan vet exakt vad man ska ha.

– Sedan ska man vara ärlig mot försäljaren och inte överskatta sin åknivå. Att du springer mycket och är vältränad gör dig inte till en bra skidåkare från början. Du ska heller inte köpa någon ”jag tänker snart gå ner i vikt”- skida, utan det är viktigt att man utgår från dagens vikt och dagens nivå.

De stora prisskillnaderna på skidor beror enligt Mattias Lind framför allt på vilket typ av belag skidorna har på undersidan. Dyra skidor med bättre belag ger bättre glid, men för en nybörjare är det glidskillnader på marginalen som knappast är värda att lägga pengar på.

– En vanlig motionsåkare behöver inte köpa en skida där ordinariepriset ligger över 3500-4000 kronor.

Det finns också vallningsfria skidor som istället för fästvalla har mönster i belaget som hindrar skidan från att glida bakåt. Även om det kommit moderna och mer avancerade varianter av vallningsfria skidor de senaste åren är det inget Mattias Lind brukar rekommendera.

– De bättre varianterna kan fungera som träningsskida. Men du får aldrig samma möjligheter som med en vallningsbar skida, som du ju kan anpassa till olika fören.

Enligt Mattias Lind har försäljningen av vallningsfria skidor också gått ner kraftigt sedan vallatejpen kom. Den funkar precis som dubbehäftande tejp som man sätter mitt under skidan.

– Folk vill gärna ha bra skidor men är livrädda för att valla själva. Tejp kan du få hjälp med att sätta på i butiken. Sen kan du ha ett helt okej fäste i 20 mil, i de flesta temperaturer. Den har definitivt gjort att fler vågar sig ut och åka.

Fakta

Köpguide skidor på längden

• De flesta butiker säljer skidor, pjäxor och bindningar i paket med rabatterat pris. Stavar får man köpa till separat. Finns från cirka 2000 kronor och uppåt.

• Dyrare skidor väger normalt sett mindre, har lite hårdare spann, och bättre belag.

• Vill du höja nivån på nybörjarpaketet, välj hellre en dyrare pjäxa än en för avancerad skida. Dyrare pjäxor ger normalt mer följsamhet i sulan och ger foten bättre stöd. Finns i prisspannet 1 000-2 000 kronor.

• Det finns två olika typer av bindningar, Salomons SNS-system och Rottefellas NNN-system. Rottefella levereras med ett fäste där bindningen sedan klickas i och därför lätt kan flyttas på skidan. För att montera om Salomonbindningar krävs det att man borrar nya hål i skidan. Har man svårt att trampa ner spannet kan man behöva flytta bindningen.

• Stavar kostar mellan 200–3000 kronor. Ska vara cirka trettio centimeter kortare än din kroppslängd. Köp hellre lite för långa än för korta. Finns i glasfiber, aluminium och olika stor andel kolfiber. Ju mer kolfiber desto dyrare. Kolfiberstavarna blir lättare och sviktar mindre, vilket ger mer kraft i stakningen. Kolfiber kan dock vara känsligt för slag. Nybörjaren får bra stavar för mellan 500–800 kronor.

• Tejp med fästvalla eller grundpaket med tre olika fästvallaburkar för olika väderlek kostar cirka 150 kr. För att glidvalla krävs ett vallajärn, cirka 500 kronor. Glidvallor för olika väderlek cirka 130 konor styck.

Att lämna in skidorna för vallning av glidzonerna kostar ca 400 kronor i sportbutiken. Vissa hävdar att glidvalla är onödigt. Fästvalla är däremot nödvändigt för att det ska gå att åka.

• Vallningsfria skidor kostar mellan 1 000–5 000 kronor. Precis som traditionella skidor finns det olika avancerade modeller, med olika belag, hårdhet, vikt och av olika material. Finns varianter där fästet kan bytas ut efter föret.

Fler nyheter

Nya bilförsäkringar premierar säker körning


Flera försäkringsbolag erbjuder numera sänkta premier för skötsamma bilförare och ”sällan-bilister”. En dosa i bilen mäter köregenskaper och körsträcka.

Godaste chokladdrycken till vinterutflykten – stort test

Den höga sockerhalten tar bort chokladsmaken i chokladdryckerna, menar experterna. Barnen är inte lika känsliga och ger högst betyg till det billigaste pulvret i jämförelsen.

Åtta tvättmedel i test - en klar vinnare

Har du spillt kaffe, te eller rödvin på kläderna? Då finns det ett tvättmedel som är överlägset, visar Testfaktas test av åtta flytande kulörtvättmedel.

UPPDRAGSTEST

Rätt bäddmadrass kan rädda en dålig säng

Har du en hård och obekväm säng kan det vara idé att använda en bra bäddmadrass. Men inte ens den bästa bäddmadrassen kan kompensera en usel säng.
Testfakta Research har testat tio bäddmadrasser och hittat en tydlig vinnare.

Överlägsen vinnare när sju espressomaskiner testas

God och smakrik – eller som en tunn kopp bryggkaffe. Trots att exakt samma kaffebönor används blir espresson olika bra. Testfakta har testat sju automatiska kaffemaskiner.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Omdebatterat ogräsmedel i importerade livsmedel

Flera importerade livsmedel köpta i svenska mataffärer innehåller resthalter av det omstridda bekämpningsmedlet glyfosat. Det visar Testfaktas och SVT:s granskning.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så väljer du rätt för fläckfri tvätt

En fläckborttagare gör standardtvättmedlet effektivare. Den fixar ofta fläcken, men påverkar även klädernas färg och vithet, visar Testfakta Research laboratorietest. Det gäller att välja medel efter önskat resultat. Utmanaren Via Tabort vinner på vithet och skonsamhet.

Trimmade elcyklar oroar myndigheter

Vanliga elcyklar kan enkelt trimmas till betydligt högre hastigheter än tillåtet. Nu befarar myndigheterna att antalet allvarliga olyckor kommer öka. Men någon kontroll av elcyklarna görs inte. 

 

Fredagsgiftet: Tio gånger mer akrylamid i vissa chips

OLW:s chips innehåller tio gånger högre halt av det cancerframkallande ämnet akrylamid än Pringles och sex gånger mer än Estrellas, visar Testfaktas analys av åtta olika sorters chips med sourcream & onion-smak.
– De här nivåerna kommer inte att accepteras när nya reglerna träder i kraft, säger Livsmedelsverkets expert. 

Luddiga löften om vad vinterskorna ska klara

Blöt och kall om fötterna i vinter? Kan man klaga på vinterskorna om de inte håller måttet? Testfakta har kollat vad som gäller.

Allt fler tar hjälp av nätet för att träna

Trenden att nyttja internet för att motionera viker inte och allt fler träningsformer går nu att nå hemifrån eller via mobilen. För motionären kan det bli både billigare och mer praktiskt, men det passar inte lika bra för alla, menar GIH:s expert.

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.