Nybörjarna stupar på för bra skidor

Nybörjarna stupar på för bra skidor

Vill du också köra längdskidor på sportlovet? Se upp så att du inte köper utrustning som är bättre än du själv. - Många nybörjare lägger pengar på skidor som de sedan inte kan åka på, säger Mattias Lind, skidinstruktör i Harsa.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 31 Jan, 2014
Läs senare

Intresset för längdskidåkning fortsätter öka i Sverige, och skaran som hakar på trenden växer stadigt. I sportbutikerna har suget efter utrustning aldrig varit större, och på de stora skidorterna i landet skolas slalomlärare nu om till längdinstruktörer för att möta efterfrågan.

– Det är verkligen en enorm hajp. De som mobbade en för att man åkte längdskidor när man var yngre betalar nu för att man ska lära dem, skrattar Mattias Lind som arbetar på Team Sportia i Ljusdal och även undervisar i skidteknik i längdmeckat Harsa.

För många nyblivna åkare blir de första turerna i spåret dessvärre inte alls som det var tänkt, och enligt Mattias Lind beror det ofta på utrustningen.

–Jag träffar ofta nybörjare som har fel spann på skidorna, de är ofta för hårda för att åkaren ska kunna få fäste. Då blir det ingen rolig upplevelse, säger han.

Spannet är den upphöjda mittersta delen av skidan, där man sätter fästvalla. När man glider på skidan ska den delen inte vara i kontakt med snön. Men när åkaren skjuter ifrån med benet så ska spannet kunna trampas ner för att få fäste mot underlaget. Vilket spann man ska ha har dels att göra med åkarens vikt, men framförallt hur bra teknik man har.

– Hårda spann är bra för den duktiga åkaren som inte vill komma ner med fästvallan i onödan eftersom det försämrar glidet. Men en nybörjare orkar inte trycka ner det alls och får inget fäste.

För att hitta rätt är hans råd att gå till en butik där säljarna tar sig ordentligt med tid och verkar kunniga. Skidorna måste också provas ut av den som ska använda dem. Att köpa på nätet eller köpa åt någon annan är inget bra alternativ, om man inte redan vet exakt vad man ska ha.

– Sedan ska man vara ärlig mot försäljaren och inte överskatta sin åknivå. Att du springer mycket och är vältränad gör dig inte till en bra skidåkare från början. Du ska heller inte köpa någon ”jag tänker snart gå ner i vikt”- skida, utan det är viktigt att man utgår från dagens vikt och dagens nivå.

De stora prisskillnaderna på skidor beror enligt Mattias Lind framför allt på vilket typ av belag skidorna har på undersidan. Dyra skidor med bättre belag ger bättre glid, men för en nybörjare är det glidskillnader på marginalen som knappast är värda att lägga pengar på.

– En vanlig motionsåkare behöver inte köpa en skida där ordinariepriset ligger över 3500-4000 kronor.

Det finns också vallningsfria skidor som istället för fästvalla har mönster i belaget som hindrar skidan från att glida bakåt. Även om det kommit moderna och mer avancerade varianter av vallningsfria skidor de senaste åren är det inget Mattias Lind brukar rekommendera.

– De bättre varianterna kan fungera som träningsskida. Men du får aldrig samma möjligheter som med en vallningsbar skida, som du ju kan anpassa till olika fören.

Enligt Mattias Lind har försäljningen av vallningsfria skidor också gått ner kraftigt sedan vallatejpen kom. Den funkar precis som dubbehäftande tejp som man sätter mitt under skidan.

– Folk vill gärna ha bra skidor men är livrädda för att valla själva. Tejp kan du få hjälp med att sätta på i butiken. Sen kan du ha ett helt okej fäste i 20 mil, i de flesta temperaturer. Den har definitivt gjort att fler vågar sig ut och åka.

Fakta

Köpguide skidor på längden

• De flesta butiker säljer skidor, pjäxor och bindningar i paket med rabatterat pris. Stavar får man köpa till separat. Finns från cirka 2000 kronor och uppåt.

• Dyrare skidor väger normalt sett mindre, har lite hårdare spann, och bättre belag.

• Vill du höja nivån på nybörjarpaketet, välj hellre en dyrare pjäxa än en för avancerad skida. Dyrare pjäxor ger normalt mer följsamhet i sulan och ger foten bättre stöd. Finns i prisspannet 1 000-2 000 kronor.

• Det finns två olika typer av bindningar, Salomons SNS-system och Rottefellas NNN-system. Rottefella levereras med ett fäste där bindningen sedan klickas i och därför lätt kan flyttas på skidan. För att montera om Salomonbindningar krävs det att man borrar nya hål i skidan. Har man svårt att trampa ner spannet kan man behöva flytta bindningen.

• Stavar kostar mellan 200–3000 kronor. Ska vara cirka trettio centimeter kortare än din kroppslängd. Köp hellre lite för långa än för korta. Finns i glasfiber, aluminium och olika stor andel kolfiber. Ju mer kolfiber desto dyrare. Kolfiberstavarna blir lättare och sviktar mindre, vilket ger mer kraft i stakningen. Kolfiber kan dock vara känsligt för slag. Nybörjaren får bra stavar för mellan 500–800 kronor.

• Tejp med fästvalla eller grundpaket med tre olika fästvallaburkar för olika väderlek kostar cirka 150 kr. För att glidvalla krävs ett vallajärn, cirka 500 kronor. Glidvallor för olika väderlek cirka 130 konor styck.

Att lämna in skidorna för vallning av glidzonerna kostar ca 400 kronor i sportbutiken. Vissa hävdar att glidvalla är onödigt. Fästvalla är däremot nödvändigt för att det ska gå att åka.

• Vallningsfria skidor kostar mellan 1 000–5 000 kronor. Precis som traditionella skidor finns det olika avancerade modeller, med olika belag, hårdhet, vikt och av olika material. Finns varianter där fästet kan bytas ut efter föret.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Kvalitet kostar när det gäller hantverksbyxor

Med ett par sköna, stretchiga hantverksbyxor blir arbetet både enklare och bekvämare. Vårt test visar att slitstarka byxor kostar mer men håller längre, och är därmed både mer ekonomiska i längden och samtidigt ett bättre miljöval.

Laboratorietest

Bästa brännan på burk - test av brun utan sol

Brun utan sol är ett enkelt knep för att få en solkysst ton utan att utsätta huden för skadliga UV-strålar - eller pigga upp sig när solen lyser med sin frånvaro. Testfaktas test av BUS-produkter i mousseform visar att det inte är de dyraste produkterna som är bäst.

Bästa försäkringen för din hund

Det finns betydande skillnader mellan försäkringsbolagens olika husdjursförsäkringar. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika hundförsäkringar. En helt vanlig hundägare kan spara tusentals kronor om året genom att välja rätt försäkringslösning.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Varma fötter med risk för överhettning

Testfaktas laboratorietest av eluppvärmda strumpor visar på stora skillnader i såväl pris som kvalitet och prestanda. Några blir till och med så varma att man riskerar att bränna sig om man inte är försiktig. Men testet visar också att det går att hitta en bra strumpa till ett rimligt pris.

Laboratorietest

Äkta honung var sockerdopad

Åtta av tio sorter kan klassas som äkta honung, med varierande kvalitet.

De två övriga lever inte upp till EU-kraven – och en av dem borde inte ens få kallas honung. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av honung.

Laboratorietest

Mest kronljus för kronan

Den som köper ett riktigt kronljus får som regel ett högkvalitativt ljus som håller vad det lovar i form av brinntid och låga – oavsett vad det kostar. Testfaktas test visar också att det kan förekomma relativt stora variationer i brinntid i samma förpackning. 

Laboratorietest

Clas Ohlson Ceramic Frying Pan

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson AB genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons non-stick-stekpanna med keramisk beläggning. Clas Ohlsons stekpanna presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller med råge kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Clas Ohlson Vinterviken - konstgjord julgran

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons julgran Vinterviken. Julgranen har testats tillsammans med jämförbara julgranar från Star Trading och Jula. Clas Ohlsons julgran presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dyr airfryer ingen garanti för perfekta pommes

En airfryer i budgetklass fixar i många fall både godare pommes och är mer energisnål än en dyrare variant. Dessutom är risken att bränna sig mindre. 

Laboratorietest

Vinteroveraller - priset ingen garanti för kvalitet

Vi förväntar oss att de ska hålla barnen torra och tåla rutschkanan och tuffa tag på lekplatsen. Det klarar också flera av vinter-overallerna i Testfaktas test men långt ifrån alla. Och priset är ingen garanti för kvalitet – testets dyraste overall utmärker sig negativt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.