Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Två av sex livsmedelsbutiker i Testfaktas test sålde plastbärkassar gjorda av biobaserad plast. Foto: Rickard Kilström
Laboratorietest

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

Laboratorietest
Ola Jacobsen, Johanna Berger Publicerad: 27 Jan, 2020
Läs senare

2018 såldes över en miljard plastbärkassar i Sverige. Det är en minskning med drygt 10 procent från 2017, men fortfarande 100 kassar per person per år. Den första maj i år kommer plastkassen som du bär hem maten i att bli tre kronor dyrare. Då börjar den nya skatten på plastbärkassar att gälla. 

Men hur stor miljöbov är plastpåsen egentligen? Och hur ska man göra för att minska sin klimatpåverkan av hemburen mat? 

Eftersom skatten på plastbärkassar i första hand tar sikte på att minska nedskräpningen skiljer den inte på om plasten i påsen är ny, återvunnen eller tillverkad av biobaserad plast.

– Det är lite synd, eftersom de olika materialen har ganska olika effekter ur ett klimatperspektiv, säger Karin Sanne, expert på livscykelanalys på IVL Svenska Miljöinstitutet. 

Traditionellt görs plast av fossil olja och när påsar av det här materialet bränns så tillförs kolet som koldioxid till atmosfären, vilket bidrar till växthuseffekten. 

Påsar av återvunnen plast består idag också av fossil olja som pumpats upp från jordens inre och bidrar därför på samma sätt till växthuseffekten när påsarna bränns. 

Plastbärkassar av biobaseradplast tillverkas idag nästan uteslutande av råvara från sockerrör. Växter binder koldioxid när de växer, koldioxid som sedan återförs till atmosfären när påsarna bränns. Biobaserad plast ger alltså inte någon nettoökning av koldioxid i atmosfären. 

– Men om vi ser till hela värdekedjan kring förnyelsebarplast, med landanvändning för sockerrörsodling, gödning och traktorer och transporter, så gör även bioplast ett avtryck på klimatet, säger Karin Sanne på IVL Svenska Miljöinstitutet. 

Även om man bara skulle använda bärkassar tillverkade av biobaserad plast har själva sättet att använda dem ännu större inverkan på klimatet. 

– Det mest effektiva sättet att minska sitt klimatavtryck när det gäller påsar är att använda den påse som man redan har så många gånger som möjligt. Och sedan använda den en sista gång för att slänga sopor med, så att den bränns och inte bidrar till nedskräpning. Det är viktigare än vad påsen är gjord av, säger Karin Sanne på IVL Svenska Miljöinstitutet. 

När det gäller plast generellt är det enligt Karin Sanne på IVL Svenska Miljöinstitutet viktigt att analysera var plasten används och vilken funktion den har. 

– Det finns många områden där man skulle kunna ersätta fossilplasten med förnyelsebara material. Och vissa har större effekt än andra. Volymen plast som används i till exempel sugrör varje år är liten, jämfört med de mängder som används i olika typer av förpackningar.

Inför införandet av den nya skatten på plastbärkassar har Testfakta har gjort en stickprovsundersökning hos sex svenska matkedjor och analyserat plastinnehållet i deras bärkassar. Analysen har fokuserat på andelen biobaserad plast och resultatet visar att två av kassarna verkligen består av detta. Det är kassarna från Coop och Lidl, som båda innehåller 89 procent biobaserad plast.

[PDF]

På påsen från en Ica Närabutik står det ”klimatsmart bärkasse – återvunnen plast”. Innehållet i den analyserade påsen visar också på ett 99-procentigt innehåll av fossilbaserad plast. 

– Från ICA centralt har vi sedan länge endast erbjudit vår klimatkompenserade sockerrörskasse, men butikerna kan välja själva att köpa in en kasse av återvunnen plast, säger Emelie Hansson, senior hållbarhetsledare ICA Sverige.

På den testade påsen från Hemköp står det ”tillverkad av 80 % returplast.” Den består av 100 procent fossilplast. 

– Vi har de senaste åren bara sålt bärkassar av förnyelsebar plast i våra egenägda butiker, men har på grund av den nya plastskatten påbörjat arbetet med att gå över till returplast. Det är en ekonomisk fråga, säger Desiré Cichy, hållbarhetsansvarig på Hemköp.

Lidl säljer idag bärkassar tillverkade av biobaserad råvara, vilket bekräftas av laboratoriets analys. Men även Lidl håller på att fasa ut de biobaserade påsarna till förmån för återvunnen plast. 

– Det har ingenting med den nya skatten att göra utan är en del av vårt omställningsarbete mot att bara använda cirkulär plast. Vårt mål är att ha så hög andel återvunnen och återvinningsbar plast som möjligt, säger Petra Whitehead, Press- och PR-ansvarig på Lidl.  

Lagen om skatt på plastbärkassar

Målen med lagen om skatt på plastbärkassar är att minska förbrukningen av plastbärkassar generellt och att tunna plastbärkassar inte överskrider:

- 90 påsar per person och år senast den 31 december 2019

- 40 påsar per person och år senast den 31 december 2025

Olika sorters plast

Fossil plast. Plast tillverkas traditionellt av fossil olja. Det kallas för fossil plast och när den bränns så tillförs kolet som koldioxid till atmosfären, vilket bidrar till växthuseffekten. Detta är idag den billigaste plasten att tillverka. 

Biobaserad plast. Denna plast tillverkas idag nästan uteslutande av råvara från sockerrör. Växter binder koldioxid när de växer, koldioxid som sedan återförs till atmosfären när påsarna bränns. Råvaran i biobaserad plast ger inte någon nettoökning av koldioxid i atmosfären. Biobaserad plast är generellt dyrare än plast tillverkad från råolja.

Jungfrulig plast. Så kallas den plast som inte innehåller någon inblandning av återvunnen plast. Råvaran kan antingen vara fossil eller förnyelsebar.  

Återvunnen plast. Denna kan i teorin bestå av antingen fossil eller biobaserad plast, men i praktiken är nästan 100 procent av den återvunna plasten i systemet fossil, eftersom den biobaserade bara utgör en så liten andel av den totala plastproduktionen. Återvunnen plast är dyrare än nytillverkad plast från fossil olja.

Användning och återanvändning

I Europa används omkring 50 miljoner ton plast varje år. 40 procent, alltså 20 miljoner ton, används i olika typer av förpackningar. 

Även om man kan återvinna många sorters plast så försvåras återvinningen av att förpackningarna består av flera olika sorter, som är sammansatta av flera olika material. Olika färger gör också vissa förpackningar svåra att återvinna, då de skulle färga av sig på det återvunna materialet. 

Källor: 

• SOU 2018:84 ”Det går om vi vill, Förslag till en hållbar plastanvändning” Betänkande av Utredningen om hållbara plastmaterial

• PlasticsEurope

Så har vi testat

Rise har på uppdrag av Testfakta analyserat sex plastpåsar med den så kallade kol 14-metoden, för att bestämma andelen biobaserad och fossilbaserad plast. Metoden fastställer den totala mängden organiskt kol i den analyserade produkten, och hur stor andel av detta kol som är biobaserat. Mätmetoden har en mätosäkerhet på 3 procent. 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

Laboratorietest

Bästa fintvättmedlet för ömtåliga textilier

Effektiva vid låga temperaturer – och skonsamma mot kläder av ull, siden och andra känsliga material. Så marknadsförs fintvättmedel. Men hur bra stämmer det? Testfakta har testat.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.