Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Uppdragstest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Nio fabrikat av värmeljus i stearin laboratorietestades. Foto: Rikard Kihlström
Tre ljus från tre olika förpackningar av samma fabrikat brann under videoövervakning med timer tills det sista ljuset slocknade. Foto: IPI
För att utvärdera hur mycket ljusen sotade fick de brinna under en glasskiva. Foto: IPI
Flammans höjd mättes efter en viss brinntid. Foto: IPI
Ljusen placerades i en hållare med en linjal i bakgrunden för att mäta lågans höjd. Foto: IPI
Laboratorietest

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest
Malin Hefvelin Publicerad: 3 dec, 2024
Läs senare

Vintermörkret är som vackrast upplyst av en massa tända ljus, det bidrar till både mysfaktor och värme. Många miljoner värmeljus tänds varje år i Norden, framför allt kring vinterns storhelger. Att de kallas värmeljus är just tack vare sin förmåga att hålla något varmt, som till exempel en tekanna. I engelskspråkiga länder kallas de ofta tea lights, teljus.

Värmeljus är generellt sett en ganska billig produkt per styck, men prisskillnaderna blir ganska stora i slutändan om man gillar att omge sig av levande ljus. Även kvalitetsmässigt finns det en hel del som skiljer olika tillverkares värmeljus åt, både när det gäller brinntid, lågans storlek och hur stabilt lågan brinner.

[PDF]

De värmeljus vi köper i affären idag är vanligtvis tillverkade av paraffin, stearin, vegetabiliskt vax eller en blandning av dessa. Paraffin framställs av fossil olja som vid förbränning förstärker växthuseffekten, medan stearinljus tillverkas av biobaserat eller förnybart material som animaliskt eller vegetabiliskt fett. Det animaliska fettet som också kallas talg är ett bra exempel på hur man kan använda animaliska restprodukter.

Samtliga tillverkare uppger att de testade ljusen är tillverkade av animaliskt fett, med undantag av IKEA som har en liten andel vegetabiliskt rapsbaserat innehåll. Samtliga garanterar att ingen palmolja använts.
Även om det står att ljuset är tillverkat av 100 procent stearin så innehåller det ofta några procent paraffin för att ge ljuset bättre brinnegenskaper.

Vilket värmeljus brinner då längst? Och vilket ger mest värde för pengarna? Testfakta har låtit det oberoende laboratoriet IPI i Tyskland testa tolv olika sorters värmeljus av stearin som utgör ett representativt urval av de vanligaste märkena på den nordiska marknaden. Nio av dessa säljs i Sverige.

Brinntiden visar på stora skillnader
Brinntiden mättes på tre värmeljus, slumpvis utvalda ur tre olika förpackningar, som placerade i ett dragfritt rum. Längst brinntid av alla hade värmeljusen från Rusta, där alla tre ljusen brann i över sju timmar, med en snittid på 7 timmar och 16 minuter. Det är en bra bit över utlovad tid på 6 timmar. ICA:s värmeljus presterade också mycket väl och brann i snitt 6 timmar och 49 minuter, liksom Liljeholmens ljus som slocknade efter 6 timmar och 45 minuter. I botten hittar vi IKEA:s ljus som bara brann i 6 timmar och 7 minuter, och Clas Olsson som brann en minut längre, 6 timmar och 8 minuter.

– Brinntiden för ett värmeljus beror inte enbart på dess storlek. Materialet i veken/vaxet samt miljöfaktorer som luftfuktighet, drag och temperatur påverkar också brinntiden säger Michael Maier, testledare på IPI.

Lågan ska inte fladdra
Den vackraste lågan på ett ljus är stor och fast och ryker inte. Höjden på lågorna mättes i ett dragfritt rum och resultatet varierade stort mellan de testade ljusen. Rusta och Clas Ohlson hade de största lågorna på 17 mm. Minst låga hade ljusen från Dollarstore, bara 12 mm.

När ljusen utsattes för drag visade sig ÖoB vara mest motståndskraftigt och klarade blåshastigheter på upp till 1,55 m/s - motsvarande en lätt bris - innan de slocknade. ICA:s ljus var känsligast och blåstes ut redan vid 0,78 m/s. Inget av ljusen i testet sotade, vilket bidrar till en bättre inomhusmiljö.

– De mindre stabila ljusen riskerar att slockna på grund av luftflödet orsakat av en passerande person eller en dörr som stängs säger Michael Maier.

[PDF]

Testet visar att det finns stora skillnader mellan olika värmeljus av stearin. Rustas ljus blir testvinnare och utmärker sig med längst brinntid, stor och stabil låga samt jämn kvalitet, medan Clas Ohlson hamnar i botten med relativt kort brinntid och stor skillnad mellan olika värmeljus, det skiljer nästan en timme i brinntid.  

De billigaste ljusen per styck är Ikeas ljus. När man mäter hur mycket man betalar för brinntid ser det däremot annorlunda ut. Då ger Rustas och Dollarstores ljus mest värde för pengarna, medan Asp-Holmblad är dyrast.

Så genomfördes testet:

Det tyska oberoende laboratoriet IPI i Stuttgart har på uppdrag av Testfakta testat tolv värmeljus av stearin.

Följande värmeljus har testats:

Samtliga marknader:

  • IKEA
  • Rusta
  • Asp-Holmblad
  • Liljeholmen
  • Clas Ohlson

Finska marknaden:

  • Tokmanni Kotikulta
  • Kesko Pirkka

Svenska marknaden:

  • Ica
  • ÖoB Bright
  • Dollarstore Inicio
  • Axfood Fixa

Norska marknaden:

  • Europris Vie Eco

 

Testet omfattade följande parametrar:

Brinntid
Tre värmeljus av varje märke placerades i ett dragfritt rum där brinntiden för varje värmeljus mättes och utvärderades.

Lågstorlek
Tre värmeljus av varje märke placerades framför en linjal och fotograferades efter 5 minuters brinntid. Lågstorlekarna för de tre värmeljusen beräknades och utvärderades utifrån fotografierna.

Lågans stabilitet
En rörlig fläkt flyttades gradvis mot tända värmeljus tills de slocknade av vinddraget, varefter vindhastigheten mättes i det läget med hjälp av en vindmätare.

Sotning
Ett tänt värmeljus placerades i ett stativ med en glasskiva ovanför. Efter 1 minuts förbränning utvärderades sotrester på glaset.

Innehållet i värmeljus

Värmeljus kan tillverkas av en rad olika typer av material.

Stearinljus är gjort av animaliskt eller vegetabiliskt fett, det vill säga rester i form av slaktavfall och fett från olika växtoljor. Växtoljor kan till exempel komma från raps, soja, palm eller solros. Fettet raffineras, det vill säga det smälts ner och renas från orenheter. Genom en kemisk process som kallas för hydrolys bryts fettet ner till fettsyror, bland annat stearinsyra, som används för att tillverka stearin. Animaliska och vegetabiliska fetter är förnybara råvaror och därmed mer miljövänliga alternativ än paraffin.
Även om det står att ljuset är tillverkat av 100 procent stearin så innehåller det ofta några procent paraffin. Tillverkarna uppger att det är för att ge ljuset bättre brinnegenskaper.

Paraffin tillverkas av olja, en fossil produkt som släpper ifrån sig stora mängder koldioxid och bidrar till växthuseffekten. Paraffin bildar gaser och antänder vid lägre temperatur än stearin, något som gör dem något mer brandfarliga. Man bör därför inte ha flera paraffinljus tillsammans, eller i eller nära andra brännbara föremål. Paraffin är ofta ett billigare alternativ än stearin.

Naturvax eller vegetabiliskt vax är ofta gjort av rapsolja som är miljövänligt och förnybart, men kan också bestå av palmolja.

Så ska ljuskoppen sorteras

Värmeljuskoppar av aluminium ska separeras genom att vekeshållaren dras loss från koppen. De ska inte slängas i hushållssoporna eller sorteras som metallförpackningar i den lokala återvinningsstationen, utan kopp och vekeshållare lämnas på återvinningscentralen som metallskrot. Då kan anläggningens stora magneter separera stålet i vekeshållaren från aluminiumet i koppen och varje metall kan smältas ner för sig och återvinnas till nytt stål och nytt aluminium. Värmeljuskoppar av plast ska sorteras som restavfall – alltså i dina hushållssopor, och energi­återvinns, alltså eldas upp.

[Källa: sopor.nu]

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Inaktiva elkonsumenter förlorare

Den som tecknade elavtal för ett år sedan har kunnat spara upp till  fyra tusen kronor i elkostnad, visar statistik från Elpriskollen. Fast elpris är just nu bliigare än rörligt.
Laboratorietest

Stegräknarna räknar fel

En stegräknare lever inte alltid upp till namnet. Testfaktas test av åtta olika modeller visar att tusentals steg aldrig registreras och att en bilfärd uppfattas som en promenad.

Fakta om testet

Stora brister i läkemedelsförsäljningen

Knappt hälften av alla butiker som säljer receptfria läkemedel har rapporterat sina försäljningsvolymer till Läkemedelsverket. Enligt lag kan butikerna som struntar i att rapportera drabbas av vite, uppger Sveriges Radio.

SBAB utnyttjat i värderingsbluff

Den danska huvudman som lockat svenska konsumenter till sina värderingssajter använder en liknande nätadress som SBAB. Den som via sökmotorn Google försöker hitta till SBAB kan lätt sammanblanda sajterna, uppger Sverige Radio.

Tre insjuknade i köttallergi

På bara ett halvår har tre personer fått den ovanliga diagnosen köttallergi vid Södersjukhuset i Stockholm. Patienterna har haft sjukdomsbild med magont och nässelutslag några timmar efter att de har ätit olika typer av rött kött.

Ungdomssajter ingår otillåtna avtal med barn och unga

Konsumentverket har fått in flera anmälningar mot ungdomssajterna Habbo hotell och Stardolls. Barn och unga köper medlemskap och låtsaspengar till sajterna utan föräldrarnas tillåtelse, skriver Göteborgs-Posten.

Samtliga barnvagnar underkända i stort test

Ingen av de tio barnvagnar som Konsumentverket har låtit testa klarade säkerhetskraven, skriver verket i en pressrelease. Flera allvarliga brister upptäcktes.

Dansk huvudman bakom bluffsajter

En dansk utpekas som huvudman bakom flera estniska värderingsföretag som över 100 personer anmält till Konsumentverket sedan i höstas, skriver Borås Tidning.

Naturligt godis - fullt av tillsatser

Naturgodis – fredagsmys med gott samvete? Knappast! Snarare fullt av tillsatser, socker, salt och fett. – Det enda positiva är att det är dyrt, så folk kanske köper mindre, säger Livsmedelsverkets nutritionist Åsa Brugård Konde,

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.