Kraftig ökning av godisätande

Kraftig ökning av godisätande

Konsumtionen av godis och läsk har ökat dramatiskt under de senaste 25 åren, vilken tros vara en orsak till att svenska barn blir allt fetare.

Mikael Bergling Publicerad: 26 Okt, 2007
Läs senare
1980 åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis. 2005 hade konsumtionen ökat till 15,2 kilo per år, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Sammanlagt beräknas vi i år äta chokladkakor, sega råttor, tuggummin och liknande för runt nio miljarder kronor .
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att andelen överviktiga barn ökar.
– Att vi äter och dricker alltmer godis och läsk är en av de mest fettmadrivande förändringarna i samhället.
Bör vi sluta att äta godis?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi ibland har behov av belöningar. Dessutom är sötsaker en del av vår kultur. Det är alltså helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan. Vi måste kunna hantera våra njutningsämnen vare sig det handlar om alkohol eller godis, annars får vi problem.
Varför äts det allt mer godis?
– En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för exempelvis 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.


facebook Comments

Fler nyheter

Så gäller försäkringen vid sommarens vanligaste stölder

Cykel- och fickstölder tillhör brotten som ökar mest under sommaren. Men vilken ersättning du får om du drabbas kan skilja stort mellan olika hemförsäkringar, visar Testfaktas genomgång.

Färre väljer ekologiskt på Systemet

Försäljningen av ekologiska drycker på Systembolaget har minskat med hela 16 procent under årets tre första månader, skriver Ekoweb.
Laboratorietest

Låg kvalitet på lakanen

Slitstarka lakan som varken noppar sig eller tappar formen är svåra att hitta i svenska butiker. Prislappen ger heller ingen bra vägledning. I Testfaktas test är det dyraste lakanet visserligen bäst, men det billigaste hamnar på en god andraplats.

Altantider –här är de giftfria alternativen

Visst är det härligt att sätta fötterna på en solvarm altan. Ännu bättre känns det förstås om bräderna inte innehåller gifter. Testfakta guidar dig till alternativen till tryckimpregnerat virke.
Laboratorietest

Så mycket försämras skyddet i solkläderna

Solskyddskläder till barnen är en självklar investering för många familjer inför semestern. Men det är stora skillnader på hur bra solskyddet sitter i när plaggen används, visar Testfaktas test.

Mobiloperatörerna luras om 4g-hastigheten

Surfhastigheten med 4g ligger långt ifrån vad operatörerna lovar, enligt ett test som tidningen PC för Alla har gjort.

Så väljer du rätt pulsklocka

Elit eller nybörjare – alla som tränar kan ha hjälp av en pulsklocka för att nå bättre resultat. Men modellerna är många, prisspannet enormt, och för den som överväger köp finns mängder av finesser att ta ställning till. Testfakta reder ut de viktigaste skillnaderna.
Laboratorietest

Lika bra solskydd i billiga brillor

Dyra solglasögon med hög trendfaktor skyddar inte bättre mot solljuset än vad ett par lågprisbrillor gör, visar Testfaktas test. Vad du däremot får med ett par dyrare glasögon är bättre reptålighet.

Så tjänar företagen på öppet köp

Att erbjuda öppet köp är inget måste för butiker, trots det blir returvillkoren allt generösare. Men det handlar inte bara om ökad service, utan också om att vi ska handla mer. – Jag har en misstanke om att konsumenter begår systematiska misstag när det gäller öppet köp, säger ekonomiforskaren Robert Östling.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.