Saft sommarens sockerfälla

Saft sommarens sockerfälla

Varma sommardagar måste man dricka mycket. Och det kan vara frestande att läska sig med saft istället för kranvatten. Men i dag finns inga regler för hur mycket frukt i förhållande till socker som saft ska innehålla. Det innebär att många häller i sig onödigt socker, varnar kostrådgivaren Maj Östberg Rundquist.

Ia Wadendal Publicerad: 26 jul, 2010
Läs senare

Det är inte helt lätt att vara konsument vid safthyllan i den lokala butiken. Den dignar av drycker med jordgubb, hallon, svart vinbär, tranbär och olika blandsafter. Valet blir ännu svårare när man vänder på flaskorna och granskar innehållsförteckningen.
Förvånade många innehåller faktiskt mer socker än bär. Det finns förstås även sockerfria alternativ. Men hur bra är egentligen artificiella sötningsmedel?

Visserligen får saft inte kallas saft om den innehåller färgämnen och aromer. Men sedan juli 2003 är varustandarden som angav hur mycket frukt- och bärjuice som saften måste innehålla borttagen. Det betyder alltså att halten av frukt och bär kan vara hur låg som helst.

– Det finns generella märkningsregler, det ska till exempel stå hur mycket jordgubb saften innehåller, säger Gunilla Henrysdotter, jurist på Livsmedelsverket.

I praktiken kan det alltså vara mindre bärjuice och mer socker i en flaska blandsaft. Vill man undvika sockret och börjar leta efter sockerfria alternativ hittar man till exempel Fun Light – en dryck som ofta står i safthyllan trots att det inte är en saft.

Fun Light innehåller sötningsmedlet aspartam, 200 gånger sötare än vanligt socker, färgämnen och aromer.

– Sådana typer av drycker eller törstsläckare får innehålla färgämnen, aromer och sötningsmedel, men får inte kallas saft utan till exempel dryck, säger Gunilla Henrysdotter.

En läsning av innehållsdeklarationen på Fun Light innehåller i stort sett bara varianter på så kallade E-nummer, vatten, surhetsreglerare, sötningsmedel, aromer och färgämnen. Det syns inga spår av riktig frukt.

Riktig saft får man genom att koka vatten, socker och bär eller frukter. I de flesta fall krävs även ett konserveringsmedel.

I sockerfria drycker används ett flertal sötningsmedel, varav aspartam är vanligast. Aspartam har ifrågasatts genom årens lopp, men Livsmedelsverket konstaterar att det inte finns några kända risker med att konsumera sötningsmedlet. Undantaget är personer som lider av den ovanliga ämnesomsättningssjukdomen fenylketonuri. De måste hålla intaget lågt.

Men ska man dricka saft överhuvudtaget? Nej, tycker inte kostrådgivaren, hälsopedagogen och författaren Maj Östberg Rundquist. Hon har skrivit boken Sockerdetektiven och är expert på att spåra upp det osynliga sockret i livsmedel och drycker.

– Saft innehåller mycket socker, visserligen mindre än i läsk men det är ingen oskyldig dryck, säger Maj Östberg Rundquist.

–Man behöver inte köpa saft överhuvudtaget. Det finns bättre alternativ. Det finns så många sockerkällor i den övriga maten vi får i oss, så det är bara bra om man tar bort en av de söta källorna.

Maj Östberg Rundquist föreslår att man pressar färska bär och dricker som juice, eller gör en smoothie av jordgubbarna. Rubindricka gjord på svartvinbärste och äppeljuice är en annan av kostrådgivarens favoriter.

– Visst är det lite mer jobb än att bara öppna en saftflaska men sockret är en jättebov för folkhälsan så man gör sig själv en tjänst. Dessutom är det ju trevligt att kunna njuta av färska och naturliga bär under sommaren, istället för att hälla i sig socker.

Hon tycker heller inte att man ska dricka sockerfria alternativ till saft. Den sockerkänslige underhåller sitt sötsug med sötningsmedel och man kan få förvirrade mättnadskänslor.

– Det är onödiga produkter. Innehållsdeklarationen på en Fun Light är en skräckläsning, den drycken har aldrig varit i närheten av en frukt.

Maj Östbergs råd till den som själv vill bli en sockerdetektiv är att lära sig ett antal produkter som man köper ofta genom att läsa innehållsdeklarationerna.

– Ju mer man lär sig om vad man köper i affären, desto lättare blir det att se vilka alternativ man kan ta till för att äta och dricka nyttigare.

Fakta/ saft och socker

– Saft framställs genom att koka vatten, socker och frukt eller bär. Drycken silas för att frukten och bären ska skiljas från vätskan. Kokad saft har längre hållbarhet än rårörd saft där bär, socker och vatten rörs ihop utan kokning.

– I regel tillsätter man konserveringsmedel, speciellt i saft gjord på jordgubbar och hallon.  I lingonsaft och rårörda drycker kan man tillsätta citronsyra som ger en konserverande effekt.

– Saft får inte innehålla färgämnen och aromer.  Om en dryck bara innehåller fruktarom så får den inte kallas saft, utan ”dryck med fruktarom”.

– Socker kommer från sockerrör, som odlas i bland annat Asien och Sydamerika. Sockerrör är en flerårig tuvad växt med uppemot fyra meter höga strån med långa slaka blad upptill. Stråna är fyllda av märg med sockerrik saft.

– Enligt statistiken konsumerar svensken strax under 40 kilo socker per år. Siffran har inte ändrat sig nämnvärt de senaste åren.

– Läsk och saft dricker man i genomsnitt ett par gånger i veckan, enligt

Livsmedelsverket. Män dricker läsk och saft oftare än vad kvinnor gör. Personer under 30 år dricker läsk och saft oftare än andra.

facebook Comments

Fler nyheter

Fakta om testet

Fakta om testet

Laboratoriet Eurofins i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat sju julskinkor på den svenska marknaden. Förutom analys av skinkornas salt-, vatten- och fetthalt har även förekomsten av antibiotika och bakterier kontrollerats.Analysen av salt-, vatten- och fetthalt utfördes på julskinkor utan spad och efter det att de malts ner till en homogen färs.Eurofins systerbolag i Tyskland undersökte förekomsten av antibiotikarester, medan den bakteriologiska analysen utfördes på Eurofins i Lidköping.Två skinkor av respektive fabrikat har levererats till laboratoriet i början av november för analys.I analysen ingår följande julskinkor:Enebackens, färdigkokta julskinkaWilly:s, kokt julskinkaCoop, färdigkokt julskinkaNybergs Deli, kokt benfri skinkaScan Piggham färdigkokt julskinka utan svålIca, färdigkokt julskinkaRidderheims, E-nummerfri julskinka

Gungor ofta farliga för barn

I Sverige inträffar det ungefär 110 olyckor där barn skadas allvarligt av gungor varje år. Samtliga uppges ske i privata trädgårdar. Därför har Konsumentverket och danska Sikkerhedsstyerelsen låtit testa 13 gungor avsedda för privatbruk.

Inte alla skolor följer mat-råden

Efter Livsmedelsverkets kampanj "Bra mat i skolan" har landets skolmat blivit bättre. Men det är fortfarande många skolor som inte följer råden.

Miljöbilsägare slipper betala fordonsskatt

Vid årsskiftet införs en skattebefrielse för personbilar som uppfyller särskilda miljökrav. Befrielsen ersätter den tidigare miljöbilspremien.

Handla säkert på nätet i jul

De flesta av oss vill spara några kronor på julklappsinköpen genom e-handel. Men om man inte är uppmärksam kan kostnaderna i stället stiga. Blufföretag, dåliga villkor och utländska varor ställer till det.

Om julklappen inte duger

Alla julklappar är inte till belåtenhet för mottagaren. Därför kan det vara bra att veta vad lagar och regler säger när det gäller öppet köp och ångerrätt.

Fel i lägenheten upprör mest

Brister och fel i lägenheten gör oss argast. Men även störiga grannar, hyresnivå och ombyggnationer finns med i listan över vad hyresgäster klagar mest över. Det visar statistik från hyresgästföreningen.

Pengarna tillbaka för dålig tatuering

Kvinnan var inte nöjd med resultatet av sin kosmetiska ögonbrynstatuering och vill ha pengarna tillbaka. Nu har hon fått rätt i ARN.
Laboratorietest

Stor skillnader på hållbarhet av glasögonglas

Vissa glasögon kan tappas i marken många gånger utan problem. Andra repas lättare och blir snabbare obrukbara. Ytbehandlingen skiljer sig mycket åt mellan glas från olika optiker. Och så gör även priset, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.