Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Man i träningslinne äter proteinbar.
Proteinbarer marknadsförs som bra i samband med träning, men kakorna rekommenderas inte av dietisten – De är som en chokladboll med extra protein, säger dietist Anna Hamilton. Foto: Istockfoto
Leg. dietist Anna Hamilton.
Leg. dietist Anna Hamilton. Foto: Joanna Lenner

Proteinbars framställs som ett nyttigt mellanmål för den som tränar. Men många innehåller också mängder med fett och socker, samtidigt som de saknar viktiga näringsämnen. – Tränar man normalt kan man gå upp i vikt om man äter de här regelbundet, säger dietisten Anna Hamilton.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 19 jan, 2015
Läs senare

”Ät i samband med träning” och ”för att bygga muskler och styrka”. Så lyder budskapen på förpackningarna. De chokladkakeliknande proteinbarerna säljs numera överallt ­– i mataffärerna, närbutikerna och träningskedjornas receptioner. Kakorna är lätta att ta med och trycka i sig före eller efter träning. Men frågan är hur nyttigt de är?

Testfakta tog hjälp av dietisten Anna Hamilton, en av grundarna till faktasajten matvett.se, för att granska innehållsförteckningarna på nio vanliga märken.

– Visst innehåller de mycket protein. Men man ska inte tro att det är några nyttigheter man äter. I förhållande till hur stort tillskott av kalorier de ger bidrar de över lag med väldigt lite annan näring som vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det betyder att du måste äta väldigt näringsrikt de andra målen för att få i dig allt du behöver och samtidigt inte gå upp i vikt.

Enligt Anna Hamilton kan det vara bra att fylla på med protein i samband med träning, framförallt för de som tränar väldigt hårt och ofta. Men av de proteinbars vi tittat på är det ingen som är optimal för ändamålet, även om vissa är bättre än andra.

– Ett återhämtningsmål med snabba proteiner och kolhydrater kan behövas direkt efter träningen för att hjälpa musklerna att återhämta sig och byggas upp. Men fetthalten i många av de här produkterna är för hög. Fett gör att magsäckstömningen går långsammare och man får därför inte den snabba näringstillförseln ut i kroppen.

Som återhämtningsmål är proteinpulver som man blandar ut med vatten bättre, menar Anna Hamilton. De innehåller vanligtvis mindre fett, och eftersom det är flytande näring kommer den också snabbare ut till musklerna.

En vanlig motionär behöver inte något extra intag av protein från barer eller pulver. Proteinbehovet tillgodoses för de allra flesta under de vanliga måltiderna. Däremot kan det vara bra med ett mellanmål före träningen för att orka prestera på hög nivå. Det är också bra med ett mellanmål efter passet om det är flera timmar till nästa planerade mål.

Väljer du att äta en proteinbar som mellanmål är rådet att välja en som kombinerar protein från flera källor, eftersom de har något olika egenskaper. Och välja en som har låg sockerhalt. Låg sockerhalt kompenseras dessvärre ofta av sötningsmedel i de här produkterna, vilket kan ge magbesvär i form av gaser eller ha en laxerande verkan.

På det hela taget finns det många andra mellanmål som är betydligt bättre och billigare.

– De proteinbarer vi tittat på är i princip som en fika eller en chokladboll med extra protein. Sex deciliter mjölk eller en och en halv deciliter kvarg ger samma proteinmängd, och då slipper du alla andra ingredienser som kroppen inte behöver, säger Anna Hamilton.

Fakta

Olika sorters protein
• Proteiner kan komma från animaliska produkter som kött, mjölkprodukter och ägg, eller från växtriket som bönor, linser, nötter, hampa, sädesslag.
• Många livsmedel från växtriket innehåller inte alla aminosyror som kroppen behöver.
• Protein från olika vegetabiliska källor kompletterar dock varandra. Man kan få i sig alla aminosyror från vegetabiliska källor om man äter varierat.
• Vissa proteiner går snabbare för musklerna att ta upp, till exempel vassleprotein.
• Mjölkprotein består till 20 procent av vassleprotein och till 80 procent av kasein som är ett ”långsamt protein”.

Näring och träning
• En normalperson behöver cirka 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. En person som tränar hårt och ofta behöver cirka 1,7 gram protein per kilo kroppsvikt och dag.
• Äter du mer energi än vad du behöver omvandlas onödig energi till fett och du går upp i vikt, oberoende av vad energin kommer från.
• Ett återhämtningsmål för den som tränar hårt och ofta bör innehålla 10 – 20 gram protein och ca 1 g kolhydrat per kg/kroppsvikt. Protein från vassle är bra i återhämtningsmål eftersom det går snabbt för kroppen att ta upp det.
• 20 gram protein får du i dig genom att äta ca 1,5 deciliter kvarg eller dricka 6 deciliter mjölk. Lägg till 1-2 bananer eller ett glas juice för kolhydraterna och eventuellt en smörgås så har du ett återhämtningsmål. Kvarg med bär, en rågsmörgås med ost eller ägg eller bönröra passar bra som mellanmål.
 De sötningsmedel som används i flera av produkterna kan ge magbesvär i form av gaser (till exempel polydextros, oligofruktos) eller ha en laxerande effekt (till exempel maltitiol).

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Greppvänliga sulor minskar halkolyckor

Varje år skadas runt 25 000 personer i Sverige sedan de halkat omkull på is eller snö enligt Konsumentverket. Risken för att halka ökar markant om man inte har rätt sorts skor på fötterna. Testfakta har testat 40 olika sorters skor för att avgöra vilka som håller dig på benen – och vilka du riskerar att halka med. 

Laboratorietest

Otillåtna pesticidhalter i färska örter – flera dillsorter borde inte säljas i butik

Testfaktas stora laboratoriegranskning av färska örter visar att flera av dem innehåller det förbjudna bekämpningsmedlet DDT och otillåtet höga halter av svamppesticiden penkonazol.

Laboratorietest

Stor skillnad på smak och pris mellan olika kaffesorter

Bryggkaffe har onekligen en särskild plats i svenska hjärtan; puttrandet från en bryggare är nog ett av de svenskaste ljud som finns. Samtidigt har kaffet ökat rejält i prisde senaste åren. Testfakta har testat smak och akrylamidhalt på de tolv vanligaste 
sorterna av bryggkaffe i butik, och hittar både toppval och bottennapp. 

Laboratorietest

Test av Clas Ohlsons noppborttagare

På uppdrag av Testfakta har det ackrediterade laboratoriet Weber & Leucht GmbH i Fulda, Tyskland, genomfört ett omfattande prestanda- och kvalitetstest av Clas Ohlsons noppborttagare (artikelnummer 44-6180). Testet omfattar mekanisk prestanda, ergonomi, säkerhet och användarvänlighet och bygger på etablerade och standardiserade testmetoder för textila produkter.

Viktigt med rätt säng för god sömn

Fast eller mjuk, skum eller spiralfjädrar, zonindelad eller inte? Många begrepp och ett gigantiskt utbud gör det svårt att hitta rätt i sängdjungeln. Testfakta och ergonomiexpert Dr Florian Heidinger reder ut begreppen.

Laboratorietest

Håller kalsongerna måttet? Testfaktas stora kalsongtest ger svar.

Kalsonger som tappar formen och blir noppiga efter några tvättar gör ingen glad. Testfaktas stora laboratorietest av boxerbriefs i bomull visar att skillnaderna i kvalitet är stora. Jack & Jones, Calvin Klein och Calida klarade tvätt, torktumling och töjning bäst – medan Björn Borg och Uniqlo tappade formen.

Laboratorietest

Mögelgift i tomatpuré

Tomater som möglat under odling eller lagring kan bilda mögelgifter med potentiellt allvarliga hälsorisker. Testfaktas analys av 14 fabrikat av tomatpuré visar på anmärkningsvärt höga nivåer i vissa produkter.

Laboratorietest

Som man bäddar får man sova

En bra bäddmadrass kan göra din säng både bättre och skönare. Men det är stora skillnader mellan olika märken visar Testfaktas stora test av bäddmadrasser under 3000 kronor.

Laboratorietest

Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Priset på glasögonglas skiljer sig rejält mellan olika tillverkare och optikerkedjor. Testfaktas stora test av glasögonglas visar att premiumglasen från tillverkarna är något bättre, framför allt när det gäller reptålighet, men inga glasögonglas är dåliga.

Laboratorietest

Bästa ljusslingan till vintermörkret

Slingor av smålampor som lyser upp trädgården eller balkongen är en upplyftande syn under vinterhalvåret och gör den mörka årstiden lite ljusare. Men vad kostar det att ha dem tända dag och natt hela vintern, och hur vet man vilka som håller år efter år och vilka som bara klarar en säsong innan de ger upp? 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.