Strid på kniven om vilken som är bäst i test

Strid på kniven om vilken som är bäst i test

Det blev en jämn kamp mellan de åtta kockknivarna i Testfaktas test. Foto: Anders G Warne
Laboratorietest

Det finns en vinnare men inga förlorare. Billiga som dyrare knivar klarade alla laboratoriets tuffa tester – även om några gjorde det med större marginal än andra. Vilken du väljer är mycket en smaksak visar Testfaktas test. 

Laboratorietest
Kristina von Dolwitz
Kristina von Dolwitz Publicerad: 26 aug, 2019
Läs senare

Dåliga knivar i köket kan göra matlagningen till en mardröm. Och finns det ingen alls som fungerar, så är ändå en vettig kockkniv en prioriterad investering. Men särskilt dyr behöver den inte vara. I Testfaktas test av åtta rostfria kockknivar på brittiska laboratoriet CATRA, är det ingen som får underkänt och testets billigaste kniv från Ikea kom på andraplats. 

[PDF]

En knivs viktigaste egenskap är skärpan och den mätte laboratoriet enligt gällande standard i en maskin där man under kontrollerade former kan mäta hur djupt knivarna klarar av att skära igenom testpapper. Här mättes både knivarnas ursprungliga skärpa och hur snabbt knivarna förlorar sin skärpa. 

Men när knivarna sedan skärptes upp med en knivslip av bättre kvalitet blev nästan alla knivar mindre vassa än de var från början. Särskilt Yaxells kniv som visade upp en exceptionell skärpa från början blev betydligt mindre vass.

– Det är svårt för en vanlig konsument att få tillbaka en knivs ursprungliga skärpa, och om det är viktigt så måste man vara noga med att följa tillverkarens råd för hur knivarna ska skärpas, säger testledare och metallurg Steve Green på CATRA.

Sämst skärpa hade kniven från Mora of Sweden. Efter återskärpning med knivslipen låg skärpan knappt över standardens gräns för godkänt. 

Trots mycket lika resultat skiljer sig konstruktionen av testets knivar åt. Sabatiers kniv är till exempel smidd i ett stycke medan knivarna från Ikea, Global och Yaxell är ihopsvetsade. Detta märks när knivarnas böjtålighet testas. De blir alla godkända men Globals och Yaxells knivar klarade betydligt mindre kraft än de andra knivarna i testet.

Fiskars kniv visade sig vara den enda kniven som klarade sig helt utan rostangrepp efter sex timmars doppande i varm saltlösning. Knivarna från Yaxell och Ikea blev däremot så pass allvarligt angripna av rost att de fick underkänt av laboratoriet. 

Båda knivarna är gjorda i vad som brukar benämnas damaskus-stil med en kärna av hårt stål omgiven av flera lager av mjukare och mindre rostbenäget stål. Det är relativt vanligt att dessa typer av knivar får rostangrepp på kniveseggen där den mer rostkänsliga kärnan exponeras. 

Men till syvende och sist är val av kniv en personlig fråga. Det visar inte minst laboratoriets användartest där en panel bestående av två kvinnor och två män, alla med olika stora händer, fick hacka och skära sig igenom både kött, ost och grönsaker med olika texturer. De fick också bedöma knivarnas vikt, balans och greppsäkerhet. Fiskars kniv fick totalt högst betyg men i övrigt var panelen rörande oense om vilken kniv som hade bäst grepp och var skönast att skära med. Ikea var stor favorit hos panelisten med de största händerna medan två andra föredrog Sabatier. 

Med knapp marginal blev till slut kniven från Victorinox bäst i test. Den fick goda resultat i alla testmoment. Men se upp, handtaget i rosenträ bör inte utsättas för vatten så att det sväller och blir strävt. 

Fakta om testet

Det brittiska laboratoriet CATRA, specialiserade på knivar och skärverktyg, har på uppdrag av Testfakta testat åtta rostfria kockknivar med en bladlängd på cirka 20 cm. Följande egenskaper har testats: 1. Knivens skärpa (som ny, efter slitage och efter skärpning). 2. Användning 3. Styrka, flexibilitet och slagtålighet. 4. Korrosion. 

1. Skärpa och slitagetålighet

Knivens ursprungliga skärpa mättes genom att låta varje kniv under kontrollerade former skära tre gånger (tre skärcykler). Ju fler remsor som kniven totalt klarar att skära genom, desto skarpare är kniven. 

Knivarnas slitagetålighet mättes genom att mäta hur djup knivarna lyckats skära igenom papphögen efter totalt sextio så kallade skärcykler. Därefter skärptes knivarna på två olika sätt med en knivslip av god kvalitet och däremellan mättes knivarnas skärpa på samma sätt igen. (Delar av denna mätmetod återfinns i standarden EN ISO 8442-5:2004.)

2. Användning – paneltest

En expertpanel på fyra personer, två män och två kvinnor med olika stora händer bedömde dels hur knivarna var att skära med genom att skära igenom livsmedel med olika textur. De bedömde också knivarnas utformning (vikt, balans, säkerhet samt handtagens komfort). 

3. Styrka, flexibilitet och slagtålighet

Varje kniv spändes fast i en provrigg och kniven böjdes sedan med en kraft på 30 Newton under 10 sekunder i båda riktningarna efter varandra. Testet upprepades sedan vid 50, 75 och 100 N eller tills knivarna skadades eller blev permanent böjda mer än 3 grader. (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.)

Knivarna släpptes fem gånger från 1,2 meters höjd mot ett cementgolv på följande sätt: med handtaget rakt ned, med knivryggen rakt ned, med knivens båda sidor nedåt. Varje kniv släpptes alltså totalt 20 gånger i marken. (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.) Knivarna släpptes också med knivspetsen nedåt från 1,2 meters höjd mot ett cementgolv. 

4. Korrosionstest

Knivbladen doppades upp och ner under sex timmar i en 60 grader varm saltlösning (1%). (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.) Därefter gjorde laboratoriet en visuell bedömning av hur knivarna klarat att stå emot rostangrepp. 

5. Knivstålets hårdhet

Laboratoriet mätte också hårdheten i stålet. Detta anges i tabellen men har inte ingått i betygsättningen.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Fakta om testet

Fakta om testet

Laboratoriet Eurofins i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat sju julskinkor på den svenska marknaden. Förutom analys av skinkornas salt-, vatten- och fetthalt har även förekomsten av antibiotika och bakterier kontrollerats.Analysen av salt-, vatten- och fetthalt utfördes på julskinkor utan spad och efter det att de malts ner till en homogen färs.Eurofins systerbolag i Tyskland undersökte förekomsten av antibiotikarester, medan den bakteriologiska analysen utfördes på Eurofins i Lidköping.Två skinkor av respektive fabrikat har levererats till laboratoriet i början av november för analys.I analysen ingår följande julskinkor:Enebackens, färdigkokta julskinkaWilly:s, kokt julskinkaCoop, färdigkokt julskinkaNybergs Deli, kokt benfri skinkaScan Piggham färdigkokt julskinka utan svålIca, färdigkokt julskinkaRidderheims, E-nummerfri julskinka

Gungor ofta farliga för barn

I Sverige inträffar det ungefär 110 olyckor där barn skadas allvarligt av gungor varje år. Samtliga uppges ske i privata trädgårdar. Därför har Konsumentverket och danska Sikkerhedsstyerelsen låtit testa 13 gungor avsedda för privatbruk.

Inte alla skolor följer mat-råden

Efter Livsmedelsverkets kampanj "Bra mat i skolan" har landets skolmat blivit bättre. Men det är fortfarande många skolor som inte följer råden.

Miljöbilsägare slipper betala fordonsskatt

Vid årsskiftet införs en skattebefrielse för personbilar som uppfyller särskilda miljökrav. Befrielsen ersätter den tidigare miljöbilspremien.

Handla säkert på nätet i jul

De flesta av oss vill spara några kronor på julklappsinköpen genom e-handel. Men om man inte är uppmärksam kan kostnaderna i stället stiga. Blufföretag, dåliga villkor och utländska varor ställer till det.

Om julklappen inte duger

Alla julklappar är inte till belåtenhet för mottagaren. Därför kan det vara bra att veta vad lagar och regler säger när det gäller öppet köp och ångerrätt.

Fel i lägenheten upprör mest

Brister och fel i lägenheten gör oss argast. Men även störiga grannar, hyresnivå och ombyggnationer finns med i listan över vad hyresgäster klagar mest över. Det visar statistik från hyresgästföreningen.

Pengarna tillbaka för dålig tatuering

Kvinnan var inte nöjd med resultatet av sin kosmetiska ögonbrynstatuering och vill ha pengarna tillbaka. Nu har hon fått rätt i ARN.
Laboratorietest

Stor skillnader på hållbarhet av glasögonglas

Vissa glasögon kan tappas i marken många gånger utan problem. Andra repas lättare och blir snabbare obrukbara. Ytbehandlingen skiljer sig mycket åt mellan glas från olika optiker. Och så gör även priset, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.