Hög halt av bisfenol A i kokosmjölk

Hög halt av bisfenol A i kokosmjölk

Foto: Anna Sigge
Laboratorietest

Att konserverad mat kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A är numera allmänt känt. Men hur skiljer sig halterna åt mellan några av våra vanligaste konserver? Testfaktas analys ger svaren.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 14 sep, 2012
Läs senare

Bisfenol A blev nyligen förbjudet i nappflaskor och barnmatsburkar. Men det är fortfarande vanligt förekommande i konserverad mat, visar Testfaktas test.

Debatten om bisfenol i livsmedelsförpackningar tog fart i våras efter att Svenska Dagbladet låtit fyra reportrar äta mestadels konserverad mat under en tid. Efter endast två dagar hade bisfenolhalten i urinen ökat med mellan 2.800 och 4.600 procent hos reportrarna.

Vad experimentet inte visade var vilken typ av konserver som ger störst risk för exponering. Testfakta skickade därför in åtta vanliga konservburkar till det franska laboratoriet Eurofins. Resultaten visar på intressanta skillnader. Medan burkdryckerna inte innehåller några uppmätbara halter alls, hade övriga livsmedel halter på mellan 1,34 mikrogram och 473 mikrogram per kilo.

Professor Bo Jönsson vid Lunds medicinska fakultet var den som utförde studien åt Svenska Dagbladet.
– Era analysresultat bekräftar vår undersökning, att konserver är en stor källa till bisfenol A, och förklarar varför halterna i urinen kan bli så höga som de blev. Sedan är det intressant att det skiljer så pass mycket mellan olika burkar. Det borde tyda på att det går att minska bisfenolet i konserverna, säger han.

[PDF]

Klart högst halt av bisfenol A hittades i kokosmjölken från Santa Maria – 473 mikrogram per kilo. I dagsläget finns inget gränsvärde för bisfenol A i livsmedel som är förpackat i konservburkar. Men enligt Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, är det en anmärkningsvärt hög halt.
– Vi vet att halten bisfenol A i konservburkar vanligtvis inte överstiger 50 mikrogram. Att kokosmjölken ligger så här högt förvånar mig, säger han.

Enligt laboratoriet behöver inte allt bisfenol i kokosmjölken komma från själva konservburken, utan från till exempel en tunna eller annan typ av behållare tidigare i framställningsprocessen. 

– Det är en möjlig förklaring. Men man vet också att ju fetare ett livsmedel är, desto troligare är det att restmängder av bisfenolet migrerar in i livsmedlet. Och kokosmjölk innehåller mycket fett, säger Kettil Svensson. 

Att fetthalten kan ha betydelse visar också de övriga resultaten i Testfaktas undersökning. Burkdryckerna innehåller inget fett och inte heller någon bisfenol. Tomaterna och de vita bönerna har låg fetthalt och förhållandevis lite bisfenol, medan halterna i de fetare köttkonserverna ligger högre. 

Som orolig konsument finns det alltså ett riktmärke att gå efter. Men vill man vara helt på den säkra sidan bör man välja bort konserverna till förmån för andra förpackningar som tetra.
– Polyeten som finns i tetraförpackningar är en enklare plast som inte släpper ifrån sig så mycket kemikalier. Samtidigt vill jag understryka att man måste äta kilovis med konserver för att komma upp i de nivåer som EU anser vara farliga, säger Kettil Svensson.  

Den riskbedömning, som EU bygger sitt tolererbara dagliga intag (TDI) på, är dock inte helt okontroversiell. Enligt professor Bo Jönsson i Lund finns det ett antal djurstudier som visar på negativa effekter vid betydligt lägre exponering.
– Att man förbjudit det i nappflaskor och barnmatsburkar tyder på att det inte är helt lätt att göra en riskbedömning för bisfenol utifrån den forskning som finns. Jag tycker man borde använda försiktighetsprincipen även på konserver. Bisfenol hör inte hemma i mat, säger han. 

Fakta om testet

Det franska laboratoriet Eurofins har på Testfaktas uppdrag analyserat halten bisfenol A i åtta olika konserver med livsmedel. Proverna är tagna på själva livsmedlet och inte på burken. Beroende på burkens mängd skickades mellan tre och fyra burkar av varje fabrikat in till laboratoriet.

Fakta om bisfenol A

Från början togs bisfenol A fram av läkemedelsindustrin som syntetiskt kvinnligt könshormon, östrogen. I dag är ämnet en av världens vanligaste plastkemikalier och finns i allt från matbehållare och husgeråd till bilens instrumentbräda, vattenledare, tandproteser och kassakvitton. I konservburkar finns bisfenol A i lacken som sitter på insidan av burken.

Bisfenol A är hormonstörande och kan framförallt skada barns utveckling. I dag finns inget gränsvärde för halten bisfenol A i livsmedel som kommit i kontakt med epoxylack i konservburkar. Däremot finns ett så kallat tolererbart dagligt intag, TDI, på 50 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag. Men detta gränsvärde är omdiskuterat eftersom de riskbedömningar som gjorts har kommit till mycket olika slutsatser.

År 2011 förbjöd EU bisfenol A i nappflaskor och i början av 2012 förbjöds ämnet även i barnmatsburkar i Sverige. Kemikalieinspektionen har även föreslaget ett förbud mot bisfenol A i kvitton.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Varning för farliga D-droppar

Livsmedelsverket varnar för Inno Pharma vitamin D3 drops som innehåller en så hög halt D-vitamin att de kan vara farliga. Varningen gäller särskilt barn.

Forskare oense om socker som biföda

Socker kan göra bin sjuka och bidra till bidöden, menade biodlare och forskare i en tidigare artikel från Testfakta. Men uttalandena får kritik från annat forskarhåll. – Påståendena saknar vetenskaplig grund, hävdar Ingemar Fries, professor i biodling.

Ovisst om svenska VW-ägares ersättning

I slutet av juni blev det klart att amerikanska VW-ägare får skadestånd för bilföretagets fusk med utsläppsdata. Men det är inte samma sak som att drabbade svenska bilägare också kommer att få någon kompensation.

Sockerdiet kan förklara bidöd

Socker som vinterföda åt bina istället för honung kan vara en orsak till bidöden, menar flera biodlare och forskare. Men som konsument är det svårt att hitta alternativ. Även KRAV godkänner socker i bikupan, bara det är kravsocker. – För bina är det precis lika illa, säger forskaren Tobias Olofsson.
Laboratorietest

Rätt pensel sparar både tid och kraft

Ska du måla om huset kan du spara ordentligt med både tid och arbete genom att välja rätt pensel, visar Testfaktas test. Det är också stora skillnader på penslarnas hållbarhet och hur bekväma de är att arbeta med.

Späckat med allergener i ekologisk solkräm

Ekologiska solkrämer kan vara bättre för miljön. Men för en känslig hud kan de ”naturliga” produkterna tvärtom vara värre, visar Testfaktas granskning. – Eteriska oljor är inga bra ingredienser i en solkräm, säger hudexperten.
Laboratorietest

Bästa trädgårdsslangen utsedd

Skiljer det något mellan en trädgårdsslang för 99 kronor och en för drygt tusen? Testfakta har jämfört hanterbarhet och kvalitet på sju olika slangar.

Mögelgifter i knäckebröd

Flera produkter från knäckebrödstillverkaren Wasa har visat sig innehålla mögelgiftet Ochratoxin A långt över gällande gränsvärde, enligt ett EU-larm. Knäckebrödet, som även nått Sverige, har nu återkallats.

Stäng blodsugarna ute med rätt nät

Är du trött på att få in mygg, flugor och getingar under sommaren? Skaffa ett insektsnät till fönstret. Testfakta har undersökt åtta produkter på marknaden. Här ser du vilka som har de smartaste funktionerna och vilka som är enklast att sätta fast.

Så säger Carlsberg

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.