Många tillsatser i vanlig glass

Många tillsatser i vanlig glass

Sommar, värme och glasskiosk. Den som svalkar sig med en glasspinne under heta sommardagar får inte bara i sig stora mängder socker och fett. Tillverkarna använder även mängder med tillsatser ? bland annat luft.

Ia Wadendal Publicerad: 2 aug, 2010
Läs senare

Svenskar äter nästan tolv kilo glass per person och år. Högsäsong för glassförsäljningen är förstås under sommaren. Utbudet är stort. Det finns mycket att välja på förutom gräddglass och ispinnar: sorbet, yoghurt-, havre- och tofuglass är några exempel.
Men vad innehåller glassen egentligen, och är den nyttig på något sätt?

De traditionella ingredienserna i glass är mjölk, grädde, fett och socker. Glassen i kiosken eller affären har fler beståndsdelar. Förutom det vanliga sockret tillsätts ofta också glukossirap.

Emulgeringsmedel används för att kunna blanda fett och vatten. Så kallade mono- och diglycerider från vegetabiliska fettsyror binder ihop fett och vatten till en stabil blandning. Det går också att åstadkomma med äggulor, men mono- och diglycerider är enklare att hantera i framställningsprocessen.

Stabiliseringsmedel används för att förhindra att glassen smälter snabbt. Både emulgerings- och stabiliseringsmedel kommer för det mesta från växter eller frukt. Fruktkärnmjöl är ett exempel på ett vanligt stabiliseringsmedel.

Men även om glassen innehåller fruktbitar och puréer så tillsätts ändå aromer och färgämnen. Enligt glasstillverkarna räcker inte smakämnena i bär och frukt till för att ge tillräcklig smak. Färgämnena används för att ge smakerna kulör, till exempel grön pistageglass.

En annan viktig ingrediens är luft. Det är faktiskt mycket luft i vanlig glass, som blir fluffigare, mjukare och lättare att äta när tillverkaren ”piskar in” luft.

Nyttigheten då? Visst finns vitaminer och mineraler i mjölken, men annars är glass rent generellt en rätt stor socker- och fettfälla.

– Jag tycker inte att man ska äta glass så ofta, eftersom den innehåller både fett och socker. Det gäller oavsett om den är hemgjord eller köpt i butik. Men när man äter ska man förstås unna sig den man tycker är godast, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Två eller tre gånger i veckan är det okej att äta glass, enligt Heléne Enghardt Barbieri. Men då gäller det att man inte äter en massa godis också. Då blir den totala socker- och fettkonsumtionen för hög.

Är yoghurt- och tofuglass nyttigare än vanlig glass?

– Det kan man inte säga generellt. Det är oftast mindre fett i yoghurtglass och sockermängden är likvärdig. Det gäller för tofuglassen också. Men den är ju bra för dem som inte kan äta vanlig glass, och den har möjligen en bättre fettsammansättning: vegetabiliska fetter och en mindre mängd mättat fett, säger Heléne Enghardt Barbieri.

Isglass och sorbet då, är inte det lite lättare glassar?

– De innehåller ofta mer socker än gräddglass. Men om man vill ta bort fettet så, javisst.

Osötade glassar finns egentligen inte, eftersom man tillsätter sötningsmedel istället för socker. De sötningsmedel man får i sig via glass är inte farliga, säger Heléne Enghardt Barbieri.

– Om man vill gå ner i vikt kan det vara bra att hålla sig till de sockerfria alternativen om man nu vill äta glass.

Själv är hon ingen stor glassfantast. Det blir glass högst en gång i månaden hos familjen Enghardt Barbieri.

– Vi äter inte glass så ofta. Under sommaren kan det kanske bli en gång i veckan, och sonen är inte heller så intresserad. Å andra sidan äter han en del annat onyttigt, säger hon och skrattar.

facebook Comments

Fler nyheter

Förbättrad guide till bilköpet

Ska du investera i en ny bil? Underlätta beslutet genom att använda Nybilsguiden. Du kan jämföra, rangordna och få fram fakta om bilarna du funderar på.

Mobilförsäljning går mot rekord

Mobilbranschen gnuggar händerna av glädje. Försäljningen ser ut att slå alla rekord i år.

Så jagar Blocket nätskurkar

Varje år anmäls tusentals nätbedrägerier och ett vanligt tillvägagångssätt är en Blocket-annons. Den som missköter sig hamnar på köp-och säljsajtens svarta lista och varje dag plockas sju-åtta procent av annonserna bort.

Klagomålen på resor ökar

Resor tillhör de vanligaste klagomålen till både Allmänna Reklamationsnämnden och Konsument Europa. Allra mest klagar vi på flygresor.

Inget bly i svenska leksaker

Efter larmen om höga halter av bly i leksaker har Konsumentverket gjort stickprov i butiker. Inga svenska leksaker med för höga halter hittades, men däremot fanns leksaker från företag Mattel kvar på hyllorna - trots att de borde varit återkallade.

Välj rätt hd-kamera

Nu kommer filmkameror med hd-kvalitet. De kostar mer, men ger bättre bild. Vill man kunna redigera filmen krävs det dock en stark dator.
Laboratorietest

Varannat regnställ läcker

Fyra av nio regnställ läcker, ett som ett såll. Dessutom finns det höga halter av det farliga ämnet ftalater i ett av ställen. Det visar Testfaktas laboratorieundersökning av nio vanliga märken.

Kalles vs Kalles

Kaviar är inte längre bara en tub med fiskrom. Idag finns det både möjliga och omöjliga kombinationer och längst har Kalles Kaviar gått. Testfakta lät original, ägg, färskost och nyheten banan gå en match i ett minitest.

Tittarna vann över tv-bolaget

Gör betal-tv-bolagen stora ändringar i utbudet ska kunderna ha rätt att säga upp abonnemanget. Det slår Allmänna Reklamationsnämnden fast.

Heta uppfinningar som underlättar vardagen

En självgående golfvagn, ett vanligt dörrlås som öppnas utan nyckel och en ventil som skyddar huset mot vattenskador. Framtidens uppfinningar är här.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.