Altantider –här är de giftfria alternativen

Altantider –här är de giftfria alternativen

Visst är det härligt att sätta fötterna på en solvarm altan. Ännu bättre känns det förstås om bräderna inte innehåller gifter. Testfakta guidar dig till alternativen till tryckimpregnerat virke.

Ia Wadendal
Ia Wadendal Publicerad: 31 Maj, 2013
Läs senare

Det är lätt att fastna för tryckimpregnerat när man ska välja virke till altanen. Det har en hållbarhet på mellan 20 och 40 år, det är lättarbetat, och är dessutom absolut billigast av de material som man kan använda.

Men det går inte att komma ifrån att tryckimpregnerat virke är dåligt för miljön. Trots att de mest farliga ämnena som arsenik och kreosot inte längre används i virke som säljs till allmänheten, behandlas det ändå med medel som är farliga för både djur och växter. Dessutom förstörs inte de giftiga ämnena i virket vid vanlig förbränning, utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar.

Såväl Kemikalieinspektionen som Naturskyddsföreningen anser att man bör undvika tryckimpregnerat virke, och titta på alternativen istället.

– Jag tycker att man noga ska överväga behovet, och välja obehandlat virke i första hand. Kärnfuru, lärk, ek och cederträ är några alternativ. Det har också kommit en kiselbaserad teknik som ser mycket lovande ut, säger Henrik Appelgren, doktor i toxikologisk genetik och hälsoriskbedömare vid Kemikalieinspektionen.

Impregnerat trä skyddar mot rötangrepp, och även mot svamp och mögel om det underhålls regelbundet med träskyddsmedel. Vid tryckimpregnering använder man oftast vattenlösliga träskyddsmedel som innehåller koppar – det ger en grön färg. En annan process – vakuumimpregnering – innebär att ofärgade lösningsmedelsburna träskyddsmedel används.

Nordiska Träskyddsrådet har utarbetat en branschstandard med olika skyddsklasser som följer Kemikalieinspektionens reglering. Impregnerat virke kontrolleras också regelbundet av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Eftersom kemikalierna i virket är fixerade i träet ska det inte vara någon fara vid hudkontakt till exempel.

– Det är troligen en mycket liten risk för hälsan eftersom den aktiva substansen finns kvar i väldigt liten omfattning efter att träet behandlats. Men det är ändå onödigt att använda det, säger Henrik Appelgren och hänvisar till att koppar är giftigt för vattenlevande växter och djur.

Till odlingsbänkar, trädgårdsmöbler och sandlådor för barn bör man inte använda tryckimpregnerat virke.

Mikael Westin, generalsekreterare i Nordiska Träskyddsrådet, NTR,  tycker i sin tur att ingen behöver vara orolig för att köpa tryckimpregnerat virke som har NTR-märkning:

–Nuförtiden är det en så väldigt liten del av virket som innehåller koppar. Om man tar en löpmeter trallvirke på 3,6 kilo är det bara cirka sex gram som är ren koppar, säger han.

Det går dock att hitta virke som har en hållbarhet på mellan 10 och 20 år med en naturlig motståndskraft mot röta. Nackdelen är att de mer miljövänliga alternativen kostar mer.

Lärk, ek och ceder är några exempel, men även värmebehandlat trä och det nya ekologiska Organowood – där inga biocider eller tungmetaller används – kan vara värt att reflektera över. Träkomposit som är tillverkat av träspill och återvunnen plast är i princip helt underhållsfritt.

Tidigare fanns det även linoljeimpregnerat och vaxat virke – det är numera rätt ovanligt och svårt att hitta. Linoljeimpregneringen har inte uppnått tillräcklig kvalitet – träet svartnar väldigt snabbt.

 

Fakta

Tryckimpregnerat virke

Det finns flera olika kemiska ämnen som används för att impregnera trä. Det vanligaste i produkter som säljs till privatpersoner är virke med kopparföreningar. Kopparimpregnering är godkänt för att användas ovan mark, men är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur.

Andra ämnen som kan användas för impregnering av virke är till exempel borsyra, tebukonazol och zink – samtliga är skadliga för miljön.

Kasserat tryckimpregnerat virke klassas som miljöfarligt avfall och måste lämnas till återvinningscentral. Man får under inga omständigheter elda upp det hemma.

Grönt tryckimpregnerat kostar omkring 110 kr/kvm, och brunt cirka 140 kr/kvm.

Källor: Kemikalieinspektionen, bygghandeln

Åtta alternativa material till altanbygget

• Lärk, oftast med ursprung i Sibirien. Hållbart och med motståndskraft mot röta. Ganska dyrt, och något tveksamt med tanke på transportsträckorna. Kräver underhåll med träolja. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Ek är hårt och hållbart och har en naturlig motståndskraft mot röta. Måste skruvas med rostfri skruv eftersom eken avger garvsyra vid fuktigt väder, och vanliga trallskruvar klarar inte det. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Kärnfuru är den innersta delen av furun som är fetare och mer hållbar. Kärnfuru är tåligt mot röta, men har bara hälften så lång livstid om man jämför med tryckimpregnerat virke. Kan variera i kvalitet, och kräver underhåll med träolja. Priset ligget på cirka 230 kr/kvm.

 

• Organowood är nordisk furu som modifierats industriellt med kiselämnen som binds till fibrerna och skapar en barriär mot rötangrepp och flamskydd. Det ska enligt tillverkaren vara fritt från biocider och tungmetaller, och mycket hållbart. Underhålls med träskyddsolja. Trallvirket har fått klass A-rekommendation av Sunda Hus och har tio års rötskyddsgaranti. Cirka 400-500 kr/kvm.

 

• Värmebehandlat trä, oftast av furu men nästan alla träslag kan behandlas i denna kemiska process med värme och vattenånga. Tåligt mot röta men kan bli sprött och det finns risk för sprickor. Kan behöva förborras. Kräver underhåll med träolja. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Ceder har en naturlig motståndskraft mot röta och svampöverväxt. Tveksamt med tanke på långa transporter vid import. Kräver underhåll med olja eller lasyr för att behålla rödbrun färg. Dyrt, kostar mellan 400 och 500 kr/kvm.

 

• Träkomposit är virke av träspill och återvunnen plast. Det är mycket hållbart och i princip underhållsfritt. De flesta tillverkare garanterar att det är giftfritt och inte skadar miljön. Kräver ett tätt regelverk under, har inte samma bärighet som furu. Dyrt, kostar mellan 600 och 1200 kr/kvm.

 

• Tropiska träslag, som bankirai, cumaro och ipé. Mycket hårt virke som är tåligt och underhållsfritt, men rätt dyrt. Kräver ofta förborrning. Tveksamt ur etisk vinkel. Köp bara sådant som är certifierat och har FSC-märkning. Dyrt, mellan 300 och 800 kr/kvm.

Källor: Träskyddsföreningen, bygghandeln, tillverkare

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.