Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Fiskpinnar i urval - Foto: Rickard Kilström
Kemisk analys på laboratoriet - Foto: Eurofins
Kemisk analys på laboratoriet - Foto: Eurofins
Tre av fiskpinnarna i urvalet - Foto: Jakob Broström
Laboratorietest

Frityroljan är viktigare än fisken för tillskott av omega 3 från fiskpinnen. Testfaktas laboratorietester visade fyra gånger så höga halter omega 3 hos de fiskpinnar som friterats i rapsolja.

 

Laboratorietest
Håkan Lövström Publicerad: 15 Maj, 2022
Läs senare

1953 upptäckte Karl-Evert Flink, produktutvecklare på Findus, djupfrysta ”Fish sticks” under en resa i USA. Han blev övertygad om att den amerikanska succén skulle komma till Sverige och drog blixtsnabbt ihop ett produktionsteam till fabriken i Bjuv, där de första friterade fiskpinnarna, baserade på torsk, presenterades 1956. Fiskpinnen blev snabbt en succé och under de kommande 50 åren satte vi svenskar i oss närmare 2 miljarder pinnar.

Vad innehåller fiskpinnen idag och hur näringsrik är den? För att ta reda på det har Testfakta låtit Eurofins Food & Feed Testing analysera innehållet i nio olika fabrikat.

[PDF]

Huvudingrediensen i fiskpinnar är vit fisk. Sju av förpackningarna anger att innehållet är Alaska Pollock och två, Coop och Xtra, deklarerar torsk. I det senare fallet visar dock laboratoriets analys att det är en blandning av torsk och kolja och därmed stämmer inte innehållsförteckningen även om kolja tillhör familjen torskfiskar.

En av anledningarna till fiskpinnens popularitet hos många barnfamiljer är att det annars kan vara svårt att få barnen att äta fisk. Men hur mycket fisk är det egentligen i en fiskpinne? När laboratoriet tinade upp ett antal pinnar och skalade av paneringen återstod lite drygt hälften av pinnens vikt i form av fisk. Anmärkningsvärt, även om man tar hänsyn till att paneringen har sugit upp en del vatten.

Mest fisk innehåller pinnarna från Picard med endast 33 procent panering och minst fisk har Xtra med 51 procent panering.

Vit fisk som torsk och Alaska pollock innehåller endast cirka 0,5 procent fett jämfört med lax som ligger kring 12 procent. Fettet i de analyserade fiskpinnarna kommer alltså inte från fisken utan från paneringen, eller rättare sagt från oljan som används när de panerade fiskbitarna friteras innan frysning. Tre av fabrikaten, Findus, Coop och Xtra, har använt rapsolja som också innehåller högre halter av den nyttiga fettsyran omega 3. I dessa tre är cirka åtta procent av de totala fettsyrorna omega 3, jämfört med en till två procent för de som använt solrosolja.

Fiskpinnarna från ICA och ICA Basic deklarerar att de innehåller rapsolja, men laboratoriets analys visar att fettsammansättningen närmast liknar den för solrosolja.

Gemensamt för fiskpinnarna där solrosolja används i paneringen är att andelen omega 3 bara uppgår till en fjärdedel i jämförelse med dem som använder rapsolja.

– Det här stämmer in bra på de resultat som vi på Livsmedelsverket har kring olika fetter. Det spelar stor roll vilken olja man använder om man ska titta på andelen omega 3, säger Åsa Brugård Konde som är nutritionist på Livsmedelsverket.

– I fiskpinnar använder man ju en mager vit fisk med väldigt lite fetter. Det vore annat om man skulle titta på exempelvis laxbullar, förklarar Åsa Brugård Konde.

Enligt Livsmedelsverket är omega 3 en av de fettsyror som det kan vara svårt att få i sig tillräckligt av.

– Omega 3 är särskilt viktigt för hjärnans utveckling hos små barn, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om testet

Testfaktas redaktion har analyserat innehållet i ett urval av fiskpinnar på den svenska marknaden. Laboratorieanalysen har utförts av Eurofins Food & Feed Testing Sweden.
Nio fabrikat av fiskpinnar från de större livsmedelskedjorna inhandlades under mars månad 2022.

Följande fabrikat ingår i urvalet:

·       Coop panerade fiskpinnar           
·       Xtra fiskpinnar    
·       ICA fiskpinnar    
·       ICA Basic fiskpinnar       
·       Eldorado panerade fiskpinnar      
·       Findus frasiga fiskpinnar             
·       Garant spröda fiskpinnar             
·       Ocean Sea fish fingers
·       Picard Panées de Colin d'Alaska

Laboratoriets analys
Analysen omfattar artbestämning på fisken, fördelning mellan fisk och panering samt energiinnehåll, fettsyrasammansättning, saltinnehåll och vattenhalt.

Artbestämning av fisk
Den fiskart som använts måste deklareras på förpackningen. Laboratoriet har genom DNA och PCR-analys verifierat om den deklarerade fiskarten stämmer med innehållet. PCR-analysen används för att söka efter ett specifikt ämne och genom kombinationen av DNA och PCR-analyser kan man tillförlitligt upptäcka förekomst av artfrämmande DNA i fiskpinnen.

Näringsanalys
Fiskpinnen i sin helhet mals ner till en homogen massa som analyseras med avseende på protein, fett, kolhydrater, vattenhalt, saltinnehåll och fettsyrasammansättning. Fettsyrasammansättningen visar bland annat på mängden omega 3 och omega 6.

Andel panering
För att kunna skilja fisken från panering måste fiskpinnen först tinas upp. Fiskpinnarna tinas under en bestämd tid vid rumstemperatur. Paneringen tas bort och fisk och panering vägs separat. Resultatet redovisas som andel paneringen per 100 g fiskpinne.
 Paneringen suger åt sig en del av vattnet från fisken vid upptiningen och därför är paneringens torrvikt inklusive frityrolja lägre för samtliga prov.

Billigare och bättre med egna fiskpinnar

Kilopriset för fisken i vår analys är högt och varierar stort – från 160 till hela 483 kronor kilot. I favoritaffärens frysdisk kan du säkert hitta torskfilé, eller till och med torskryggfilé, för under 150 kronor kilot.

Färdiga fiskpinnar är ett bekvämt alternativ när det är ont om tid i vardagen, men att göra egna pinnar går snabbt. Och då vet du också vilken fisk du får i dig.

Du behöver inte vara en stjärnkock för att få till det. Det finns en mängd enkla recept att följa. Välj en traditionell panering som mjöl och / eller ströbröd, eller varför inte krossade nötter för fler goda fetter. Ägg är det bästa klistret för att hålla allt på plats.

Och, det vi lärt oss från Testfaktas test; stek i rapsolja så får du i dig lite extra omega 3.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel
Laboratorietest

Stor skillnad på overallernas hållbarhet

Det går att göra billiga overaller bra, men det är inte alla märken som lyckas. Åhléns säljstoppar sin overall efter Testfaktas test.

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.